Sirpa är lång och blond, sinnebilden för en vacker nordisk kvinna. Men det som slår en mest är det hjärtliga leendet och skrattet, smittsamt och ständigt närvarande. Även när hon berättar om sina mer negativa upplevelser i sitt nya hemland sedan tolv år tillbaka, ser hon glad ut. Hon beskriver sig som temperamentsfull, en som alltid vill ha sista ordet, medan spanske sambon Rafa säger till henne att inte hetsa upp sig över småsaker.
– Jag är nog mer spansk än finsk och därför trivs jag så bra här!

Men bråkar gör de inte:
– Särskilt i början av vårt förhållande sade Rafa att “vi grälar inte för vi har inte ord till det”. Och så var det, jag kunde inte tillräckligt mycket spanska för det.

Sirpa kommer från Vilmastrand (Lappeenranta) drygt två mil nordöst om Helsingfors. Där arbetade hon som språklärare och undervisade i svenska, engelska, tyska och franska.
– Folk undrade vad jag skulle med alla de där språken till, säger hon. I Finland fick jag aldrig ens chans att tala svenska. Livet här i Fuengirola är tvärtom så internationellt och det är något jag tycker väldigt mycket om.

Det var när Sirpa hade skilt sig som hon bestämde sig för att göra något nytt och följa sin dröm. Efter att ha studerat språk på universitetet var det dags att bo utomlands ett tag. Hon fick en tjänst på Finska Skolan i Los Pacos och flyttade ned med sin son, som då var tio år. Spanska kunde hon inte ett ord av men lärde sig snabbt och rekommenderar alla att bo med en spanjor.
– Du kan ha alla slags vänner; finska, svenska och engelska, det är bra. Men om du har möjlighet att bo med spanjorer är det bättre.

Snart kommer Sirpa ut med en egen bok för finländare som vill lära sig grundläggande spanska för att klara sig på caféer och i affären.

Bäst bo med spanjorer
Sirpa känner sig ganska integrerad i Spanien, hon väljer alltid spanska ställen framför finska när det gäller till exempel mataffärer och läkare. Det enda skandinaviska hon inte kan leva utan är lakrits och knäckebröd.
– Många finländare kommer hit och bor som i Finland, här kan du få allt du vill på finska. Det gjorde jag också i början, tills jag lärde mig lite spanska och upptäckte att priserna var högre. Jag förstår att det inte är så lätt att tala med en spansk läkare om du inte kan språket, men ändå, varför välja finska ställen om du bor i Spanien?

Enligt Sirpa bor det mellan 15 och 20 000 finländare på Costa del Sol, betydligt fler än den officiella statistiken visar. Väldigt många har valt att bosätta sig i Los Pacos och Los Boliches men Sirpa säger att hennes landsmän finns lite överallt; i Málaga, Sevilla, Marbella, Benalmádena. På Finska Skolan, som har undervisning till och med gymnasiet, går cirka 200 elever.
– Det var de äldre som flyttade ned först, men sedan kom deras barn och barnbarn efter och den finländska kolonin blir bara yngre och yngre. Jag kan tänka mig att vi lever ganska likt svenskarna här.

Sirpa jobbar idag som mäklare och märker att till skillnad från britterna så stannar finländarna kvar, kristider till trots. Hon berättar att de ofta flyttar till Finland när de blir sjuka eller passerar 75 år och vill hem till barnbarnen. Inget annat får dem att fly landet i solen. Tvärtom är det många som söker sig hit nu när de hör att bostadspriserna rasat.

Kände sig diskriminerad
Även om Sirpa idag lever nästan som en spanjorska och njuter av solen och den långa sommaren, var den första tiden inte så lätt.
– Min son gick på Finska Skolan och han hade det jobbigt. Nästan varje dag väntade de spanska ungdomarna utanför och frågade vad han hade i fickan och tvingade honom att ge ifrån sig pengar och annat. Han ville tillbaka till Finland.
– Men sedan fick han annat att tänka på, köpte moped och till slut gick det bra. Men när han slutade gymnasiet flyttade han hem och jag tror han stannar där nu. Han säger att han blev rasist här, han hade spanska vänner men det hände så mycket under de åren, som bråk med polisen som behandlade honom annorlunda för att han var utlänning.

Sirpa har också känt sig diskriminerad. Hon berättar att spanjorskorna brukade gå före henne i kön, tills hon sade ifrån, och att många barer och caféer försöker ta mer betalt bara för att hon är blond.

Semester i Finland
Sirpa åker till Finland någon vecka på vintern och en i augusti för att hälsa på sina föräldrar som börjar bli till åren.
– Men i oktober, november är det så mörkt att man blir galen!
Rafa följer med, han tycker Finland är vackert men förvånas över att det bara finns liv i Helsingfors.
– Det är väl lite som i Sverige, säger Sirpa. Det är inte så mycket liv i småstäderna.

Den största skillnaden mellan spansk och finsk kultur är annars punktligheten, eller bristen på den.
– Om du säger klockan tio är det prick klockan tio som gäller i Finland. Här säger man “på morgonen” och du vet inte när någon kommer eller om de kommer.
– Finländare är också blyga och talar inte så mycket medan spanjorerna talar högt och med hela kroppen.

Livet lättare här
Det bästa med de spanska mentaliteten tycker Sirpa är att de tar lite lättare på saker och ting vilket gör livet enklare att leva. Och så är hon imponerad över att bilisterna alltid, nästan, stannar vid övergångsställena.
– Alla säger att trafiken här är så hemsk, men när man lär sig köra är det inte så farligt. När du går över gatan stannar bilarna, det händer inte i Finland.

Hon saknar egentligen ingenting från hemlandet mer än sina föräldrar. I början undrade de lite över vad hon gjorde i Spanien och varför hon inte kom tillbaka till Finland.
– Men nu när de träffar Rafa ser det att jag har det bra med honom.
Jag undrar om hon kommer flytta hem någon gång?
– Man ska aldrig säga aldrig, det beror på vad som händer i livet. Om jag blir sjuk kanske vi flyttar till Finland. Rafa har alltid sagt att om tio år flyttar vi dit, men det är nog mest som han säger.

Två stekpannor
När det gäller högtider är Sirpa mer trogen de finska än de spanska, familjen firar finsk jul men inte “Reyes”. Maten i hemmet blir någonting mitt emellan finskt och spanskt.
– Ibland händer det att jag har två stekpannor, Rafa gör sin mat och jag min. Han vill ha allt i flera deciliter olja och det klarar jag inte. När jag stekte “boquerones” första gången, så som man gör i Finland med mjöl och sedan i stekpanna med lite olja, harklade han sig och sade att “det här gör du aldrig mer”.
– Jag undrade vad jag hade gjort, skrattar Sirpa. Men nu steker jag först till honom och sedan tar jag bort oljan och gör till mig.

När den spanska familjen kommer på besök i villan hörs det över hela Torreblanca. Inte för att de är så många men enligt Sirpa räcker det med sex till åtta personer.
– I en grupp spanjorer talar alla på samma gång. Jag har frågat hur det fungerar... en börjar tala, sedan nästa och nästa, man hör inte vad någon säger och ingen lyssnar på någon annan. Men jag har blivit van vid det.

Hon fortsätter:
– I början tittade de och undrade vad jag var för en, blond och annorlunda. En kusin frågade förvånat Rafa om “hon” talade spanska. Men nu när de känner mig är det inga problem!

Namn: Sirpa Jokinen
Nationalitet: Finska
Flyttade till Spanien: 1997
Ålder: 57
Familj: Son, 24, och dotter, 30, i Finland, spanske sambon Rafa
Bostad: Villa i Torreblanca, Fuengirola
Arbete: Fastighetsmäklare
Antal finländare i Spanien: 11 041 (enligt statistiska institutet INE)
Antal finländare i Málaga: 5 423 (enligt statistiska institutet INE)