Under lång tid har hemkarantän nämnts som den absolut sista åtgärden när ingenting annat fungerar. Nu är vi nästan där. Asturien, Ceuta och Melilla har redan officiellt bett om hemkarantän, men tillfälligt fått avslag. Centralregeringen vill vänta till 9 november för att se vilka effekter nuvarande restriktioner får på utvecklingen.

Flera regioner och experter menar dock att det inte går att vänta längre, att hemkarantän är nödvändigt för att undvika en vårdkollaps och nå fram till jul med en bättre epidemiologisk situation än den nuvarande. Provinser som exempelvis Huesca och Granada har fler inlagda Covid-patienter nu än i mars. Det skriver tidningen Público. Det nationella nödläget som deklarerades 25 oktober ger dock ingen juridisk täckning för den typen av restriktioner, utan måste ändras eller ersättas av ett nytt i kongressen.

Tidningen El Diario målar upp en bild av Spanien vid ett vägskäl. Valet står mellan den hårdaste av alla restriktioner för att abrupt bromsa smittspridningen på några få veckor, eller invänta resultatet av de redan införda åtgärderna. Däribland det nattliga utegångsförbudet och perimeterkarantäner av regioner och kommuner. Det första alternativet får snabbare resultat, medan det andra tar längre tid på sig men med mindre socioekonomisk påverkan.

Frankrike deklarerade hemkarantän förra veckan och Storbritannien har följt i samma spår. Portugal har delvis gjort det, så även Tyskland och Belgien. Spanien ligger bättre till än Frankrike och Belgien, men sämre än Storbritannien.

El Diario har tillfrågat flera epidemiologer och någon hundraprocentig konsensus råder ej. De är dock överens om att det inte behöver stå mellan det ena eller det andra, utan att det finns fler vägar att gå. Mario Fontán, specialist i preventivmedicin beskriver situationen som ett pussel där hänsyn måste tas till olika faktorer, däribland både hälsa och ekonomi. Fontán föreslår åtgärder som ännu inte har vidtagits, exempelvis att restauranger måste stänga sina inomhuslokaler, beordra distansarbete samt inspektioner.

Andra vägar är hemkarantän men enbart i de områden med sämst situation eller med fortsatt öppna skolor och möjlighet att gå ut för att exempelvis promenera. Det viktiga är egentligen inte att begränsa rörelsefriheten i sig, utan att begränsa vissa aktiviteter.

Daniel López Acuña, tidigare chef för WHO:s hälsoåtgärder i Spanien, är för en total nedstängning under en mer eller mindre begränsad period.
– Den epidemiologiska situationen skriker efter hemkarantän. Att fortsätta som hittills är inte ett alternativ, citeras López Acuña i El Diario.

Han anser också att det skulle underlätta om hemkarantänen var enhetlig i hela landet, trots att smittsituationen skiljer sig åt.

López Acuñas argument är att bara för att vi undviker hemkarantän nu, betyder det inte att vi slipper det senare. Han poängterar att ju senare den åtgärden vidtas, desto större är risken att den kommer pågå längre.
– Om den införs nu skulle vi uppnå mycket på 2-4 veckor, säger han till El Diario.

Enligt López Acuña har vi inte till 9 november på oss. Utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll i hög takt, någon stabilisering är ej i sikte och sjukhusen har redan slutat att behandla en viss typ av sjukdomar.