Trots en omfattande organisation med 3 000 anställda är rymdinvesteringarna förhållandevis låga i Europa. Varje medborgare i de 17 ESA-länderna betalar en skatt motsvarande priset på en biobiljett. I USA är satsningarna fyra gånger så stora. Enligt Vicente Gómez är europeisk rymdindustri dock lika konkurrenskraftig som den nordamerikanska. Forskare i Europa samarbetar och konkurrerar på lika villkor med de amerikanska.
– Två av vinsterna med ESA:s verksamhet är just att det utvecklas satellitbaserad teknik och att europeisk industri drar in pengar, säger han.

Gómez ger exempel på hur vi i vår vardag har nytta av rymdforskning och satelliter; all slags telekommunikation, TV, telefon, GPS, hjälpmedel för blinda, mediciner och skyddsutrustning som tagits fram inom rymdindustrin och sedan sprids, klimatforskning och väderprognoser. Listan skulle kunna göras mycket längre. Han poängterar också hur ESA på ett unikt sätt binder samman medlemsländerna i konkreta projekt.
– Sedan har vi forskarna som studerar stjärnor och planeter för att besvara de frågor vi alltid ställt oss; Hur föddes universum? Hur skapades jorden? Finns det liv på andra planeter?

Kometer intakta
I september passerar satelliten Rosetta asteroiden Stein på 800 kilometers avstånd. Ett historiskt möte som sker 300 miljoner kilometer från jorden. Rosettas slutmål är att undersöka kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko på nära håll, vilket den beräknas göra 2014, tio år efter uppskjutningen. Ansvarig för Rosetta är tysken Gerhard Schwehm på ESAC i Madrid. Han berättar att satelliten ombord har flera instrument som Sverige bidragit med. För en helt oinvigd är det först svårt att förstå den iver med vilken Gerhard talar om Rosettas färd genom universum. Men när han förklarar hur informationen lär oss mer om vårt solsystem väcks nyfikenheten.
– Kometer är väldigt intressanta för de har inte förändrats så mycket på de 4,5 biljoner år som gått sedan universums födelse, säger Gerhard.

Inga gröna gubbar
Genom ökad kunskap om solsystemet lär vi oss mer om vår egen planet; varifrån vi kommer och minst lika viktigt, vart vi är på väg. Extrema förhållanden på andra planeter, exempelvis Mars, kan ge svar på frågor om klimatförändringar och varför jorden utvecklas i en viss riktning.
– Det ligger i människans natur att söka kunskap om sin bakgrund och historia, säger Gerhard.

Med på resan finns förstås också lockelsen i att ta reda på om det finns levande varelser där ute. Gerhard är ganska övertygad.
– Kanske inte i vårt solsystem, men någonstans i universum. Det är svårt att föreställa sig, det kan vara mikrober, inte nödvändigtvis gröna män som vi kan kommunicera med.

Han skrattar men samtidigt finns ett allvar bakom orden. För Gerhard är rymden inte science fiction, det är hans verklighet sedan mer än 30 år.

Astronauter sökes
ESA i Madrid växer. För några år sedan arbetade 50 personer här, nu är de nästan fem gånger så många. Vicente Gómez berättar att regeringen har stort intresse av att ESA finns på spansk mark. Landet bidrar med cirka åtta procent av den totala budgeten. Vicente Gómez är själv ingenjör och har alltid intresserat sig för rymden. Den är hans allra största hobby och han skulle älska att bege sig iväg ut i en rymdfärja och få se jorden uppifrån.
– Men det får nog bli i ett annat liv, säger han. Jag uppfyller inte kraven för att bli astronaut och att åka som rymdturist har jag inte råd med...

Gómez var med vid ESA:s senaste rekrytering 1991. Två av de sex som slutligen valdes ut var spanjoren Pedro Duque och svensken Christer Fuglesang. Nu är det dags igen. Europa behöver nya rymdpiloter för sina framtida projekt.

Inga superhjältar
Totalt 8 413 ansökningar har kommit in, bland dem är drygt 170 svenskar. De allra flesta är från Frankrike och Tyskland, därefter Italien, England och nästan 800 från Spanien. Nästa steg i processen är de psykologiska testerna som snart väntar för ett antal utvalda. Det är inga superhjältar man letar efter utan personer med en bakgrund som testpilot alternativt ingenjörer inom naturvetenskap, teknik eller medicin. Kandidaterna ska vara mellan 27 och 37 år, friska, stabila och pålitliga, gärna med kunskaper i ryska.

Satelliten sprängdes
Gerhard Schwehms sekreterare, Åsa Ericson, har jobbat för Europeiska Rymdorganisationen i 18 år. Hon började på ESA:s största center i holländska Noordwijk 1989. Efter en omorganisation för två år sedan förflyttades hos till Villanueva de la Cañada. Åsas arbetsuppgifter är att boka resor, sköta inköp och organisera möten. Hon har också varit med om två satellituppskjutningar, en i Florida och en i Franska Guyana.
– Jag har sett ett lyckat och ett mindre lyckat projekt, berättar Åsa. Mest emotionellt var det när Ariane 501 sprängdes i luften 4 juni 1996.

Åsa berättar hur hon har suttit och druckit öl med astronauter på ett hotellrum klockan fyra på morgonen.
– Det är ju lite udda, men faktum är att de är helt vanliga människor.

Rymden viktig
På frågan om Åsas egen relation till rymden svarar hon med ett barndomsminne.
– Jag var mer eller mindre bosatt på en båt under mina sju första år. På havet kommer du väldigt nära stjärnorna och pappa brukade visa och berätta om de olika stjärnbilderna. Det har jag alltid haft med mig.
Hon fortsätter:
– Rymden är viktig, många av de apparater vi använder dagligen styrs ju av telekommunikation som får sin infrastruktur från satelliterna.

Om någon skulle bjuda med henne på en rymdtur skulle hon omedelbart tacka ja. Däremot är hon tveksam till den så kallade rymdturismen.
– Jag vet inte, är det vettigt? Att skjuta upp raketer påverkar ju miljön och då är det nog bättre att vi begränsar det till forskning. Jag har blandade känslor inför att folk ska åka för nöjes skull.

Läs mer på ESA, http://www.esa.int - Svenska Rymdstyrelsen, http://www.snsb.se och Swedish Space Corporation, http://www.ssc.se