Mattias Kerttu är 37 år. Han har flyttat ned med hustrun Eva, som är tandläkare och deras tre barn som är sju, fyra och 1,5 år gamla. Han efterträder en annan norrlänning, Per Jonsson, som varit rektor på skolan de senaste fem åren.
– Jag har varit rektor både på offentligt och privat gymnasium i Luleå. Fördelen med en privat skola är att det normalt är kortare beslutsväg.
Fuengirolaskolan är den näst största svenska utlandsskolan i världen, endast mindre än den i London. För Mattias Kerttu är det dock en liten skola, med de många fördelar som det innebär.
– Det blir mycket mer familjärt på det här sättet. Dessutom har jag förstått att skolan fungerar som en viktig hubb inom svenskkolonin.
En annan nyhet inför läsåret är alltså att Per Hvid-Hansen tagit över som föreningschef. Det är en post som skapades inför förra läsåret. Syftet är att ha en länk mellan styrelsen och rektorn och samtidigt hålla deras respektive funktioner åtskilda.
– I grunden kan vi säga att rektorn ansvarar för den pedagogiska delen och jag för den praktiska, som lokaler, tillstånd och marknadsföring, förklarar Per Hvid-Hansen.
I många hänseenden överlappar rektorns och föreningschefens uppgifter varandra, men det anser Mattias bara är en fördel.
– Som rektor är det fantastiskt att veta att någon annan kontrollerar de praktiska frågorna, utan att jag på något sätt avsäger mig de uppgifterna.
Per Hvid-Hansen är dessutom ett utmärkt komplement till Mattias. Medan den nye rektorns kunskaper om Spanien och Fuengirolaskolan är begränsade har Per i praktiken växt upp med skolan. Hans mor Åsa grundade den och han har själv varit elev i mer än tio år samt styrelseordförande under en fyraårsperiod.
– Jag är precis som rektorn anställd av skolans styrelse. Man kan säga att vi har ett delat ledarskap.
Svenska skolan har inför detta läsår haft fler ansökningar än vad skolan kan ta emot. Det är första gången sedan slutet på 90-talet. Då låg skolan i den gamla fastigheten ”Villa Isabel” i centrala Fuengirola. De nuvarande lokalerna på Calle Acapulco i Los Boliches är rymligare och det gör att antalet elever denna höst, 270, är rekord.
– Visst är det synd att behöva säga nej till föräldrar som önskar skriva in sina barn på vår skola. Vi vill därför uppmana särskilt familjer som bor på Costa del Sol att vara ute i god tid med inskrivningen inför nästa säsong, poängterar Per Hvid-Hansen.
Ungefär en tredjedel av eleverna på skolan är gäststudenter från Sverige som går ett år på gymnasiet, främst i årskurs två. De antas på våren och antalet anpassas efter hur många lokala elever som skolan väntas ha inför kommande läsår.
– Gäststudenterna är mycket viktiga för oss. De utgör både ett viktigt ekonomiskt tillskott och volym i gymnasiet. Det hade inte gått att ha samma nivå på gymnasiet med enbart bofasta elever, berättar Per Hvid-Hansen.
Han tillägger.
– Men naturligtvis vill vi prioritera lokala elever, inte minst de som går ut sexan i Svenska skolan i Marbella och som önskar fortsätta hos oss på högstadiet.
Fuengirolaskolan har elever från förskola till gymnasium. Antalet elever per klass växer ju äldre eleverna är. I lågstadiet finns några samklasser.
De elever som inte kommer in på Fuengirolaskolan får antingen vända sig till Svenska skolan i Marbella, om de är yngre, eller söka till internationell alternativt spansk skola. Precis som i Marbellaskolan är elevomsättningen stor i Fuengirola.
– Ungefär 30 procent av eleverna är nya varje läsår, vid sidan av gäststudenterna. Vi har dock en stomme elever från bofasta familjer som går många år eller hela sin skolgång här, så det är inte så att alla elever har bytts ut efter ett par år, betonar Per Hvid-Hansen.
Denna blandning av dels bofasta elever, gäststudenter samt elever som som bara går i Fuengirola ett år, uppges fungera bra. Eleverna skaffar sig snabbt nya vänner och sammanhållningen i skolan är god.
En fråga som är ständigt aktuell är de svenska elevernas grad av integrering i det spanska samhället. Det är något som prioriteras av den nye rektorn Mattias Kerttu.
– Jag har förstått att integreringen varit upp och ned i perioder, men den måste vara så stor som möjligt. Det stämmer att vi är tvungna att följa den svenska läroplanen, men istället för att se den som ett tak bör den fungera som en plattform, från vilken man kan göra mer.
Här spelar skolans spanskachef Elvira Herrador en avgörande roll. Inte för inte fick hon förra årets Sydkustens utmärkelse Årets svensk på Costa del Sol, för sitt integrationsarbete i Fuengirolaskolan.
– Elvira ska ha allt stöd hon kan tänkas behöva. Hon ska känna både medvind och nedförsbacke i sitt arbete, säger Mattias Kerttu målande.
Per Hvid-Hansen, som kunnat följa skolans utveckling under alla dess år, pekar på en intressant tendens.
– Vi har allt fler elever som har tvåspråkiga föräldrar, inte minst en förälder som är spansk. Det gäller främst i de yngre klasserna och även om det är tidigt att tala om ett generationsskifte så är det helt klart intressant och en tillgång, ur integrationssynpunkt.
Det finns andra delar av undervisningen som kan utvecklas mer. Det gäller inte minst kompletteringsutbildning och eftermiddagsaktiviteter.
– Vi har haft det i liten skala, men vi har ingen regelrätt fritidsverksamhet, förklarar Per Hvid-Hansen.
Nye rektorn flikar in.
– Vi bör erbjuda fler fritidsaktiviteter för de yngre och studieverksamhet för de äldre eleverna. Det senare omfattar inte minst språkstudier med konversation.
Även om eftermiddagsaktiviteterna på skolan hittills varit begränsade samarbetar Svenska skolan med flera organisationer som exempelvis Svenska kyrkan. Många elever deltar i solidariska aktiviteter både där och i exempelvis den lokala djurskyddsföreningen PAD, där de rastar övergivna hundar på helgerna.
En annan fråga som Mattias Kerttu brinner för är kommunikation.
– Vi kan bli bättre på bland annat sociala medier. Informationen är viktig inte bara i marknadsföringssyfte utan även för att ge insyn i vårt arbete. Vi måste vara transparenta.
Svenska skolan i Fuengirola har ett 40-tal anställda och läsåret startade 31 augusti. Mycket är nytt för nye rektorn, som endast besökt Spanien vid några enstaka semesterresor tidigare, men han älskar redan landet.
– Framför allt gillar jag spansk mat, som jag även lagar hemma. Spansk husmanskost är fantastisk och gambas pil-pil är en favorit, avslöjar Mattias.
Se SK-tv:
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.