Christer och Stina Svensson bor halva året i Spanien. När de kom hit i oktober i fjol promenerade de som vanligt direkt ned till havet. På vägen passerade de två av San Pedros stora svartbyggen, markerade med polisens avspärrning.
– Så skönt att vi inte drabbats av denna härva, sade de till varandra.
Tre dagar senare kallades de till ett extrainsatt möte i bostadsföreningen och fick veta att deras fastighet bröt mot stadsplanen. I förslaget till Marbellas nya stadsplan, som då var ute på remiss, framgick att tomten är avsedd för någon slags offentlig institution, exempelvis vårdhem eller kommunal administration. Dessutom är huset två våningar för högt.
– I dokumentet accepteras den karaktär byggnaden har fått, med lägenheter och lokaler på bottenplan, säger Christer. Men för att kompensera överytan föreslås att föreningen ska köpa en annan tomt i Marbella och där låta konstruera motsvarande antal kvadratmeter.
Har lagfart
Christer och Stina köpte sin lägenhet 1997, året efter, när huset var färdigbyggt, fick de tillträde. Christer har arbetat 40 år inom bygg- och fastighetsbranschen, bland annat som avdelningschef på NCC i södra Sverige. Trots egen erfarenhet tog paret hjälp av en advokat för att vara helt säkra på att alla papper var i sin ordning.
– I juli 1998 gjorde vi den sista inbetalningen på lägenheten, berättar Christer. Vi fick vår lagfart och sedan dess har vi betalat fastighetsskatt.
Behöver inte oroa sig
När Christer fick veta hur det var ställt kunde han inte tro att det var sant.
– Jag blev så paff att jag nästan började skratta. Det är inte klokt! Det finns bygglov, vi har alla dokument, vi har gjort allt vi kunnat.
Föreningsordföranden tog på sig att skicka in en skrivelse till kommunen, i övrigt intog Svenssons grannar en lugn attityd.
– ”Strunta i det, vi betalar inget” sade de, berättar Christer.
Kommentaren från byggrådet påminner om grannarnas:
– De behöver inte oroa sig. Vi gör vad vi kan för att de som köpt i god tro inte ska behöva betala något. I den slutgiltiga stadsplanen kommer visserligen återstå en del betalningskrav, men med tanke på alla rättsfall som ligger på hög och väntar...
Gils egen stadsplan
För att förklara hur en fastighet med bygglov, tio år senare påstås bryta mot stadsplanen, måste vi förflytta oss tillbaka till tiden då Jesús Gil y Gil satt som borgmästare i Marbella. Gil hade bråttom att se Marbella expandera och kringgick reglerna som säger att regionalmyndigheten måste godkänna en ny kommunal stadsplan. Han tog helt enkelt fram en egen som han lät godkänna under ett extraordinärt fullmäktigemöte vid midnatt 7 augusti 1997. Både mötet och planen överklagades av regionalmyndigheten, som fick rätt i regionaldomstolen. Domen dröjde dock sju år och under tiden hann den dåvarande kommunledningen dela ut hundratals nya tillstånd, anpassade efter Gils stadsplan, men som bryter mot den enda giltiga, från 1986.
Ny stadsplan i år
I juni 2006 fråntogs Marbella kommun sina byggkompetenser. En särskild arbetsgrupp med tjänstemän från regionalmyndigheten tillsattes för att utforma en ny stadsplan.
– I förslaget försöker man reglera klyftan mellan gällande stadsplan och verkligheten och för detta har regionalmyndigheten använt sig av en kompensationsmetod, förklarar Alba Echevarría.
Men enligt byggrådet är betalningskraven ofta oproportionerliga och kommunens linje är att så långt det är möjligt inte ställa de som handlat i god tro till svars.
Den nya stadsplanen godkänns i bästa fall av Marbella kommun före sommaren och slutgiltigt av regionalmyndigheten innan årets slut.
– Det är en kamp mot klockan, säger Echevarría som dock hoppas att de ska hinna i tid. Det pågår redan en dialog med regionalmyndigheten för att det ska bli så lite diskussion som möjligt senare.
Dålig information
Christer och Stina är också mycket kritiska till bristen på information. Inte vid något tillfälle under dessa tio år har myndigheterna kontaktat dem för att tala om vad som gäller. De väntar fortfarande på svar på skrivelsen som föreningen skickade in i oktober.
– Jag läser den kommunala gratistidningen La Tribuna, säger Christer. Det är den enda informationskälla som finns. Men det är så många bollar i luften och så många olika besked.
Alba Echevarría bemöter kritiken:
– Den tillfälliga tystnaden beror inte på att vi vill dölja något utan på det minutiösa arbete som pågår med att hantera de synpunkter som kommit in.
Kommunen går just nu igenom de cirka 9 000 skrivelserna och enligt byggrådet ska alla besvaras.
– Förhoppningsvis har de ett svar innan sommaren, säger hon. Innan årets slut vet de med säkerhet vad som gäller för deras fastighet.
Skrämda investerare
Christer reflekterar också över hur den bristfälliga hanteringen får konsekvenser på fastighetsmarknaden i Marbella i stort. Han hör hur resonemanget går bland exempelvis britterna. Drabbade berättar om sina erfarenheter i hemlandet vilket får potentiella investerare att backa.
– Jag vet att många som planerat att köpa bostad i Marbella nu väljer någon annan plats eftersom man inte kan lita på rättssäkerheten här, säger Christer.
Echevarría håller med och poängterar vikten av att den nya stadsplanen fastställs snarast möjligt.
– Nuvarande situation skadar Marbella och kommunens anseende minst lika mycket som den tidigare korruptionshärvan. Vi måste få ett slut på tvivlen och spekulationerna.
Kan inte sälja
Tanken att betala för att bli av med problemet har slagit Christer och Stina. Men de vet inte hur mycket pengar det rör sig om och i praktiken måste alla medlemmar i bostadsföreningen betala för att fallet ska avskrivas. I april har de årsmöte och då kommer frågan säkert upp igen.
– Jag ska inte säga att vi inte sover på nätterna men vi känner en oro, säger Christer. Om rättsprocessen drar ut på tiden är det här en börda vi får leva med. Vi kan med all säkerhet inte sälja lägenheten om vi skulle vilja det.
Christer tror att fallet principiellt skulle kunna drivas till EU-domstolen.
– Men det har ett högt pris, det kostar mer än vad lägenheten är värd. Men jag är principfast, så man vet aldrig.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.