Det var i ärlighetens namn lite skönt att slippa resa, packa och frakta julklappar fram och tillbaka förra året. Men i Sverige har vi småkusinerna och för Iván är det såklart något helt annat att få dela julen med dem. Även om tomten, tro det eller ej, hittade till vårt radhus i Benalmádena i fjol.

Den stora skillnaden mellan spansk och svensk jul är förutom vädret såklart, bristen på upptakt i Spanien; novent, advent, mys och pyssel. På Costa del Sol är solen mer bländande än någonsin i december och det kan vara svårt att hitta fram till den där julstämningen man har i sig som svensk sedan barnsben. Hemligheten är att anamma även de spanska sedvänjorna.

Här börjar julen senare , även om julbelysningen numera sitter uppe redan i oktober och julskyltningen tjuvstartar så fort sommaren är över. Men allting är förskjutet och det stora crescendot först den 6 januari.

Medan svenskar är ganska homogena i sitt julfirande, är det desto spretigare i Spanien. Varje familj har sina egna traditioner, vilken dag som firas mest, när julklapparna delas ut och vad man äter. Det viktigaste är att ses och vara tillsammans. Vilka datum, var det sker och under vilka former, är underordnat.

Så vad ska man göra för att krama ur det bästa och mesta av den spanska julen?
Att fira jul i Spanien är faktiskt helt fantastiskt. Den spanska julmusiken är till skillnad från den svenska, betydligt gladare och festligare och uppförs inte sällan i form av musikgrupper som går gatan fram med sina slaginstrument. Så kallade “villancicos” ackompanjeras av “la pandereta” och “la zambomba” och det är svårt att inte ryckas med i glädjen och börja dansa.

Julen är, precis som allting annat i Spanien, något som firas mer utanför än i hemmet. På gatan och på restaurangerna. Inte minst fylls lunchrestaurangerna under hela december av alla företag som drar ut på långlunch som avslutas med “copas” (drinkar) på en infrauppvärmd uteservering eller takterrass.

Några glöggkvällar i hemmets stilla vrå, ordnas inte. Det är fest på stan “as usual”. Strandrestaurangerna blommar upp och under långhelgen i samband med 6 och 8 december är det svårt att få bord. Men lyckas du, lovar jag att du bara genom att befinna dig i detta glada kaos, automatiskt kommer i feststämning.

Besök någon av alla julkrubbor som byggs upp i kyrkor och kommunhus. Köp rostade kastanjer, fika churros med varm choklad när solen går ned och ta ett glas russinsmakande “vino dulce” på en överfull bar. Köp en jullott till stora jullotteriet El Gordo som dras 22 december. Det finns inte en spanjor som inte går runt med minst en tiondel i plånboken som gör julmånaden lite mer spännande.

När det gäller mat är valmöjligheterna och flexibiliteten större än i Sverige. Det är fisk och skaldjur, ostron och cava. Så kallad “picoteo” med “pata negra” och andra charkprodukter, ostar och lyxkonserver. Soppa, buljong, mustiga grytor och huvudrätter med grillat kött som kalkon, lamm, spädgris eller hel fisk i ugn. Rödvin och anislikör.

Precis som i Sverige äts det mellan varven även valnötter, clementiner, apelsiner, olika former av turrón (nougat) och marsipan. Men godiset är inte i fokus och det varken bakas eller pysslas. Pyntet begränsas till gran och krubba. Min julgran som jag köpte på plantskola i fjol, lever för övrigt ännu i sin kruka i trädgården. Det är snart dags för den att flytta in i värmen igen!

Spaniens “1 april” infaller 28 december, "El día de los Santos Inocentes". Glöm inte heller de tolv druvorna på nyårsnatten och att skriva önskelista till "Los Reyes Magos" som kan överlämnas direkt till kungarna på torget i de flesta kommuner.

Julens stora final är “La cabalgata de los reyes magos” på kvällen 5 januari. Sedan äts gräddig Roscón de Reyes till både kvällsmat och frukost. På morgonen får barnen sina presenter och sedan är det roliga slut. Den stora uppförsbacken i januari tar vid, "La cuesta de enero".

Om vi som Spaniensvenskar spelar våra kort rätt från novent till 6 januari blir det två hela härliga månader att njuta av. God jul och gott slut!