”Fantastiskt!”. ”Imponerande rent och snyggt utan klotter.” ”Inspirerande”. De positiva kommentarerna avlöste varandra under Trafikutskottets besök i Parla, en av Madrids södra förorter. Så sent som i mitten av maj öppnades den splitternya spårvagnen för allmänheten. Ett projekt som inte bara är unikt i och med sin finansiering med hundra procent privata medel, utan också för att ha förnyat och snyggat upp stadsbilden, ökat trivseln bland invånarna och minskat köerna och biltrafiken betydligt.

I höst ska svenska Riksdagen besluta om infrastrukturinvesteringar för åren 2010 till 2019. Högaktuell är frågan om höghastighetståg samt utbyggnad av lokal och regional spårvägstrafik. Under två dagar i Madrid fick Trafikutskottet bland annat en förevisning av direktören för Parlas spårvägar, Fernando de Marcos. Miljöpartisten Karin Svensson Smith från Lund, var en av dem som blev mycket imponerad av projektet.
– Det här ska vi ha i Lund!

Ökad status
Hon fortsätter:
– Det finns ingen grönare stad än Lund; biltrafiken minskar, antalet cyklister ökar, man vill satsa på kollektivtrafiken och nu har jag hittat rätt!
Karin ser spårvagnen i Parla inte bara som ett transportmedel utan som ett politiskt projekt som ökade borgmästarens popularitet och som handlar om social förnyelse och identitet. Hon menar att allmänna transportmedel i Sverige oftast har lågt anseende och tycker det är mycket spännande att spårvagnen i Parla tvärtom har ökat kollektivtrafikens status. Hon berättar hur en god vän till henne besökt Parla tillsammans med SL-chefen Ingemar Ziegler och hur det inspirerat till att Stockholm nu förlänger spårvagnen från Norrmalmstorg till Centralstationen.
– Tänk att en liten förort till Madrid kan bidra till denna utveckling!

Billigare än t-bana
Enligt Trafikutskottets ordförande, Ibrahim Baylan (s), har spårvagnen i Sverige betraktats som något förlegat, en pittoresk del av stadsbilden på de platser den fortfarande finns kvar.
– Här får vi se hur ett modernt spårvagnsnät kan se ut och det kommer få större uppmärksamhet när vi nu lägger om de större städernas kollektivtrafik.

Enligt Ibrahim är tunnelbana i genomsnitt fem gånger så dyrt som spårvagnen, vars kapacitet och räckvidd kan utökas utan att miljön påverkas negativt.

Svenskt höghastighetståg
Trafikutskottet gör en studieresa inom Europa under varje mandatperiod, att det i år blev Frankrike och Spanien beror främst på intresset för de sydeuropeiska satsningarna på höghastighetståg.

Banverket har gjort en snabbutredning och funnit att det finns ekonomiska förutsättningar att bygga höghastighetståg i Sverige, till exempel med hjälp av EU-lån och därmed skulle inte projektet tränga ut andra investeringar. Ibrahim Baylan är ganska säker på att Sverige så småningom kommer få höghastighetståg, men då det handlar om mellan 100 och 200 miljarder kronor måste de gå försiktigt fram. Annars finns risk för att resten av infrastrukturnätet blir lidande och förfaller. Han tycker därför att den spanska modellen med privat finansiering är intressant.
– Banklån är inte ett fördelaktigt alternativ i Sverige då vi har Riksgälden, säger Ibrahim. Men vad spanjorerna visat är att det är möjligt att genomföra stora infrastruktursatsningar utan att det helt ruckar ordinarie budget.
– Att bilda ett konsortium som får uppdrag och medel att jobba i fred utan att budgeten ändras år från år i takt med nya prioriteringar, är mycket intressant.

Vidga vyerna
Enligt Ibrahim är det viktigt att vidga vyerna, något besöket i Spanien verkligen gjort. Han förvånas över vilket modernt och dynamiskt land Spanien blivit, med helt andra visioner än förr.
– Spanien har gått om Sverige på flera områden och tågnätet är ett av de främsta i Europa.

Han reflekterar också kring hur Spanien är mycket bättre på att nyttja sitt medlemskap i EU.
– När vi ska göra stora infrastruktursatsningar funderar vi inte på vilket stöd vi skulle kunna få från EU. Det värsta som kan hända är ju att vi får ett nej. Här är det mer naturligt att söka bidrag. Det är något att ta med sig hem.

Privat finansiering
Spårvagnen i Parla är den första i sitt slag med helt privat finansiering i Madrid, den andra i Spanien efter Barcelona. Företaget bakom är detsamma. Under besöket i Parla fick de svenska riksdagsledamöterna höra om hur infrastruktursatsningen bidragit till den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Direktören för Tranvía de Parla, Fernando de Marcos, berättar om hur Parla så sent som på 1960-talet var en liten lantbrukskommun med hög arbetslöshet och stora problem med vandalism.

Mellan 1960 och 1970 nära på femdubblades befolkningen, främst på grund av en hög inflyttning utifrån. Byn växte oorganiserat, helt utan stadsplanering. Det blev en sovstad som folk lämnade under helgerna för att åka hem till sina byar. Ingen var stolt över att vara ifrån Parla.
– Men så föddes en ny politisk generation som hade gått i skolan och spelat fotboll i Parla, som började jobba för sin kommun, berättar Fernando de Marcos.

Inspirerat andra
Den nuvarande borgmästaren, Tomás Gómez Franco (PSOE), har suttit vid makten sedan 1999, och 2007 fick han nästan tre fjärdedelar av rösterna.
– Det var 2007, mitt under pågående spårvagnsprojekt, säger Fernando. Och det sämsta valet han gjort.
– Under hela projektet har vi parallellt jobbat hårt med kommunikation och dialog med kommuninvånarna för att de ska känna sig delaktiga och lära sig leva med spårvagnen som ett inslag i gatubilden och för att minska risken för olyckor.

Totalt tolv kilometer spårvagn har lett till att 50 000 kvadratmeter har rustats upp och byggts om. Något som har förbättrat stadsmiljön och blivit mycket uppskattat bland invånarna.

Både Fernando de Marcos och kommunens representanter är mycket stolta över besöket från Sverige. Deras modell har inspirerat även andra spanska kommuner och enligt Fernando de Marcos håller just nu 17 städer på med förstudier för att eventuellt genomföra liknande projekt, bland dem Córdoba, Granada och Jérez.

Trafikutskottet kom till Madrid efter några dagar i Frankrike med besök i Bordeaux. I Madrid togs delegationen emot av Sveriges ambassadör Anders Rönquist och på programmet stod även möte med Madrids stadsstyrelse och Regionsregeringen, besök och resa med AVE-tåget från Segovia samt föredrag av tågleverantören Bombardier.