- Valdeltagandet var något högre än 2009, vilket innebär att de som är missnöjda med det politiska etablissemanget valt att rösta på något annat parti, snarare än att stanna hemma.
- Partido Popular har åkt på en rejäl snyting, även om de vägrar erkänna det.
- Just det faktum att Partido Popular vägrar se sanningen i vitögat är förmodligen en av huvudanledningarna till att de tappat mer än två miljoner röster.
- Socialistpartiet PSOE har åkt på en ännu större snyting, men i det här fallet tar kandidaten Elena Valenciano smällen.
- Om PP:s huvudkandidat Miguel Arias Cañete är en sådan mansgris som PSOE hävdat och socialistpartiet ändå tappar fler mandat än Partido Popular bör de ta sig en allvarlig tankeställare kring hur de lagt upp sin valstrategi.
- Om socialistpartiet inte lyckats ta in någon marginal alls på Partido Popular sedan riksvalet, trots regeringspartiets enorma impopularitet, bör de överväga att byta ut hela sin partiledning omgående.
- Partido Populars presskonferens på valnatten var ännu ett skamligt exempel på hur de driver med allmänheten. Att vägra svara på journalisternas frågor och endast göra en positiv bedömning av valresultatet är att förolämpa folkets intelligensnivå.
- PP kan inte skylla sin tillbakagång varken på valdeltagandet eller utbrytarpartiet VOX. Deltagandet var som sagt större än 2009 och VOX fick inte ett enda mandat.
- PP led ett svidande nederlag i Andalusien, där de vann regionalvalet senast. Detta trots de korruptionsskandaler som skakar den socialistiska regionalregeringen. En orsak är troligtvis PP:s nya handplockade generalsekreterare Juan Manuel Moreno Bonilla, som är ett typexempel på en politiker som aldrig haft ett "hederligt jobb".
- PSOE:s seger i Andalusien är en jättelik framgång för regionalpresidenten Susana Díaz, som ser ut att ha fri väg att bli omvald eller kanske till och med ta steget upp på riksnivå.
- Resultatet i EU-valet kan inte likställas med sympatierna på riksnivå. Ett exempel är att socialisterna fick flest röster i Marbella, där Partido Populars lokala stöd är överlägset störst.
- För första gången erhåller PP och PSOE tillsammans mindre än hälften av rösterna. Den spanska tvåpartimodellen ligger i dödsryckningar.
- Ett flertal missnöjespartier har upplevt stora lyft, inte minst Podemos med sina fem mandat. Partiet symboliserar mer än något annat missnöjesrörelsen 15-M:s principer, som proklamerar mot etablissemanget.
- Trots det stora missnöjet med de etablerade partierna tyr sig spanjorerna inte till främlingsfientliga grupper, som i många andra europeiska länder. Inget radikalt parti i Spanien har fått representation.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.