Oro, stress, osäkerhet och ensamhet är några av de psykologiska effekterna av karantänen. De leder i sin tur till sömnsvårigheter, dåliga matvanor, övervikt och somatiska problem för både barn och vuxna. Experter varnar för risken för viktuppgång på grund av brist på fysisk aktivitet och en överkonsumtion av fett och socker. Kraven blir allt fler på att i alla fall barnen ska få komma ut i friska luften under kontrollerade former.

Pandemin har förvandlats till en cocktail av riskfaktorer för både barn och vuxna. Karantänen sätter sina psykologiska spår och för många gör den sig påmind även på vågen. Bristen på fysisk aktivitet i kombination med en överkonsumtion av ohälsosamma livsmedel, ökar risken för övervikt. Experter räknar med en viktuppgång per person på mellan två och fem kilo och en ökning av BMI (Body Mass Index). Det skriver El País.

Det är både den emotionella stressen och de ekonomiska problemen som leder till att folk äter sämre. Hälsosamma produkter är de dyraste och många familjers ekonomiska situation har försämrats betydligt den senaste tiden. Det finns ett samband mellan socioekonomisk nivå och övervikt. Vi tröstäter också mer fett, socker och alkohol för att öka serotoninnivåerna. Statistik visar att försäljningen av choklad ökade med 60 procent under tredje karantänveckan, snacks med 61 procent och öl och andra alkoholdrycker med 42 procent. Samtidigt har försäljningen av exempelvis färsk fisk minskat. Dåliga matvanor tillsammans med stillasittande och många timmar framför skärmarna innebär en stor risk för folkhälsan.

I Spanien lider 17 procent av de vuxna och tio procent av barnen av övervikt och utegångsförbudet underlättar inte precis de hälsosamma vanorna. De som redan innan led av övervikt riskerar ännu större problem, i och med att pågående behandlingar inte kan följas upp med läkarbesök. Dessa personer befinner sig i riskgruppen för en mängd följdsjukdomar, däribland Covid-19.

Det finns fortfarande ingen riktig studie över karantänens effekter, men enligt Spanska överviktsförbundet (Seedo) kommer barn och ungdomar att öka sin vikt med fem procent. Om du under en månad i karantän ökar ditt kalorintag med 200 kalorier per dag – vilket inte är mer än några kex– går du upp ett kilo, förklarar Seedos ordförande Francisco Tinahones.

Eduardo Iglesias, är forskare vid Universidad de Oviedo och en av dem som påbörjat en studie av karantänens effekter på människors konsumtionsvanor. Med uppgifter från 3 000 personer är syftet är att ta reda på deras subjektiva upplevelse av förändringarna, om de rör sig mer eller mindre, sover mer eller mindre, äter mer av det ena eller andra och framföra allt varför. Preliminära resultat visar på ändrade konsumtionsvanor och det viktigaste är relationen till den fysiska aktiviteten – en tendens som drar åt två motsatta håll. Det är både fler som inte gör något alls och fler som tränar.

Experterna varnar för att det vi går upp under de här veckorna kommer vi ha svårt att bli av med sedan. Vi lagar visserligen mer mat hemma men tänker inte så mycket på hur mycket vi äter. Och att vi går omkring i pyjamas eller mjukiskläder hela dagarna hjälper inte. Rocío Basanta, psykolog och expert på övervikt, rekommenderar att man tar hand om sitt utseende, klär sig ordentligt och sätter som mål att inte gå upp i vikt.

Bland barn är ångest, övervikt och stressymptom de vanligaste problemen till följd av karantänen. Hälsovårdsdepartementet har nu beställt en studie från Nationella Pediatrikerförbundet för att undersöka hur restriktionerna bäst kan hävas för barnen, utan att riskera deras eller andra hälsa. Många ställer krav på att barnen ska få lov att gå ut under vissa villkor, även om det är korta stunder och nära hemmet. Men hälsovårdsministern Salvador Illa vill ännu inte lova något, utan hänvisar till maximal försiktighet även om han är medveten om vilken uppoffring det innebär.

Barnläkaren Alicia Arévalo, berättar i El País att många söker hjälp för mardrömmar, nattskräck, sömnproblem, ätstörningar och även känslomässiga problem som högkänslighet, omotiverad gråt, barn som blir introverta, inte pratar och sedan exploderar plötsligt. Många är livrädda för att deras far- och morföräldrar ska dö eller för att föräldrarna ska förlora sina jobb. 90 procent av hennes klienter, de flesta telefonledes, söker för somatiska problem, det vill säga att kroppen uttrycker vad de inte kan sätta ord på. Det kan vara kraftig huvudvärk, magont, ont i bröstet, hjärtklappning eller svårighet att andas.

Azucena Díez Suárez, ordförande i barnpsykiatriförbundet och en av de ansvariga för rapporten som beställts från Hälsovårdsdepartementet, berättar i El País hur hon varje dag ser friska barn bli sjuka på grund av bristen på rörelse och umgänge. Fysisk aktivitet är nyckeln till en sund reglering av känslor under barndomen. Instängdhet ökar irritationen, sömn- och ätstörningar, och för att komma till rätta med problemen behövs just rutiner och fysisk aktivitet. När det gäller barn med tidigare problem såsom ångest, hyperaktivitet eller autism har de försämrats väsentligt menar hon. Och ytterligare en orsak till ångest är de som förlorat en närstående utan att ha kunnat sörja ordentligt.

Läkaren Xavier Gómez-Batiste poängterar i El País att välmåendet inte enbart hänger ihop med att vi tar hand om vår kropp. Vi måste också se till att minska den känslomässiga påverkan som sjukdomen orsakar, isoleringen och det faktum att vi inte kan finnas hos sjuka närstående eller ha någon hos oss om vi själva blir sjuka. Han rekommenderar att vi konsumerar de negativa nyheterna i lagom dos, att vi sätter upp ett informationsfilter för att inte bli besatta, och att vi har våra egna strategier för att slappna av, ta hand om oss och stötta varandra. Vi måste skydda oss mot en överexponering av media, visa empati utan att förneka verkligheten och maximalt utnyttja modern teknik för att finnas där för varandra.