Det har gått mer än sex månader sedan nödläget utlystes. Trycket på vården har visserligen ökat, men är fortfarande långt ifrån nivåerna i mars. Däremot har trycket på vårdcentralerna blivit allt större och de drunknar i konsultationer per telefon och fysiska besök, tester och spårningsjobb som nästan alltid lämnas oavslutat.

När regeringschefen Pedro Sánchez annonserade nedtrappningen av restriktionerna, talade han just om att primärvården hade hög prioritet. Men varken centralregeringen eller regionerna förutsåg den nuvarande kollapsen av systemet. Att meddela hälsovårdsmyndigheten ett misstänkt smittfall och få tillgång till ett test, har förvandlats till en odyssé av obesvarade telefonsamtal, väntan och osäkerhet. Det skriver tidningen Diario Sur.

Från att en person misstänker smitta eller meddelas att en nära kontakt har testats positivt, tills denne får tid för PCR-test, går det vanligtvis mellan fyra och tolv dagar. Samtidigt registreras störst virusbelastning mellan den femte och sjätte dagen av infektionen, om inte innan. Det vill säga, om en person smittas av SARS-CoV-2, är hen oftast som mest smittsam innan testet görs och smittan bekräftas. En frivillig karantän, utan officiell diagnos, krockar med många omständigheter, inte minst de yrkesmässiga. De flesta människor kan inte stanna hemma från jobbet utan läkarintyg. Under tiden cirkulerar viruset utan att någon följer dess spår.

Snittiden för telefonrådgivning inom familjemedicin på de andalusiska vårdcentralerna, uppgår till 4,6 dagar enligt de senaste uppgifterna från regionalrådet Jesús Aguirre. Det vanligaste svaret för de som försöker boka en läkartid via appen Salud Responde, är att det inte finns några lediga tider de närmaste 14 dagarna.

Enligt en barnläkare i Málaga som intervjuas i Diario Sur, är det största problemet just att få en tid.
– Kaoset kan tyckas vara läkarnas fel men vår dagordning fungerar, det är tidsbokningen som fallerar. Vi tar emot 30 patienter var dagligen, vi jobbar övertid och många av oss har skjutit upp semestern.

Förutom stressen vittnar personalen på vårdcentralerna om en ökande rädsla för folks ilska och risken för övergrepp. Spanjorerna applåderar inte längre för att hylla vårdpersonalen, de är arga och ilskan riktas mot dem som är i första linjen. Trots att det i grunden handlar om ett systemfel och brist på resurser. Redan innan pandemin bröt ut var situationen ohållbar, med patienter som bokas in med endast fem minuters mellanrum, en stor mängd administrativa uppgifter samt att fokus när det gäller resurser oftast koncentreras till sjukhusen, medan vårdcentralerna glöms bort.

Även Andalusiens hälsoråd Jesús Aguirre medger att det är ett stort problem att primärvården tvingats ta sig an den andra vågen utan tillräckliga resurser. Regionalmyndigheten har definierat en strategi som går ut på att begränsa antalet patienter för familjeläkarna till max 30 per dag, förbättra och utveckla telemedicinen samt avbyråkratisera vårdpersonalens rutiner.

En av de stora förlorarna under pandemin är de kroniskt sjuka, som får stå undan när vården lägger hela sin kraft på Covidpatienterna. Ytterligare ett annalkande orosmoln är den vanliga influensan. Även om en del experter tror att färre drabbas i år på grund av munskyddspåbud och den extrema handhygienen som råder, lär behovet av tester för att avgöra vad som är vad, knappast minska.