Didier Degols har sina rötter i Belgien och Frankrike men bor sedan 1975 i Göteborg. Just nu arbetar han som skolchef i stadsdelen Högsbo.

Varför sökte du jobbet som rektor på Svenska Skolan i Fuengirola?
– Jag och min sambo har alltid sagt att när barnen blev stora skulle vi ge oss ut i världen. Tillsammans har vi 60 års anställning i Göteborgs kommun, det är dags för något nytt och det här passar oss väldigt bra.
– Dessutom har jag arbetat administrativt de tio senaste åren och längtar tillbaka till rektorsrollen, där jag får närheten och kontakten med pedagoger och elever.

Vad gör dig till en bra rektor på en utlandsskola?
– Jag är intresserad av pedagogik och av att utveckla verksamheten. Det ligger en stor utmaning i att jobba på en svensk skola i utlandet. Vi ska använda oss av svensk pedagogik men med internationell inriktning och med tydlig förankring i det spanska samhället.
– Styrelsen har uttryckt tre utvecklingsområden; integration, spanska språket och internationalisering.

Vad innebär det konkret när det gäller spanska språket?
– Enligt den information jag fått vill man ha in mer spanska i undervisningen. Samtidigt är det en balansgång, skolan måste följa Skolverkets regler. Men en idé är att anställa fler spansktalande lärare, lättast är det nog inom de praktiska och estetiska ämnena som till exempel idrott och hemkunskap.

Och internationalisering?
– Vi måste satsa mer på IT och se över vilken teknisk utrustning som finns idag. Här i Göteborg jobbar vi mycket med så kallade en-till-en-projekt, som innebär att varje elev har en egen dator. Jag tror det finns en del att göra på det området.
– Framför allt ska vi se till att skolan ingår i olika EU-projekt, det är ett intressant område. En svensk skola i utlandet riskerar att bli en isolerad ö.
– Vi ska också titta över vilka möjligheter som finns för fortbildning av lärarna. Det är en svår fråga i Sverige och jag kan tänka mig att det är ännu svårare i utlandet.

Och hur ser du på integrationsfrågan?
– Jag inser problemet men har inga färdiga lösningar. Det är en komplex fråga men väldigt viktig.
– Min bild är att Svenska Skolan i Fuengirola skiljer sig från andra svenska utlandsskolor. På svenska skolor i till exempel Afrika och Asien går barn till föräldrar som har uppdrag från SIDA eller regeringen. De bor där några år och flyttar sedan vidare eller hem till Sverige. Men här finns många familjer som har etablerat sig i Spanien, barnen går i svensk skola men växer upp i det spanska samhället. De ska ha möjlighet att gå över till det spanska utbildningssystemet när som helst och inte tvingas flytta till Sverige efter gymnasiet för att att läsa på högskolan. Där har skolan ett ansvar.

Vad har du för relation till Spanien?
– Jag har varit där några gånger på semester. Costa del Sol besökte jag för första gången när jag var nere över jul- och nyår.

Talar du spanska?
– Nej, men franska är mitt modersmål och därmed har jag en bra grund för att lära mig spanska ganska fort, hoppas jag. Jag ska gå en intensivkurs, jag tycker det är jätteviktigt.
– Om jag vill jobba med integration och hålla spanska språket levande på skolan måste jag som rektor kunna ha utvecklingssamtal med all personal utan att vara beroende av tolk. Det är en praktisk fråga, men lika mycket en symbolisk fråga. Jag är en förebild och barnen gör inte som vi vuxna säger, utan som vi gör.

Vad vet du om planerna på en ny skola?
– Jag är inte insatt i alla turer när det gäller att eventuellt bygga en helt ny skola. Det är en strategisk fråga och hanteras av styrelsen, mitt ansvar är de operativa frågorna.
– Men den skola man har nu tycker jag är väldigt fin. Det är kanske lite trångt när alla elever är på plats men för 200 elever borde det fungera bra. Jag ser det inte som en panikfråga som måste lösas så snabbt som möjligt.

Läs mer på http://www.svenskaskolancostadelsol.net