Den andra vågen av Covid-19 sprider ut sig snabbt men ojämnt fördelat över Madrid. Smittspridningen har ökat kraftigt sedan i juli och allra mest i de redan mest utsatta områdena med låga inkomster, trångboddhet och osäkra jobb. Det gör det svårt eller omöjligt att distansarbeta och besvärligt att isolera sig. Regionalstyret i Madrid inför nu sent omsider lokala lockdowns, med begränsad rörlighet i de värst drabbade områdena, som också sammanfaller med de fattigaste.

I de fattigaste kvarteren är levnadsstandarden lägre, fler smittas och risken för en ökad dödlighet är större. Puente de Vallecas, Villaverde och Usera, är enligt en analys gjord av Madrid kommun, de mest sårbara distrikten. Det är också här den högsta smittspridningen finns. Här är det inte nattlivet som är boven i dramat, utan fattigdomen.

På sjukhuset Infanta Leonor i Vallecas uppgår de inlagda Covid-patienterna till hela 60 procent av totalen. Det råder brist på vårdpersonal på många vårdcentraler och de vårdare som finns, går på knäna. På andra sidan av staden, i Chamberí, är viruset det samma, men kön framför vårdcentralen försvinner mitt på dagen.

Smittfrekvensensen i Puente de Vallecas, Villaverde och Usera ligger på 1 240, 1 157 respektive 1 155 smittade per 100 000 invånare för de senaste två veckorna. I Chamberí är motsvarande siffra 292. I Chamberí ligger medelinkomsten per år och hushåll på drygt 50 000 euro. Bostäderna har i snitt 122 kvadratmeter. Arbetslösheten ligger på fem procent. I Puente de Vallecas är arbetslösheten lite mer än den dubbla, medelinkomsten per hushåll precis hälften så stor och bostäderna har i snitt 40 kvadratmeter mindre än i Chamberí.