(Publicerad 2011-09-01) Jesús Mateo, arkitekt, drabbades för några år sedan av byggkrisen. Nu skissar han på ombyggnaden av familjens hus i skånska Kivik och har fullt upp på jobbet i Malmö.

Emilia Bayón, farmaceut, säljer spanska delikatesser i sin butik i Uppsala. Trots mörkret och de reserverade svenskarna, tycker hon att det går riktigt bra att leva som sydlänning i Sverige.

År 2008 flyttade 36 000 yrkesverksamma spanjorer utomlands. Två år senare hade gruppen ökat med 64 procent till drygt 59 000. Men siffran är fortfarande mycket låg jämfört med landets nästan fem miljoner officiellt arbetslösa.

Spanjorer hemkära
I norra Europa och USA ses några år utomlands som ett privilegium och en möjlighet att utvecklas för hela familjen. De flesta spanjorer vill däremot helst jobba i sin hemstad. Trots att arbetslösheten är rekordhög, ligger Spanien i botten i Europa när det gäller emigrerande arbetskraft.
– Här finns starka familjeband, vilket minskar rörligheten både inom och utanför landets gränser, menar Marta López-Tappero ansvarig för den utländska marknaden på bemanningsföretaget Adecco.
– I Spanien har vi mycket starka rötter i vår hembygd. Nordeuropéer är mer individualistiska och känner större samhörighet med företaget, säger hon till tidningen El Mundo. Andra orsaker är språksvårigheter, kulturskillnader och ovana vid internationella miljöer. Spanjorer är spontana och pratsamma och vill inte känna sig begränsade i det sociala livet.

Till detta kommer den spanska traditionen att äga sin bostad och att mor- och farföräldrar tar hand om barnbarnen, vilket blir svårt om man flyttar. Men viktigast av allt är känslan av att livskvaliteten i södra Europa inte går att hitta någon annanstans.

Vänner viktare än ekonomi
Malagabon Daniel del Río håller med. Han är född i och uppvuxen Goslar i norra Tyskland och talar om sin första hembygd som ett sagolandskap. Hans språkkunskaper gör att han ofta får jobberbjudanden i Tyskland. Men livsstilen i Málaga, med ett myllrande gatuliv, spontant umgänge och starka band mellan grannar, vänner och familj, är något han inte vill förlora.

Trots det var han en hårsmån från att ge sig iväg i höstas.
– Jag hade varit arbetslös under lång tid och fick ett jobb i Tyskland, där jag hade tjänat tre gånger så mycket som här, berättar han.
– Allt var klart, när jag fick kalla fötter och drog mig ur. Skulle jag verkligen åka tillbaka till ett land där gatorna är tomma efter klockan sex på kvällen och alla går från jobbet till TV:n? Nej, jag tror det är svårt för sydlänningar att bli lyckliga i norr. Det finns annat här i livet än pengar.

Drabbad av byggkrisen
Arkitekten Jesús Mateo packade däremot väskorna och flyttade till Sverige. Han hade en fot i landet sedan tidigare och pratade svenska efter en tid som utbytestudent i Lund. Där träffade han också sin svenska fru Emma, men paret bosatte sig i Jesús hemstad Madrid, där de bildade familj och Jesús startade ett arkitektkontor.
– Det tar tid att etablera sig i Spanien, berättar han. Att bygga upp ett nätverk och skaffa sig ett namn i en så prestigefylld bransch, är svårt. År 2007, efter tio års hårt arbete, hade företaget börjat gå med vinst och kunde anställa personal. Då kom finanskrisen och den spanska byggbubblan sprack. Många kunder försvann, andra kunde inte betala.
– Som så många andra började jag studera vidare och doktorera, säger Jesús. Vi blev allt mer anlitade som föreläsare och vann flera prestigefyllda arkitekttävlingar. Men ekonomiskt började situationen bli ohållbar. Emma hade ofta föreslagit att vi skulle prova på att bo i Sverige ett tag, så vi bestämde oss för att tiden var mogen nu.

Karriären tog fart i Sverige
Paret lämnade sin stora villa i Madrid och stuvade in sig i en etta i centrala Lund med tre barn, hund och katt. Alla trivdes bra och barnen anpassade sig snabbt till skolor och dagis. Det dröjde dock ett bra tag innan Jesus karriär kom igång på nytt.
– I början var det tufft, berättar han. Jag hade kontakt med ett danskt företag som jag hade jobbat för, men de drabbades också av krisen och började avskeda personal.

Recessionen visade sig dock vara mer kortvarig i Sverige än i Spanien. Det stora vändpunkten kom när Jesús och hans kollega vann den stora arkitekttävlingen Europan, med 2000 deltagare från 19 länder. Deras bidrag var ett nytänkande förslag till ett bostadsområde i Lerum, inspirerat av Medelhavets samhällen. Det ledde till ett jobb på arkitektkontoret Fojab och flertalet uppdrag som föreläsare på Lunds Universitet.
– Jag är ganska förvånad över hur fort det rullar på nu, ler Jesús. I Spanien tar det lång tid att få in en fot någonstans. Här träffade jag rektorn för arkitekthögskolan på en sammankomst, vi samtalade en stund och han frågade om jag kunde komma och föreläsa följande måndag!
– En annan skillnad är att titlar har mer tyngd i Spanien, tycker han. Arkitekt är ett mycket prestigefyllt yrke. I Sverige är man en del i ett arbetslag.

Utlänning inget problem
Stadsbilden i Malmö, där Fojab har sina kontor, domineras av den skruvade skyskrapan Turning Torso, ritad av den spanske arkitekten Santiago Calatrava. Jesús har inte stött på några som helst problem med att vara utlänning i arbetslivet.
– Tvärtom tycker folk att det är intressant och exotiskt, menar han. Det viktigaste för mig är att få jobba i min bransch och kunna utveckla mina egna projekt. Visst finns det invandrare som klagar, men jag känner istället en stor tacksamhet för att jag har fått den här chansen.
– Jag trivs mycket bra i Sverige. Det är bara vanan att använda sockor i sandaler jag har väldigt svårt för, tillägger han med ett leende.

Tog med det bästa av Spanien
Emilia Bayón från León har också anpassat sig bra till tillvaron i norr. För ett drygt år sedan öppnade hon och hennes svenske make butiken Best Of Spain i Uppsala, där de säljer spanska förstklassiga matvaror. Kunderna är allt från vana spanienresenärer till vanliga nyfikna uppsalabor.
– Många är kunniga och kommer hit för att de saknar de spanska produkterna. Faktiskt var det just därför vi startade butiken. Jag var trött på att aldrig hitta det jag ville ha och att släpa resväskor fulla med mat när vi varit i Spanien. Det var svårt att hitta kvalitetsolivolja “virgen extra” till ett rimligt pris, till exempel. Så nu importerar vi den själva!

Men Emilia, som i grunden är farmaceut, har hunnit med både cancerforskning på Karolinska, jobb på sjukhusapotek och mammaledighet i Sverige. I Spanien forskade hon på universitetet i León och hade eget apotek i en mindre by. När hon jämför arbetsklimatet i de båda länderna, tycker hon att skillnaden trots allt inte är så stor. Att den nuvarande krisen i Spanien skulle bero på att folk jobbar för lite, håller hon inte med om.
– Tempot är högre och mer stressigt på en spansk arbetsplats, tycker hon. Jag har släkt i Málaga som jobbar mycket hårt, samtidigt som lönerna är låga och priserna förhållandevis höga, särskilt sedan övergången till euron. I Sverige har man ett lugnare arbetsklimat och en väl utvecklad “fikakultur”, vilket inte behöver vara negativt, tvärtom. Några pauser ger mer tid till reflektion.

Språket är nyckeln
Även i privatlivet ser hon kulturskillnader.
– Här är folk lite blygare och det tar tid att bryta isen. Det kan bero på det kyliga och mörka klimatet, men i även i León är det kallt på vintern och där är folk öppnare och umgänget spontanare.

Något Emilia saknar är tapaskulturen. I hennes hemstad är det tradition att servera gratis tapas med varje glas öl eller vin på barerna och folk umgås mer ute. Trots det tycker hon inte att det behöver vara så komplicerat att flytta utomlands.
– Det absolut viktigaste är att lära sig språket snabbt. Bästa sättet är att studera och arbeta samtidigt, det ger bäst resultat, anser hon.
Familjen har inga planer på att flytta tillbaka. Uppsalaborna kan räkna med iberisk skinka och turrón ett bra tag framöver.

Butikens hemsida: http://www.bestofspain.se