Det finns flera rapporter och listor som klassar Spanien som en riktig hälsooas. Enligt en vetenskaplig studie gjord av Global Health Metrics, som publicerades 2018, förväntas Spanien 2040 vara det land som har den högsta förväntade livslängden i världen. Spanjorerna beräknas kunna njuta av livet i i genomsnitt 85,8 år.

En annan rapport från 2019, gjord av The Bloomberg Global Health Index, jämförde 169 länder och utsåg Spanien till det hälsosammaste landet att bo i, följt av Italien, Island och Japan. Sverige kom först på en sjätteplats. Parametrarna i indexet var tillgång till rent vatten, förväntad livslängd, hälsorisker som övervikt, högt blodtryck och rökning, undernäring och dödsorsaker.

Intuitivt kan det verka förvånande. Spanjorerna är trots allt glada i att både röka och dricka, och de utsätts dessutom för farlig UV-strålning från solen stora delar av året. Men trots det så lever spanjorer i genomsnitt lika länge som svenskar. Den förväntade livslängden 2021 i Spanien var 83,1 år, enligt statistik från det nationella statistikinstitutet INE. I Sverige var medellivslängden 83 år.

Medellivslängden i Spanien har stigit successivt de senaste årtiondena. Under 2010-talet hade Spanien bland den äldsta befolkningen i både Europa och världen, visar data från Världsbanken. Men pandemin innebar ett bakslag. Dödsfallen till följd av Covid-19 påverkade medellivslängden i hela Europa, men Spanien var det land där den sjönk allra mest.

Kurvan har nu återigen vänt. Enligt INE:s beräkningar kommer medellivslängden i Spanien öka i år, till 83,9 i år. Mäns förväntade livslängd blir då 81,3 år och kvinnors hela 86,4 år.

Vad är det då för faktorer som gör att spanjorerna har en så hög medellivslängd?
–Det är tiotusenkronorsfrågan, säger Manuel Franco, professor i förebyggande medicin och folkhälsa, till tidningen ConSalud. Han framhåller att det är flera faktorer som samverkar.

För det första är kosten en viktig del. Medelhavskosten har flera positiva effekter på hälsan. Dieten är rik på enkelomättat fett och antioxidanter. Den innefattar stora mängder grönsaker, frukt, baljväxter, olivolja och nötter, måttliga mängder fisk och skaldjur, och ett litet intag av rött kött och mejeriprodukter. Därtill en måttlig konsumtion av vin.

En av de mest omfattande studierna av medelhavskosten är den så kallade Predimed-studien som inleddes 2003. Dieten visade sig så överlägsen andra kosthållningar att den del av studien som rörde hjärthälsa avbröts i förtid. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar var så mycket lägre för dem som åt medelhavskost att det inte ansågs etiskt försvarbart att låta testdeltagarna som åt en annan diet fortsätta med det. Medelhavskosten har till och med visat sig kunna lindra depression.

Pepa Santos Martín från Santa Cruz de la Zarza är en av många spanjorer som vid en hög ålder fortfarande lever ett hälsosamt och aktivt liv.
–Jag har ätit hemlagad medelhavskost hela mitt liv, berättar 84-åringen.

Pepas make, 87-årige Antonio Nozal Lajo, har även han hälsan i behåll.
–Jag varken röker eller dricker, bortsett från mitt dagliga glas vin till maten.

Just alkohol är en intressant aspekt när det kommer till hälsa. För trots att spanjorer dricker mer per capita än vad svenskar gör, så är dödlighet kopplat till alkohol mycket vanligare i Sverige. Det är alltså inte mängden alkohol i sig, eller hur ofta den intas, som är mest problematiskt. Det som påverkar är istället mängden vid varje enskilt tillfälle. I norra Europa dricker invånarna mindre sammanlagt, men de häller oftare i sig stora mängder alkohol. Det sydeuropeiska drickandet är mer socialt betingat. Det betyder så klart inte att alkoholkonsumtionen i Spanien är oproblematisk.

Pepa tror att spanjorernas höga medellivslängd beror på en kombination av utbudet av frukt och grönt, solen och det sociala umgänget. Hon och Antonio bor tillsammans i Usera i Madrid, ett område med invånare från många olika kulturer.
–Vi har en otrolig gemenskap i grannskapet. Jag har daglig kontakt med mina grannar, folk i de lokala butikerna och frisören. Och så har jag min colombianska väninna som jag alltid går till kyrkan med.

Psykisk hälsa och samhörighet är faktorer som påverkar livslängden. Ensamhet och social isolering har inte bara negativ effekt på hälsan, utan kan vara rent ut sagt livsfarligt. Det finns till och med en amerikansk studie som visar att ensamhet kan vara lika hälsofarligt som rökning.

I en stor europeisk studie uppger överraskande nog fler äldre i södra Europa än i Sverige att de känner sig ensamma. Detta trots att fler äldre de facto lever i ensamhet i Sverige och har färre sociala kontakter. Svenskarna uttrycker att de har få meningsfulla sociala relationer och att det får dem att må dåligt, men de vill inte kalla sig ensamma. Psykologiforskaren George Pavlidis tror att detta kan bero på att ensamhet är så stigmatiserat i Sverige att äldre skäms för att uppge att de är ensamma. Det uppger han till Sveriges Radio.

Professorn Manuel Franco lyfter även fram att kvaliteten på ett lands sjukvård påverkar medellivslängden. Det spanska sjukvårdssystemet brukar rankas högt i internationella mätningar. Sedan den ekonomiska krisen har vården dock fått utstå nedskärningar och privatiseringar. Under pandemin blev det tydligt att det har haft sina effekter på effektiviteten. Spaniens sjukvård listades trots det som världens åttonde mest effektiva av tidningen CEOWORLD:s sjukvårdsindex 2022.

Det går inte heller att frånse att genetik är en avgörande faktor för hur gamla vi blir. Både Pepa och Antonio har haft tur i det genetiska lotteriet. De har båda flera familjemedlemmar som har levt långa liv.
–Båda mina föräldrar blev 90 år. Min faster innehar rekordet. Hon är 101 år och lever fortfarande, berättar Antonio.
Pepa har fortfarande alla sina fem syskon i livet.

Parets tips för att få ett långt, hälsosamt liv är att avstå från alkohol och cigaretter, hålla sig fysiskt aktiv, äta nyttigt och att umgås med vänner och familj.

Hur eftersträvansvärt är det då att bli så gammal som möjligt? Pepa och Antonio framhåller att det finns en hel del nackdelar med att nå en högre ålder.
–Alla ens förmågor försämras med åldern. Man får en massa krämpor. Dessutom tappar man lusten att göra vissa saker som man tidigare tyckte om.

Trots det har paret fortfarande framtidstro och livslust.
–Jag vill fortsätta kämpa och njuta av allt livet har att ge. Man måste kunna skratta åt allt och blicka framåt, säger Pepa med ett skratt.