Protesterna samlade tiotusentals deltagare i hela landet, enligt arrangörerna, medan myndigheterna uppger betydligt lägre siffror. Bland kraven finns att turistlägenheter begränsas, att köp i spekulativt syfte stoppas och att grupper som arbetar med vräkningar upplöses.

I Madrid, där en av de största manifestationerna hölls, talade Valeria Racu från hyresgästfacket om slutet för ett parasitärt system som äter upp löner och framtidsdrömmar. Enligt henne markerar samtidiga protester i nästan 40 städer ett historiskt ögonblick, skriver El País.

I Barcelona samlades deltagarna vid Plaza de Espanya, där rörelser som Sindicat de Llogateres och Plataforma d’Afectats per la Hipoteca höll tal. Även i Valencia, där bostadspriserna stigit kraftigt de senaste åren, riktades kritik mot turistlägenheter och fastighetsfonder. Enligt en studie från Tekniska universitetet i Valencia har hyrorna ökat med 78 procent på fem år.

Från Sevilla till San Sebastián, Palma och Las Palmas återkom samma klagomål: hyrorna är för höga, möjligheterna att köpa bostad är obefintliga, och särskilt unga och invandrare drabbas hårt. I Palma bar demonstranter skyltar med texter som "Boende är en rättighet, inte en affär" och "Vi konfronterar och står emot". Flera vittnade om att de tvingats bo kvar hos föräldrar eller fått ärva boendet för att kunna stanna i området.

Samtidigt pekar flera deltagare på hur bostadskrisen förvärras av diskriminering. I en nyligen publicerad rapport från plattformen Provivienda framgår att 99 procent av fastighetsmäklarna i Madrid och Barcelona tillämpar rasistiska urvalskriterier, skyddade av obalansen mellan utbud och efterfrågan.

Demonstrationerna speglar en växande frustration över ett system där allt fler stängs ute från bostadsmarknaden. Kraven riktas både mot privata aktörer och mot myndigheter som, enligt kritikerna, inte gjort tillräckligt för att motverka krisen.