Bilden av Svenska Skolan i Fuengirola är i allmänhet mycket positiv. Det är en liten gemytlig skola där alla känner alla, vilket skapar trygghet. Problemen är få och den svenska pedagogiken hyllas generellt för att uppfostra barnen till självständiga, tänkande individer. Det finns dock en grundläggande konflikt som förföljer skolan.

Som svensk skola i utlandet måste den följa svensk skolplan för att få bidrag. Egentligen är en sådan skola menad för barn som tillbringar en begränsad period utomlands och sedan återvänder till Sverige. Men på Svenska Skolan i Fuengirola går många barn som är födda och uppvuxna här, Spanien är deras hemland, vilket ställer krav på integration och kunskaper i spanska. Det är den röda tråden i kritiken mot skolan, som även uttrycks i enkäten.
– Det viktigaste är att den svenska skolan inte blir en egen liten ö, att eleven inte isoleras både från Spanien och Sverige. För ett barn utan syskon är det extra viktigt att leka med andra barn. På samma sätt är det extra viktigt att svenska skolan “som enda barn” tar in input utifrån genom kontakt med andra skolor och ungdomar, skriver en förälder.

En annan kommentar är:
– I personalen finns de som inte vill beblanda sig med spanjorerna och då är man farligt ute. Det uppstår segregering. En del barn har ju en förälder av varje och det är viktigt att vara öppen och se båda kulturerna och kunna jämföra på ett objektivt sätt. Det är det inte alla som gör.

Pedagogiken hyllas
Det faktum att det är stor rotation på både elever och lärare uppges göra barnen mer öppna som individer samtidigt som det kan vara negativt då det är svårt att få beständiga kompisar. Andra nackdelar som nämns är brist på resurser, dålig ekonomi och en felaktig organisationsform.
– En skola ska drivas långsiktigt och föräldrar ska visserligen ha inflytande men inte vara de som fattar beslut om ekonomi, rektor och vilka lärare som passar. Det blir mycket upp och ned och det är värdelöst, menar en förälder.

Maten uppges också vara mindre bra, med en cateringfirma som barnen inte gillar och på grund av läget saknas utomhusytor och grönområden för idrott. De som har sina barn på spanska kommunala skolor uppger kostnaden som ett skäl till att de inte kunnat välja Svenska Skolan i Fuengirola. Pedagogiken nämns av en majoritet som en av de stora fördelarna.
– I spanska skolor får barnen kopiera som en form av inlärning och det ger ingenting. På svenska skolor finns en skön attityd, man lägger mer ansvar på eleverna och på så vis växer de och känner sig trygga, säger en mamma.

Miljösatsning
Carina Theorén ingår i profilgruppen som just nu arbetar med att utveckla skolans framtida profil och som tog initiativ till enkäten.
– Vi jobbar långsiktigt och det är kul att se hur vi uppfattas. Mycket av de som kommit fram hade vi på känn.

Hon fortsätter:
– Det är många föräldrar som redan har barn på skolan som tycker att det borde vara mer spanska och att det ska vara enklare för dem som vill att studera vidare på spanskt universitet. Vi har försökt tala med rektor och styrelse som inte verkar så intresserade, men även om vi inte har något konkret förslag än släpper vi inte dessa frågor.

Andra bitar som profilgruppen tittar på är att satsa på en miljöprofil med solpaneler, källsortering och miljö som ett genomgående perspektiv i undervisningen, samt om man kan erbjuda skolbuss eller samåkning för de elever som bor en bit bort.

Ingen tvåspråkig skola
Sydkusten har även låtit skolans rektor Didier Degols kommentera enkätresultatet. Han börjar med att poängtera att åsikterna i sig inte är nya.
– När det gäller lägre avgift är det inte att tänka på, den är redan så låg den kan bli. Jag tror vi är den billigaste svenska skolan i utlandet.

Han fortsätter:
– Angående integration och spanska måste vi följa den svenska kursplanen och då kan spanska aldrig bli mer än ett C-språk. Vi driver inte en tvåspråkig verksamhet, det skulle Skolverket aldrig godkänna. Vi måste vara så lik en svensk skola i Sverige som möjligt.

Det man kan göra är att inom vissa ramar ge skolan en egen profil, vilket i praktiken innebär att man kan laborera med vissa timmar. Svenska Skolan i Fuengirola har minskat något på exempelvis hemkunskap och bild för att få ihop en pott timmar som gör att barnen läser spanska redan från årskurs ett. Didier Degols säger att de skulle kunna erbjuda extralektioner i spanska, men utanför lektionstid och han ställer sig frågan om föräldrarna är beredda att betala för det.

Hindrar integrationen
Rektorn medger att det där med språk och integration är en konflikt de tampas med.
– Många av de som kommer hit för att etablera sig här för gott vill ha svensk pedagogik men att vår skola samtidigt ska vara en spansk skola. Det får vi inte att gå ihop med de regler vi måste följa för att få bidrag från Sverige.

Didier går så långt som att valet att sätta sina barn i svensk skola, om familjen flyttat hit för gott, egentligen är ett segregerande beslut och resultatet är att barnen hamnar utanför. Det är en konflikt skolan har svårt att hantera och Dider menar att föräldrarna inte kan lägga över ansvaret för barnens integration på skolan, som främst fyller en funktion för dem som bor här några år.
– Många av våra elever har bara svenska kompisar, de har vuxit upp här och jag undrar vad det får för konsekvenser. Spanien är deras hemland men de har inga band, inga relationer med majoriteten i landet. Vår skola blir ett hinder i den naturliga integrationen.

Han fortsätter:
– Vi har barn till före detta elever vars föräldrar i sin tur kom ned på 60- och 70-talen. Barnbarnen går alltså fortfarande i svensk skola och man kan undra hur länge det ska pågå? Svenskarna här beter sig på ett sätt som inte accepteras av de stora invandrargrupperna i Sverige.

Däremot vill rektorn jobba för ökat samarbete och kontakt med andra spanska skolor och han har infört krav på att alla lärare lär sig spanska.
– Vi kan inte ha lärare som inte förstår ett ord spanska, säger Dider. Jag har också satt mig i skolbänken. Vi måste visa att vi tar det på allvar.

Spanska skolan bra
Didier tror att det fortfarande finns kvar många fördomar och mycket okunskap kring det spanska skolsystemet.
– I Spanien fungerar det likadant som i många andra europeiska länder, däribland Frankrike, Tyskland, Holland och Belgien. Lärarna mässar, barnen lyssnar och antecknar och förväntas lära sig utantill men inte förstå.
– Det är främst i de skandinaviska länderna som barnen betraktas mer som deltagare.

I övrigt är Didier imponerad av standarden i de spanska skolorna och att till exempel alla femteklassare i Fuengirola får en egen dator.
– Det händer väldigt mycket, men många svenskar har nog en bild av den spanska skolan som den var på Francotiden.

När det gäller att byta mellan spansk och svensk skola menar Didier att det inte finns några formella hinder. Det handlar inte så mycket om språk som om anpassning och han tror att det är svårare att gå från en svensk till en spansk skola än tvärtom.

Närheten viktigast
Totalt svarade 20 föräldrar på enkäten som kompletterades med djupintervjuer på telefon. Familjerna bor längs med hela Costa del Sol, från Chilches till Sotogrande samt en i Sverige, vars dotter är gäststudent på skolan. De svarande har mellan 1 och 3 barn i åldrarna 3 till 19 år. I alla utom en familj talar barnen både svenska och spanska, 14 av 20 talar engelska. Det huvudsakliga språket i hemmet är svenska i 14 familjer, spanska i nio familjer och engelska i tre.

Av barnen går sex på Svenska Skolan i Fuengirola, en på Svenska Skolan i Marbella, sex på spansk kommunal skola, tre på spansk privat skola, tre på internationell privat skola och tre på skolor i Sverige. Det som styrt valet av skola är i fallande ordning närhet, pedagogisk inriktning, undervisningsspråk och ekonomi. Annat som påverkat är storlek, ordning, disciplin, miljö, kvalitet på undervisningen, andra föräldrars och lärarnas attityd samt integration.

Bland deltagarna i undersökningen lottades ut en lunch för två på restaurang La Chispa i Fuengirola. Vinnare blev Charlotte Sievers i Marbella.