Det är troligen den mest kännetecknande symbolen för Barcelona. Kanske delvis just för att den aldrig tycks bli klar. De turister som bestämmer sig för att besöka Sagrada Familia kommer med största sannolikhet att mötas av en byggarbetsplats. Med några byggnadsställningar redo att fotograferas och naturligtvis med det eviga löftet att konstruktionen “snart” kommer att vara klar.

Tills ganska nyligen var beskedet att monumentet skulle vara färdigbyggt och därmed bli den högsta kyrkan i världen 2026. Covid-19 tycks dock ha haft andra planer för henne. El Confidencial beskriver hur allting började och bjuder på en resumé av de så här långt 139 åren av konstruktion.

Vi får börja med att resa tillbaka i tiden till 1872. Den lokale bokhandlaren Josep María Barcelona återvände från en resa till Italien, övertygad om att staden borde ha sitt eget försoningstempel, finansierat av sina troende.

Bocabella förvärvade en tomt i stadens utkant för ändamålet. Tio år senare, 19 mars 1882, blev det biskop Urquinaona som lade den första stenen för vad som senare skulle bli Sagrada Familia. Kyrkans uppförande var vid denna tidpunkt i händerna på arkitekten Francisco de Paula Villar. Han föreställde sig en neogotisk byggnad, med fönster i spetsbågsstil, yttre så kallade strävpelare och ett spetsigt klocktorn.

Han övergav dock sitt eget verk ganska tidigt, på grund av diverse schismer. Det var då som Antonio Gaudí kom in på spelplanen. Den beryktade arkitekten hade vid det laget initierat bygget av Casa Vicens och stakade staka ut ett projekt för Sagrada Familia som var betydligt mer ambitiöst och modernistiskt.

Jordi Faulí i Oller är den nuvarande byggchefen för katedralen.
– Gaudí projekterade en byggnad i betydande dimensioner och visste att byggtiden skulle bli lång och sträcka sig över flera generationer, citeras arkitekten i El Confidencial.

Byggtakten varierar, då den är beroende av donationer, därav epitetet försoningstempel. Faulís ambition är att bygga klart tornet Virgen María under 2021.

Hur står sig då byggtiden för Sagrada familia i jämförelse med andra stora historiska monument? Notre Dame tog 182 år att bygga, Saint Paul's Cathedral i London tog hundra år och Kölnerdomen mer än 600 år. För Sagrada Familia är det finansieringen som är det största problemet, då allt sker genom privata bidrag samt intäkterna från från besökarna. Det är inte svårt att föreställa sig vad som har hänt med ekonomin i och med pandemin.

Gaudí åtog sig projektet endast 31 år gammal och även om han kombinerade arbetet med andra uppdrag, skulle han förbli involverad ända fram till sin död. Den enda haken var att han var tvungen att arbeta med respekt för och utgångspunkt i Villars inriktning och arbete. För sin del tänkte Gaudí sig ett tempel med fem nav, ett tvärskepp, absid, ett yttre ambulatorium i form av en korsgång, tre fasader och 18 torn, alla fulla av symbolik. Hans idé var att templet skulle ses med perspektiv från alla sina respektive sidor.

År 1915 erkände Gaudí att han inte hade varken vänner eller familj, kunder eller förmögenhet och det var skälet till att han helt kunde ägna sig åt templet. Något som han verkligen gjorde. Gaudí kom till och med att bo i sin studio, som låg alldeles intill Sagrada Familia. 1909 bildade han skolan “Escuelas Provisionales de la Sagrada Familia” som var avsedd för arbetarnas barn. 1885 hade han invigt kapellet San José i kryptan, där de första mässorna hölls. 1891 påbörjade han den så kallade Födelsefasaden, Fachada del Nacimiento. Klocktornet San Bernabé var det enda som arkitekten fick avsluta under sin livstid.

Den 7 juni 1926, på väg till kyrkan San Felipe Neri, blev Gaudí påkörd av en spårvagn. Han togs för en tiggare, fick därför ingen omedelbar hjälp och avled av sina skador. Det var prästen i Sagrada Familia, Gil Parés, som kände igen honom först dagen efter. Då var det dock för sent att rädda honom. Samma år tog Gaudís lärling Domènec Sugranyes, över ledningen av arbetet. 
– Gaudí visste att det rörde sig om många år och planerade bygget i faser som inte var horisontella utan vertikala, med hela fasader. Han byggde födelsefasaden och hans lärlingar fortsatte med passionsfasaden, därefter interiören, sakristian och de centrala delarna, berättar Faulí.

Det blev dock inte helt som Gaudí hade tänkt. Han hade lämnat mängder av planritningar och skisser efter sig för att bygget skulle fortsätta efter hans död. Dokumentationen brändes dock under inbördeskriget. 
– Det är sant att Gaudís studio brann upp 1936, bekräftar Faulí. Men tio år tidigare hade både han och flera av hans samarbetspartner givit ut böcker om Sagrada Familia och planerna hade publicerats i olika tidskrifter. Det fanns även gipsmodeller över templet, som inte brann upp. Viss information försvann, men det viktigaste fanns trots allt kvar.

Faulí betonar vikten av de efterföljande arkitekternas kontinuitet i arbetet. Han menar att de alla fortsatt i Gaudís fotspår och förblivit originalidén trogna. Han beskriver hur de känner sig delaktiga i Gaudís projekt.
– Idéerna och formerna är Gaudís och hans tankar är lätta att förstå sig på. De geometrier han komponerade i fönster, valv och kolumner, kombineras för att skapa en serie regler. Det är dem vi fortfarande tillämpar.

Det råder ingen tvekan om att Sagrada Familias komplexitet gör det till ett unikt tempel. Det finns inte en enda rak linje i dess inre. Gaudí uttryckte vid ett tillfälle att “den raka linjen kommer från människan och kurvan från Gud”. Med sina 172,5 meter kommer det att bli den högsta kyrkan i världen. Gaudí ville återvända till medeltidens vertikalitet och förbinda himlen med jorden. Dock utan att överdriva. Katedralen kommer fortfarande vara lägre än berget Montjuïc, som är 177 meter högt.

Samma komplexitet gör det dock till ett utmanande projekt, ny teknik till trots.

– Det enda vi vet är att det inte kommer stå klar 2026 som var vårt mål, säger Faulí.
Året före pandemin höll vi en bra takt, tack vare många donationer, men i och med byggstopp och bristen på besökare är situationen nu en helt annan. Det viktigaste är dock att arbetet avslutas väl. Jag skulle önska att man i framtiden kan läsa om hur vi har förverkligat Gaudís idéer och former.