Vi träffas på parkeringsplatsen utanför matbutiken Aldi, intill Marbellasjukhuset Costa del Sol. Det är några dagar in i november och vädret väldigt ombytligt. Det är ömsom sol, ömsom mörka moln, men en behaglig temperatur på drygt 20 grader. Patricia Littorin anländer i sällskap av sin dotter Sandra och är på strålande humör. Hon har på sig en färgglad sidenblus och det är första gången vi ses personligen.
–Hej. Vad trevligt att äntligen träffas!

Vägen dit vi ska är inget vidare, så vi åker i en gemensam bil och styr rakt upp mot bergen. Vi har stämt möte för att Sydkusten ska göra ett reportage om arbetet som Patricia Littorin utför i samarbete med hundgården Familia Canina Costa del Sol. Vad Patricia inte vet är att hon även kommer att intervjuas som kommande mottagare av tidningens prestigefyllda utmärkelse Årets Svensk på Costa del Sol.

Vägen är smal och kurvig. Spridda lanthus och skjul sticker upp här och var. När vi har åkt ungefär sex kilometer och efter viss tvekan, bekräftar Patricia och Sandra att vi är framme. Ett avlångt anspråkslöst lanthus i en sluttning inrymmer nämligen hundgården. Infarten är tillfälligt blockerad av en hantverkarbil, så vi parkerar vårt fordon intill landsvägen.

Ägarinnan till Familia Canina Costa del Sol kommer till vårt möte och hälsar oss välkomna. Hon heter Jael Cova och är från Argentina. Vi får veta att hon tvingats kalla på hantverkare för att brådskande sätta upp staket runt tomten. Dels har hon hundar som smiter, dels tar sig vildsvin in på gården.

Jael är ett litet krutpaket i 50-årsåldern som bär stövlar, bruna lantbyxor och en stor röd tröja. Det blonderade håret är uppsatt i en tofs och hon omges av ett halvdussin hundar. Just nu finns det ett 20-tal jyckar på gården, medan ett par till för tillfället är utlokaliserade, då de slåss med de övriga hundarna.

Familia Canina Costa del Sol startades av Jael Cova i Estepona och sedan sex år håller hon till i Ojénbergen. Jael sköter ensam om rescue-hundarna, majoriteten jaktraser som vinthundar och podenco.
–Varje år överges mängder av hundar när jaktsäsongen är över. Det är hemskt, förklarar Patricia.

Våren 2023 antogs i Spanien en ny lag som värnar om djurens välbefinnande. Den ses som en milstolpe, men omfattar inte bruks- och jakthundar.
–Det är inte klokt. Majoriteten av de djur som misshandlas och överges är just jakthundar. Dessa hålls instängda i skjul utan knappt någon mat och tillåts föröka sig vilt. Precis före jakten får de ingen mat alls, för att de ska vara så ivriga som möjligt när de släpps, berättar Patricia upprörd.

Många kustsvenskar, speciellt i Marbella, förknippar namnet Patricia Littorin med rescue-hundar. Det beror på att hon är mycket aktiv i olika Facebookgrupper, där hon organiserar sökande efter försvunna hundar, insamlingar och försöker hitta adoptivfamiljer. Framför allt har hon stor hjälp av en Facebooksida som har mer än 30.000 medlemmar.
–Responsen på ”Svenskar i Marbella” är enorm när det gäller hundar i nöd. Förra året samlades det in tillräckligt med pengar in via gruppen på bara några timmar för att bekosta ett kostsamt kirurgiskt ingrepp. En vit kungspudel hade nämligen fått sin ena tass söndertrampad av ägaren. Den hade läkt ihop helt fel, för ägaren brydde sig inte ens om att ta hunden till en veterinär.

Patricia Littorins engagemang för övergivna djur på Costa del Sol startade så snart hon flyttat till Marbella 2002. Hon fick höra talas om djurskyddsföreningen Triple A och begav sig dit för att adoptera sin första rescue-hund. Där såg hon vilken brist det var på hjälp och förnödenheter.
–Det behövs fortfarande mycket hjälp från frivilliga, men idag har Triple A åtminstone nya och bra installationer. Då saknades det mesta och jag började samla in filtar, madrasser och annat som behövdes brådskande.

För tillfället har Patricia inga egna hundar. Hennes två livskamrater gick båda bort tidigare i år. Den senaste av dem, Taz, blev nästan 18 år gammal och Patricia sörjer fortfarande. Därför fokuserar hon för tillfället på att bistå andra hundar som behöver hjälp.

Via en spansk bekant fick Patricia Littorin för några år sedan höra talas om Familia Canina Costa del Sol. Hon lärde på det viset känna Jael Cova och har sedan dess samarbetat med henne.
–Jael sköter allt själv och är i ständigt behov av hjälp. Många svenskar bidrar med foder, mediciner och framför allt vatten, som det är ont om här. Det går även att göra ekonomiska bidrag via gårdens Facebooksida.

Det fattas aldrig jobb på gården. Jael går upp tidigt varje morgon för att bland annat laga mat i köket. Flera av hundarna har nämligen problem med matsmältningen och kan inte äta vanligt foder. De senaste regnen i området har ställt till förtret och just nu är högsta prioritet som sagt att förstärka staketen.

Gården är helt anpassad för hundarna. Jael har endast sovrummet för sig själv och det är bara en månad sedan som hon unnade sig en tv. Det finns en grind till sovrummet, men den tar sig flera hundar över. En dag när Jael kom hem från ett långt arbetspass hade de kissat och bajsat ner hela sängen, så madrassen fick slängas. Patricia har dock skaffat en ny stor madrass åt henne, som Jael visar oss stolt och tacksam.

Köket delar hon med några av de mest sjuka hundarna. Ett intilliggande rum är inrymt med möbler precis som en vanlig bostad, trots att det endast är avsett för hundarna. Anledningen är att de ska vänja sig vid ett familjehem inför en väntad adoption.

Anpassningsperioden från att en övergiven hund omhändertas tills den ges bort till någon familj kan ofta vara upp till ett år, under vilken Jael ger den kärlek och omtanke. Ofta behöver hunden medicinering och samtliga kastreras. När vi besöker gården finns för tillfället en hund i det möblerade rummet som blivit så illa behandlad att den inte går ut. Jael ber oss att inte se den rakt i ögonen, för hunden skyr nämligen alla män.

Patricia Littorin sitter som spindeln i nätet och samordnar allt typ av hjälp för utsatta djur. Hon samarbetar bland annat med organisationen Rotonda Dogs, som skaffar adoptivfamiljer i Sverige och ombesörjer transporter från Spanien. Ungefär en gång i kvartalet förs hundar från Costa del Sol till Sverige, antingen med flyg eller landvägen. I det senare fallet görs många stopp på vägen, så hundarna rastas ordentligt.
–Just nu är det tyvärr färre adoptioner i Sverige. Det verkar vara ekonomisk kris, säger Patricia.

De kustsvenskar som adopterar en rescue-hund väljer i första hand små raser. Detta beror enligt Patricia främst på att det är enklare att resa med en liten hund och många svenskar pendlar mellan Spanien och Sverige.
–Det är viktigt att vara införstådd med vad det innebär att adoptera en rescue-hund. Det är bland det finaste man kan göra, men de flesta omhändertagna hundar har genomgått olika typer av trauman och anpassningstiden kan vara lång.

Tyvärr ger många upp för tidigt. Patricia säger att det tar åtskilliga veckor, kanske upp till tre månader, innan en adoptivhund finner sig tillrätta i ett nytt hem så man måste vara tålmodig. Själv skulle Patricia aldrig köpa en hund.
–Hur kan man göra det när det finns så många hundar i nöd?

Det är numera obligatoriskt att hundar är identifierade med mikrochip. Trots det är det ofta mödosamt att hitta ägaren till ett bortsprunget djur. Detta beror på att många utlänningar, liksom ägare från andra delar av Spanien, inte vet att hundregistret är lokalt. Patricia betonar därför vikten av att registrera sin inflyttade hund hos någon veterinär på kusten.
–Nyligen var det en svensk man som hittade en hund lös vid Golden Mile och genom att annonsera upptäckten på sociala nätverk kunde ägarinnan komma i kontakt med oss. Hon var nyinflyttad på kusten och visste inte att hundens chip måste registreras lokalt också.

Patricia bor i centrala Marbella sedan 2002, men villan har familjen haft ända sedan 1967.
–Jag var tio år när vi reste till Marbella på semester och bodde på hotell Valdecantos, vid strandpromenaden i Marbella. En dag när pappa och jag vaknade från siestan var mamma inte där. Hon dök upp lite senare och tog med oss i en taxi på en utflykt. Vi fick besöka ett fint spanskt hus ovanför staden och efteråt frågade vad vi tyckte. Vi svarade båda att det var ett fint hus, varpå mamma svarade: ”Vilket tur att ni tycker det, för jag betalade nämligen handpenningen medan ni sov”.

Då låg huset på landet bland olivlundar. Idag är det omgärdat av bebyggelse mitt i samhället. Patricia har följt den enorma utvecklingen i Marbella de senaste 50 åren och även om det är lätt att bli nostalgisk så anser hon de flesta förändringar varit till det bättre.

Patricia Littorin engagerar sig i alla faser när det handlar om att hjälpa djur, och inte bara hundar. Hon anordnar insamlingar, undsätter misshandlade och bortsprungna djur, ombesörjer adoptioner och följer även upp hur det går för de hundar som har lyckan att finna en adoptivfamilj. Många har Patricia att tacka för att de funnit en ny, älskad familjemedlem. Eller för att de återfått sin bortsprungna älskling. Alla är inte svenskar, men många. Det förklarar varför Sydkusten sedan flera år fått otaliga förslag på att Patricia Littorin ska tilldelas utmärkelsen Årets Svensk på Costa del Sol. Det hade kunnat ske tidigare, men som det brukar heta: ”Bättre sent än aldrig”.

Beskedet om utmärkelsen fick Patricia mitt under intervjun som vi spelade in med henne på Familia Canina Costa del Sol. När undertecknad antydde att många föreslagit henne till priset förstod Patricia till en början inte vart samtalet var på väg. Hon fortsatte att berätta om sin hjälpverksamhet. Det krävdes därför ett förtydligande och när poletten väl föll ned och Patricia förstod att hon tilldelas årets pris blev hon först helt stum. Videoreportaget kan ses på SK-tv och släpps samtidigt med denna artikel.

Årets utmärkelse kommer att överräckas vid en ceremoni torsdagen den 19 december i kulturcentret Hospital Real de la Misericordia, i gamla stan i Marbella. Det kommer att ske i närvaro av Marbellas borgmästare Ángeles Muñoz, som korades till Årets Svensk på Costa del Sol 2015. Vid ceremonin kommer även Jael Cova från Familia Canina Costa del Sol att deltaga och ta emot bidraget på 400 euro.

Tiden är klockan 12.00 och alla som vill närvara för att hylla Patricia Littorin är välkomna. Adressen är: Centro Cultural Hospital Real ”Hospitalillo” de la Misericordia, Plaza Practicante Manuel Cantos. Google Maps: https://maps.app.goo.gl

Motivering: Patricia Littorin tilldelas utmärkelsen Årets Svensk på Costa del Sol 2024 för sitt outtröttliga arbete för djur i nöd. Genom sitt engagemang för utsatta hundar och andra djur är hon ett föredöme inom svenskkolonin. Patricia har i mer än 20 års tid förgyllt livet för en mängd såväl djur som människor, genom att para ihop dem i adoptivfamiljer eller bidraga till känslomässiga återföreningar. Det gör henne välförtjänt av Sydkustens utmärkelse.

Årets Svensk på Costa del Sol är en utmärkelse som sedan 1992 delas ut av tidningen Sydkusten till en person, grupp av personer eller till organisationer/företag som befinns ha utfört något signifikativt för svenskheten på Costa del Sol och/eller svenskarnas integration i Spanien. Förutom ett diplom och en check på 600 euro till pristagaren, ingår numera i priset även ett bidrag på ytterligare 400 euro som ska gå till något välgörande ändamål, enligt pristagarens önskemål. I år är valet inte så svårt och Patricia Littorin vill destinera medlen till Familia Canina Costa del Sol.

Länkar:
Familia Canina Costa del Sol: https://www.facebook.com
Triple A Marbella: https://www.tripleamarbella.org
Svenskar i Marbella: https://www.facebook.com

Se videon där Patricia Littorin får veta att hon valts till Årets Svensk på Costa del Sol 2024: