Efter att avbräck av turistströmmarna på grund av pandemin börjar Spanien åter registrera rekordsiffror i antal besökare. Det leder i sin tur till att så kallad ”turistfobi” åter börjar spira på många håll i landet. För några år sedan var det främst i Barcelona och på Mallorca som missnöjet ledde till protestaktioner från de fastboende, men nu är det i betydligt fler turistorter som missnöjet växer.

Tidningen El País hänvisar i en omfattande artikel till en doktorsavhandling som presenterats av Armando Pomar, en journalist baserad i Palma och expert på turism. Han utforskar i avhandlingen just termen ”turismfobi” – som beskriver lokalbefolkningens negativa reaktion på den överväldigande närvaron av turister. Många experter kritiserar dock användningen av detta ord, då det kan uppfattas som ett motstånd mot all slags turism snarare än den mest invasiva formen.

Efter den ekonomiska krisen 2008 har turismens intensifiering varit påtaglig, enligt María Barrero, professor vid Sevillas universitet. Hon poängterar att denna uppsving har gått hand i hand med en omstrukturering av städerna i en mer turistvänlig riktning. Denna utveckling har dock inte lett till ökad välfärd för den lokala befolkningen. Många fastboende upplever snarare att de nu lever för att tjäna turisterna.

Ett av de största problemen, enligt Marcelo Sánchez-Oro, professor i sociologi, är ökningen av privat uthyrning av bostäder till turister. Även om antalet nya hotell kan regleras, finns det ingen riktig begränsning för hur många privatpersoner som får hyra ut sina hem. Det leder till att lokalbefolkningen pressas ut från bostadsmarknaden.

Inte alla områden som är utsatta för turisttryck upplever däremot exakt samma problem. Men berättelserna från olika delar av Spanien bär liknande budskap: lokalbefolkningen insisterar på att den inte alls är "turistfobisk". Lokalborna ber endast om att turismen inte ska försämra deras levnadsvillkor.

I centrala Málaga, där Carlos Carrera bor, finns det fler semesterlägenheter än invånare. "Det är skrämmande, som en skräckfilm", säger han. Carrera berättar om problem med högljudda fester, okända grannar och överfulla gator. Han kritiserar massarrangemang som förvandlar bostadsområden till temaparker. Carrera påpekar att problemen eskalerade runt 2015 med tillkomsten av fler semesterlägenheter, trots att Málaga redan var en turistmagnet. Han ser det som en ond cirkel där lokalinvånare antingen står ut med odrägliga förhållanden eller flyttar.

En annan person som intervjuas av El País är Anne Striewe, som ofta brukade besöka nationalparken Teide på Tenerife. Nu håller hon sig borta på grund av överbelastningen. Trots detta är arbetslösheten på Kanarieöarna bland den högsta i Spanien. Striewe påpekar att massiv turism har flera negativa effekter, såsom stadsutveckling nära känsliga naturområden, minskad biologisk mångfald, ökat vattenbehov med mera. "Jag har bott här sedan jag var fem år och nu är jag 46. Jag har aldrig sett en sådan snabb försämring som under de senaste åren", säger Striewe.

Xabier Arberas är talesperson för boendeföreningarna i den gamla stadskärnan i San Sebastián. Han är van vid att se turister köa till barer för att äta pintxos och beskriver situationen i centrum som skrämmande, då det är nästan omöjligt att röra sig. Han måste ofta planera sina rutter för att undvika stora turistgrupper.

Arberas menar att privatiseringen av offentliga utrymmen och avsaknaden av offentliga tjänster är ett stort problem. Han jämför staden med en diamantgruva, där investerare drar nytta tills det inte finns några resurser kvar.

Enligt en undersökning som gjorts av konsumentorganisationen OCU anser invånarna i Palma de Mallorca att deras stad är den smutsigaste i hela Spanien. Miguel Ángel Pardo, fackrepresentant för CC.OO med ansvar för boendefrågor, bekräftar att staden är smutsig trots rengöringsinsatser. Det stora antalet turister, särskilt de som kommer med kryssningsfartyg, bidrar till nedskräpningen. Han påpekar att det behövs fler gatustädare, men det är svårt att rekrytera dem på grund av de höga bostadshyrorna på ön. Han menar att lönerna antingen måste höjas eller hyrorna sänkas. Pardo tillägger att många stränder blir extremt smutsiga på grund av turisttrycket.

Ett annat exempel kommer från Villajoyosa, som i sig inte är någon av de största turistmagneterna på Costa Blanca. Däremot är trycket på vården där enormt eftersom de även tjänar orter som Benidorm och Altea. På grund av det intensiva inflödet av patienter, särskilt under sommarmånaderna, upplever sjukhuset en brist på sängar och akutmottagningen är alltid överbelastad. Lokala patienter undviker sjukhuset under sommarmånaderna, då de känner till den höga belastningen. Många vårdanställda står inte ut med arbetstrycket, vilket leder till hög personalomsättning.

Ett annat område som upplever turistbelastningen främst på sommaren är Costa de la Luz, i Cádiz. Här har El País intervjuat en anställd i en livsmedelsbutik i turistorten Costa Ballena, i Chipiona. Han berättar om utmaningarna de står inför, som ökad pendlingstid till jobbet och svårigheter att parkera. Sommarkunderna är som regel mindre tålmodiga är de fastboende, vilket leder till ökad stress för de anställda. Många upplever att de når sin gräns på grund av den konstanta pressen.