(Publicerad 2013-11-29) De senaste åren har både politiker och privatpersoner börjat inse vikten av engelskan. Marknaden för att lära sig engelska har fullkomligt exploderat. Men varför är spanjorernas engelska så dålig? Och varför ligger det en engelska-skola i vartenda gathörn?

Klockan är sju på kvällen och det börjar mörkna ute. Men på ”Imagine English” i Zaragoza har dagen just börjat. Det är full aktivitet i skolans öppna planlösning och receptionisten ursäktar sig skamset för att hon knappt hinner hälsa, på grund av alla besökare. Alla vill lära sig engelska.

Philip Wilson är engelskalärare och ägare av skolan och har de senaste åren sett en enorm ökning i intresset för att studera engelska.
– Sedan den ekonomiska krisen startade, för tre-fyra år sedan har vi ständigt fulla klasser. Även under somrarna. Förr brukade folk semestra i augusti, nu studerar de engelska, säger han.

Enligt flera undersökningar, är spanjorernas engelskanivå låg. I en nyligen genomförd undersökning av språkskolan Education First (EF) rankas Spanien på en 18:e plats i engelska-nivå, långt efter de nordiska länderna som rankas högst. Enligt en annan undersökning, från Centro de Investigaciones Sociológicas (CIS) uppger över 60 procent av spanjorerna att de inte talar engelska.

Utbredda brister
För en svensk är spanjorernas låga engelska-nivå anmärkningsvärd. Hur kan det komma sig att en läkare, en universitetsstuderande eller självaste regeringschefen inte behärskar engelska?

Carmen Pérez-Llantada är professor i engelsk lingvistik vid universitetet i Zaragoza. Hon har under många år undervisat i engelska vid olika universitet i Spanien och bedriver tillsammans med andra forskare EU-finansierade forskningsprojekt om engelska i Europa. Hon förklarar skillnaden mellan Sverige och Spanien; Språkstammen spelar så klart sin roll, menar hon, men ser två andra viktiga orsaker.
– För det första har det i Sverige funnits en medvetenhet om vikten av engelska och en annan attityd inför att lära sig det. För det andra så har det i Sverige funnits ett institutionellt stöd, säger hon.

Dubbningen skadar
Andra faktorer spelar också sin roll. Som att spanjorerna traditionellt rest mindre än svenskarna och även att man i Spanien dubbar tv-program och filmer.
Att lära sig ett språk, kräver nämligen mer än bara undervisning, förklarar Pérez-Llantada. Det kräver en kombination av formell och informell inlärning. Formell, som i undervisning och informell som att prata med folk, lyssna på musik eller se på film.

Pérez-Llantada besökte i år Portugal och förvånades över vilken inverkan dubbning av program kan ha.
– Den enda skillnaden mellan Spanien och Portugal är att de senare valt att inte dubba sina program och jag var förvånad över att se vilken inverkan det hade på deras engelska, som är utmärkt, säger hon.

För några år sedan började kraftansträngningar att vidtas politiskt för att förbättra engelskan i Spanien. Lärare fortbildades, fler och fler skolor gick över till att vara tvåspråkiga och krav på en miniminivå av engelska infördes för att få studera på universitetet.

Men så slog den ekonomiska krisen till, vilket gjorde att resurserna till att fortbilda lärare drogs ned. Samtidigt har privatpersoners behov av att lära sig engelska ökat. Det har lett till en fullkomlig explosion av marknaden för den privata engelskaundervisningen.

Till ”Imagine English” kommer två stora grupper för att studera engelska, berättar Philip Wilson. Dels är det unga som läser inför proven till universitet. Dels är det äldre som läser för jobbens skull.
– Förr läste folk engelska som ett intresse, nu kommer de med ett mycket klart inställt sikte: De behöver skaffa sig ett jobb eller behålla ett jobb, säger han.

Skärpta krav
Det är nämligen inte bara arbetslösa som har ett behov av att lära sig engelska. På den nya, tuffa, spanska arbetsmarknaden krävs nu även en viss grad av engelska för att behålla sitt jobb.

En av dem som påverkas är Sergio Temiño, en 40-årig ingenjör. Då Sergio gick i skolan, för 25 år sedan, var det franska som lärdes ut och engelskan har aldrig varit nödvändig för hans arbete. Men nu kräver arbetsgivaren en engelska på B2-nivå.
– De säger inte rakt ut att jag är tvungen, men ja, alla förstår ju, säger han.

En annan stor grupp av de engelskstuderande är lärare. Susana Flores är musiklärare och vill förbättra sin engelska när hennes skola nu blir tvåspråkig.
– Allt fler skolor blir tvåspråkiga. Visst tycker jag att det är en bra idé. Även om min engelska inte kommer vara perfekt kommer eleverna ha möjlighet att öva med mig, säger hon.

Även om Pérez-Llantada är bekymrad över den låga nivån på engelskaundervisningen i skolorna ser både hon och Wilson ljust på spanjorernas framtida språkkunskaper. De har båda drygt 15 års erfarenhet av undervisning och har sett enorma förbättringar de senaste åren. Den viktigaste förändringen ligger i attityden, menar Pérez-Llantada.
– Spanjorerna har nu, liksom svenskarna, insett vikten av att behärska engelska, säger hon.

Text & foto: Sarah Olsson