Spanien hävde restriktionerna för tidigt

SPANIEN RIKS En analys av nedtrappningen av vårens lockdown i nio olika länder, publicerades nyligen i den medicinska tidskriften The Lancet. Spanien får underkänt på nästan samtliga områden. Studien belyser problem framför allt när det gäller uppföljning av de smittade, nedskärningar inom vården samt bristen på tydliga kriterier och tröskelvärden för olika åtgärder.

På en presskonferens 3 april varnade WHO världens länder för att lätta på restriktionerna för snabbt. Organisationen betonade risken för att den ekonomiska krisen skulle förvärras ytterligare av en ny uppgång av antalet fall. WHO uppmanade världens ledare att prioritera en förstärkning av sina hälsovårdssystem för att inte hamna i en ändlös cykel av upp- och nedtrappningar och nya lockdowns.

Studien som nyligen publicerats i The Lancet, påvisar att WHO:s varning delvis kommit att bli en uppfylld profetia. Analysen gjordes i nio länder i Asien och Europa; Spanien, Storbritannien, Tyskland, Norge, Hong Kong, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea och Singapore. Det finns många faktorer att ha i åtanke vid en jämförelse, men två länder uppvisar större problem än andra när det gäller att lyckas med uppgiften, nämligen Storbritannien och Spanien.

Enligt specialisterna hade varken de brittiska eller spanska myndigheterna lyckats upprätta ett effektivt system för att lokalisera, testa, kontaktspåra, isolera och stödja innan restriktionerna hävdes. Denna brist förklarar enligt experterna problemen som Spanien står inför i dagsläget. Det skriver tidningen El País.

Författarna identifierar fem nyckelområden som bör ha en tydlig koppling till huruvida restriktionerna hävs eller ej; kännedom om den verkliga smittsituationen, befolkningens medverkan, systemets kapacitet för uppföljning av smittade, hälsovårdssystemets kapacitet samt åtgärder för gränskontroll. I fyra av dessa får Spanien underkänt i jämförelse med övriga länder.

Bland annat brister Spanien när det gäller specifika tröskelvärden. Varje region tilläts att lätta på restriktionerna i sin egen takt och det var inte alltid logiskt varför en del restriktioner gällde i vissa områden men inte i andra. Studieförfattarna kritiserar de spanska myndigheterna för att ha varit alltför otydliga. Det upprättades epidemiologiska, rörelse, sociala och ekonomiska parametrar, dock utan tydlig koppling till beslutsprocessen.

När det gäller kapacitet för uppföljning nådde Spanien inte heller upp till det minimum som borde varit uppfyllt för att inleda en nedtrappning. Medborgarnas engagemang har dock uppnåtts när det gäller social distansering och munskydd. Men hälsovårdssystemets kapacitet uppges vara en betydande akilleshäl, på grund av dess brister redan i utgångsläget. Det förvärrades snabbt på grund av avsaknad av resurser och skyddsutrustning som ledde till ett stort manfall bland vårdpersonalen redan i början av pandemin. Spanien var slutligen det enda av de nio länderna som inte införde någon karantän eller restriktioner för resande utifrån, efter att gränserna öppnades 1 juli.

Författarna till studien lyfter dock upp andra spanska åtgärder som positiva, däribland beslutet att tillföra stora summor pengar för att stärka hälso- och sjukvårdssystemet och företagen samt införandet av den nya medborgarlönen som gynnar 2,5 miljoner spanjorer. Bakom studien ligger 20 specialister som ställt krav på en extern utvärdering av hur regeringen i Spanien har hanterat pandemin. De har ett möte inplanerat med hälsovårdsministern Salvador Illa nästa vecka.

Carin Osvaldsson