(Publicerad 2016-03-01) Två kraftiga jordskalv registrerades vid Mar de Alborán med bara fyra dagars mellanrum, men de föregicks och följdes också av en mängd mindre skalv. Medan det kraftigaste skalvet 21 januari uppmätte en styra av 4,9 på Richterskalan var jordbävningen 25 januari på hela 6,3. Det är en ansenlig styrka och skadorna begränsades tack vare att skalvet hade sitt centrum ute till havs, samt på 21 kilometers djup i marken.

Skalven har alla registrerats i samma område, cirka 70 kilometer norr om den marockanska kusten vid Alhucemas. Det spanska territorium som ligger närmast är Melilla, där det andra stora skalvet orsakade materiella skador på ett flertal byggnader.

Ett liknande skalv inträffade 2004 vid Alhucemas. Det hade dock sitt centrum så nära land att det skördade omkring 600 människoliv.

Till skillnad mot vad som skedde i höstas vid Nerjakusten aktiverades denna gång inget tsunamilarm. Detta då skalven enligt seismologerna ej överskridit gränserna som föreligger för beredskap. Enligt protokollet aktiveras tsunamivarning vid ett skalv ute till havs, om detta har en styrka som överskrider 7,0 på Richterskalan samt sker på mindre än 10 kilometers djup i marken.

Experterna är ej förvånade över de senaste skalven. Vid Gibraltar sund möts den euroasiatiska och den afrikanska kontinentplattan. Dessa utövar ett ständigt tryck mot varandra och gör att området, från Azorerna i väst och längs hela Medelhavet bort till Anatolien i öst, är det mest jordbävningsfrekventa i Europa.

I sydöstra Spanien har 20 av de 25 allvarligaste registrerade jordbävningarna vid Iberiska halvön inträffat. Den första av dem 1048 i Orihuela (Alicante), under moriskt herravälde. Skalvet var så kraftigt att moskén i staden rasade samman. Inte långt därifrån inträffade så sent som 2011, i Lorca, den senaste allvarliga jordbävningen. Den hade visserligen en styrka på endast 5,1 på Richterskalan, men uppstod på mindre än en kilometers djup. Nio personer omkom och ett stort antal byggnader i Lorca föll samman eller fick rivas efteråt.

De två kraftigaste skalven i Spanien inträffade 1522 vid Mar de Alborán, där de senaste skalven registrerats, samt 1884 vid Arenas del Rey (Granada). Det senare går under namnet "Andalusiens jordbävning" och skördade nära tusen människoliv i provinserna Granada och Málaga. Det hade en styrka på mellan 5,8 och 6,7 på Richterskalan och varade y drygt 20 sekunder.

Skalvet inträffade på juldagsnatten och räddningsarbetet försvårades av att det följdes av ymnigt snöfall i tre dagar. Bland de värst drabbade var byarna i La Axarquía. I Periana skadades mer än hälften av husen, 44 personer omkom och 80 skadades. I Canillas del Aceituno blev 15 procent av husen totalförstörda och ytterligare 65 procent fick allvarliga skador.

Den senaste allvarliga jordbävningen på västra Costa del Sol inträffade 9 oktober 1680. Det drabbade främst Guadalhorcedalen och samhällena Alhaurín El Grande, Alozaina, Álora, Coín, Cártama och Pizarra, men även ett flertal hus i Mijas och Málaga stad skadades. Hundratals människor omkom. Skalvet var så kraftigt att det kändes av i Kastilien, i centrala Spanien.

En jordbävning med ungefär samma styrka som det senaste vid Mar de Alborán registrerades 1804 vid Dalías (Almería) och skördade omkring 500 människoliv.
Den mest ödeläggande jordbävningen på Iberiska halvön inträffade dock i Portugal 1 november 1755. Mer än 15 000 människor omkom när skalvet söder om Cabo San Vicente orsakade en jättelik tsunami som drog rakt genom huvudstaden Lissabon.

Fakta: Det finns ett flertal appar som rapporterar i realtid om skalv runt hela jordklotet. En av dem är "EMSC".