I november skrev Sydkusten om den äldre generationen som åter satt sig vid skolbänken. I april var det examen och knappt 20 procent fick sitt grundskolebetyg. En av dem är Carmen, som stolt visar upp sina betyg.

Carmen tycker att det gångna året varit oerhört positivt. Efter att ha varit hemmafru i många år har det varit roligt att komma ut och träffa folk. Stämningen i klassen har varit bra, de har lärt sig mycket och självförtroendet har stigit enormt. Att vara en av de få som fått godkänt sätter kronan på verket.

Carmen har hört att flera lärare tyckte att proven var extra svåra i år och menar att det kan vara en av anledningarna till att en så liten andel fick godkänt. Dåliga baskunskaper, saknad av studievanor och bristande kontinuitet nämns också som skäl till misslyckandena.

Många av de äldre eleverna som åter sätter sig vid skolbänken måste kombinera studierna med arbete och familj. Det gör att de ofta inte kan närvara vid lektionerna och inte heller har tid att studera hemma.

Historiska brister
Vad vi svenskar kanske inte tänker på är att när Spanien hade inbördeskrig gick ingen i skola. Det var många i den generationen som var analfabeter. Deras barn fick visserligen tillgång till utbildning, men de kanske inte blev uppfostrade i en miljö där studierna prioriterades. Det var viktigare att snabbt hitta ett arbete för att kunna försörja familjen. Barnen (som nu är vuxna) har alltså inte växt upp i en studiemiljö, utan har senare själva kommit på betydelsen av en utbildning och bestämt sig för att återuppta studierna.

Det finns också elever som är unga och har tagit upp sina studier igen. De är ofta arbetslösa inom byggindustrin och de behöver sina slutbetyg för att få ett annat arbete eller förbereda sig för ”oposiciones”. Det är ett intagningsprov för anställda inom den offentliga sektorn. Många eftersträvar den trygghet som det innebär att vara “funcionario”, det vill säga offentligt anställd.

Två kategorier
Enligt Julio Vera, pedagog på Málagas Universitet UMA, kan man dela in eleverna som återupptar studierna i två grupper. Å ena sidan finns de som är över 35 år gamla. Många i den gruppen slutade skolan för att ingen annan i familjen studerat mer. Dessa elever återupptar studierna av eget intresse och är väldigt motiverade. De strävar efter att bli bättre på sitt nuvarande arbete eller ser studierna mer som en personlig utmaning. Med lite hjälp får de oftast godkänt, då de är så motiverade.

Den andra gruppen är yngre personer som har haft alla möjligheter att studera, men som har prioriterat ett relativt högavlönat arbete. Problemet med eleverna i den här gruppen är att de återupptar studierna för att de inte har något annat val. De är arbetslösa och behöver sina avgångsbetyg från grundskolan för att få ett nytt arbete, men saknar som regel motivation.

Vera anser att den här generationen slösat bort mycket av sin tid, men betonar att det inte nödvändigtvis är fråga om hopplösa fall. De här eleverna är ofta inne i både en livs- och ekonomisk kris som gör att de snabbt ”lär sig läxan”.

Positivt resultat
För utbildningsombudsmannen, Antonio Escámez, är resultaten positiva. Antalet personer som tagit examen i år är rekordhögt jämfört med tidigare år. Det visar att folk blir mer och mer medvetna om betydelsen av en utbildning, säger han till tidningen Diario Sur.

Escámez tror att utmaningen nu ligger i att få eleverna att fortsätta med studierna efter grundskolan, exempelvis att de går vidare på en yrkesutbildning eller rentav på universitet.

Bäst av allt vore naturligtvis om andelen misslyckanden minskade redan i grundskolan. Enligt Pisa-rapporten avbryter hela 30 procent av eleverna i Andalusien sin skolgång utan att erhålla grundskoleexamen.

Anne Sandstedt