Med mer än 320 elever från förskolan till gymnasiet är Svenska Skolan Costa del Sol, vid Avenida Acapulco i Fuengirola, den största av alla svenska utlandsskolor. El Colegio Sueco grundades 1969 och hade ett storslaget 50-årsfirande 2019, strax innan pandemin bröt ut. Coronakrisen och hemskolningen utgjorde många prövningar för skolan och familjerna, men kan inte skyllas i anmärkningsvärd utsträckning för den kris som skulle följa därefter. Istället visar den granskning som Sydkusten gjort att det är en serie ledningsbeslut - samt avstyrda motaktioner - som fått skolan att skaka i dess grundpålar.

En ny extrastämma har sammankallats till den 6 mars. Huvudpunkterna på dagordningen är att bekräfta en omfattande reform av stadgarna, som antogs preliminärt i november, samt förnyelse av revisor.

Ett tecken på den ansträngda situationen på Svenska Skolan är just det stora antalet extrastämmor som fått hållas den senaste tiden och som motiverade revisorn Bo Wennertorp att i sin revisionsberättelse, daterad den 29 oktober 2024, skriva följande: ”Jag upplever att stämningen mellan medlemmarna varit irriterad under året. Antalet årsmöten måste anses vara högt. Över 100 fullmakter har inlämnats, vilket jag bedömer som omdömeslöst.”

Trots anmärkningarna och flera skriftliga klagomål till revisorn under året, valde Wennertorp att inte vidtaga några åtgärder. Han rekommenderade inför höststämman att bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket också skedde.

I utgångsläget bör de två huvudpunkterna i extrastämman den 6 mars inte vara föremål för större kontroverser. Däremot är stämningen spänd, speciellt efter att styrelsen i mitten av februari beslutade att avskeda den mångåriga chefen för spansksektionen Elvira Herrador. Se tidigare artikel: https://www.sydkusten.es

Inför den ordinarie höststämman och extrastämman, båda den 20 november 2024, blev undertecknad redaktör speciellt inbjuden av styrelseordföranden Carl-Fredrik Morander. Denne tog dock tillbaka sitt erbjudande samma morgon som stämmorna skulle hållas. Som skäl angavs att delar av styrelsen fann det olämpligt att ha medier närvarande.

Stämmorna väckte som väntat heta reaktioner. En anledning till missnöjet var att skolföreningens ordförande inledde mötet med att exponera kritiker till styrelsen genom att visa utdrag från en privat klass-chatt. Sydkusten fick en intervju med Carl-Fredrik Morander i december, där han försvarade sitt agerande:
– Jag står för det jag gjort och kände att det måste finnas en gräns för personliga påhopp. Det gällde framför allt en medlem som närvarade på stämman och som anmälts för att ha kränkt föreningschefen, säger ordföranden.

Den åsyftade föräldern var dock inte den ende som exponerades med såväl namn som foto i skärmbilder från chatten. En annan var Anna Sandberg, mamma till en gymnasieelev och tidigare lärare på skolan, som själv inte var på plats för att kunna försvara sig.
– När jag fick reda på det i efterhand mådde jag jättedåligt i flera veckor. Hur kan man göra så? Det var en personlig känsla som jag hade uttryckt i en intern chatt och så blev jag utmålad offentligt av styrelsen, berättar hon för Sydkusten.

Anna Sandberg säger att hon inte vågar gå på fler möten, då hon upplever att alla som ifrågasätter den nuvarande ledningen svartmålas.
– Det är en mycket hätsk stämning mot kritikerna, som hängs ut som syndabockar för att skolan tvingats införa fler timmar spanska, berättar hon.

Exponeringen av personliga åsikter var inte den enda kontroversiella händelsen på stämman. En medlem föreslog att åter ge styrelsen förtroendet att granska skolans tillstånd och trots att frågan inte var upptagen i dagordningen accepterades den för omröstning. Initiativet går emot föreningens stadgar, men försvarades i efterhand av Carl-Fredrik Morander:
– Detta gjordes tre gånger under året på olika stämmor och man kan inte ha olika kriterier. Själv är jag öppen för att ta upp en diskussion om att inte tillåta behandling utanför dagordningen i framtiden.

Den infekterade stämningen vid stämman eskalerade efter det och mötesprotokollet anger att alla fyra motioner som hade presenterats drogs tillbaka. Motionerna berörde anklagelser om nedmontering av spansksektionen samt uppgifter om att den nuvarande ledningen inte följt skolans utvecklingsplan.

Ett flertal medlemmar lämnade sedermera mötet i protest.
– Det rörde sig om mellan 20 och 30 personer som valde att inte stanna kvar. Det tycker jag var märkligt och visade att de inte accepterar att de är i klar minoritet, kommenterar Carl-Fredrik Morander.

Inte heller extrastämman, som följde omedelbart efter höststämman, var förskonad från kontrovers. Före valet av nya styrelsemedlemmar lästes ett brev upp som uppgavs komma från lärare på skolan och som anmälde personliga påhopp av icke namngivna personer. Enligt närvarande utpekades återigen kritiker till skolledningen. Omedelbart efter uppläsningen hölls omröstningen och inga av de kritiska kandidaterna blev invalda i styrelsen.

Den förnyade föreningsstyrelsen, befriad från ifrågasättande medlemmar och med ett återvunnet mandat som erhållits på ett regelvidrigt sätt om att granska skolans tillstånd, har nu kallat till ett informationsmöte som ska hållas den 11 mars. Där planerar skolledningen att föreslå en signifikativ omläggning av skolans hittillsvarande form och riktlinjer. Något färdigt beslutsunderlag, som det som styrelsen presenterade i april förra året, är dock inte aktuellt ännu.
– Vi ska redogöra för den granskning som gjorts av skolans nuvarande tillstånd och jag hoppas att vi på mötet kan hålla en en öppen dialog i demokratisk anda, säger ordföranden Carl-Fredrik Morander.

Den nuvarande konflikten på Svenska Skolan Costa del Sol har pågått i flera år. Den kretsar framför allt kring frågan om huruvida skolan ska fortsätta vara integrerad i enlighet med spanska skolbestämmelser. Detta har Fuengirolaskolan varit sedan 1992, vilket kräver ett visst antal lektioner i spanska och spansk kultur. På det viset likställs Svenska Skolan med spanska skolor, så att eleverna ges möjlighet till fortsatta studier i det spanska lärosystemet.

I slutet av förra året fick Svenska Skolan flera oannonserade besök av den spanska skolinspektionen, det senaste av dem den 13 december. Inspektörerna har under 2024 insisterat upprepade gånger på att skolan måste följa den spanska läroplanen enligt nuvarande tillstånd.

Carl-Fredrik Morander hävdar att de påstådda bristerna går mer än 20 år tillbaka i tiden. Efter avstämning med skolinspektionen har antalet lektioner i spanska höjts sedan höstlovet. De nya lektionstimmarna har förlagts utanför ordinarie skoltid och medför längre studiedagar för eleverna. Skolledningen har även varnat för en möjlig höjning av avgifterna, som en direkt konsekvens av det utökade antalet undervisningstimmar. Ändringarna skylls vidare på att flera föräldrar klagat till skolinspektionen.

Budskapet från skolledningen till medlemmarna är att extraspanskan är obligatorisk. Enligt vad Sydkusten erfar har de drabbade gymnasieeleverna däremot muntligen informerats om att de nya lektionerna är frivilliga och att extraspanskan inte kommer att påverka slutbetygen. Denna information ska ha lett till att endast en handfull elever väljer att närvara på de nya lektionerna.

Påståendet att den spanska läroplanen inte följts på åratal förnekas bestämt av såväl spansksektionen som tidigare styrelsemedlemmar och rektorer på skolan. Flera av dem har undertecknat öppna brev där de hänvisar till att Svenska Skolan inte fått någon tillrättavisning av den spanska skolinspektionen förrän den nuvarande skolledningen tog över. Kritikerna gör istället gällande att de påvisade bristerna är direkta konsekvenser av en systematisk nedmontering av spansksektionen.

Skolans nuvarande tillstånd, som en integrerad utländsk privatskola i Spanien, erhölls 1992 efter ett mödosamt administrativt arbete. Sydkusten har kontaktat den dåvarande styrelseordföranden Ewa Gustafsson, som drev frågan tillsammans med en av skolans grundare, Åsa Hvid-Hansen, samt Elvira Herrador, som varit skolans Directora Técnica fram till uppsägningen i februari.
– Det var ett enormt jobb som tog många år och krävde bland annat resor till regionmyndigheten i Sevilla. Att det överhuvudtaget ordnade sig var tack vare Elvira, som hade viktiga kontakter i den andalusiska förvaltningen, minns Ewa Gustafsson.

Hon tillägger:
– Syftet med vår ansökan var att få ett officiellt erkännande av de spanska myndigheterna samt möjliggöra för eleverna att kunna läsa vidare på exempelvis spanska universitet efter gymnasiet.

Ewa Gustafsson bor i Madrid och har inte följt i detalj den rådande konflikten på Svenska Skolan, men det hon hört tycker hon låter ”helt tokigt”. För henne är det en självklarhet att en utlandsskola i Spanien ska sträva efter integration och Gustafsson tycker att det är förfärligt att allt som byggts upp med så stor möda nu riskerar att gå förlorat.
– Debatten om skolans tillstånd och integrationsmodell har alltid funnits. En anledning är nog att många familjer endast tillbringar en begränsad tid i Spanien och inte ger frågan om lokal förankring någon större betydelse. Den är dock fundamental för de familjer som är bofasta i Spanien och som vill att deras barn ska ha så bra möjligheter som möjligt att studera vidare.

Av samma uppfattning är Lars Bergman, som anställdes som rektor i Svenska Skolan i samband med att den fick de spanska tillstånden. Bergman ledde den pedagogiska verksamheten mellan 1991 och 1996, och även om han inte var inblandad i beslutet att bli en integrerad skola, anser han fortfarande idag att det var helt rätt:
– Det är ju självklart att en svensk skola i Spanien ska ta del av det spanska samhället. För oss var det viktigt att kunna visa att eleverna kan läsa vidare i det spanska universitetssystemet.

Ända sedan Bergmans tid som rektor på skolan har eleverna delats in i olika kunskapsnivåer i spanska, istället för i rena årskurser. Elvira Herrador har haft hand om den högsta nivån och ombesörjt slutbetygen. Den tidigare rektorn säger att det fungerade mycket bra och att han aldrig upplevde integrationskraven som någon belastning:
– Alla utlandsskolor måste ha en kontaktyta med det lokala samhället, man kan inte vara en isolerad ö. Tänk hur reaktionen skulle vara i Sverige om ett annat lands skola valde att isolera sig från närsamhället.

Lars Bergman har varit mångårig generalsekreterare i Föreningen Sverigekontakt och känner Sveriges utlandsskolor bättre än de flesta. Han är fortfarande sammankallare i valberedningen till Sveriges Utlandsskolors Förening, SUF och sitter likaså i styrelsen för Stipendiefonden för svensk utlandsungdom.
– Även om det är 35 år sedan jag var verksam där så känner jag fortfarande varmt för Fuengirolaskolan och följer med bekymmer utvecklingen, tillägger han.

Den utlysta sammankomsten i Svenska Skolan den 11 mars är enligt ordföranden Carl-Fredrik Morander ett informationsmöte av informell karaktär. Även om det inte är planerat att presentera en konkret plan vid mötet är det troligaste att styrelsens rekommendationer kommer att likna det beslutsunderlag som presenterades den 23 april 2024 och som väckte ett ramaskri från många medlemmar. Förslaget offentliggjordes dessutom mitt i en kris där den dåvarande ordföranden varslat om sin avgång. Propån stoppades för ens behandling vid extrastämman några veckor efter senare, den 9 maj. Beslutsunderlaget hade undertecknats av flera medlemmar som fortfarande sitter i styrelsen, bland dem ordföranden Carl-Fredrik Morander och sekreteraren Rose-Marie Wiberg.
– Det har hänt mycket sedan dess och vi har bland annat tvingats vidta impopulära åtgärder som extratimmar i spanska som förlagts utanför ordinarie skoltid, berättar Morander.

Enligt ordföranden har hela styrelsen genomgått en intensiv läroperiod där de varit tvungna att sätta sig in i precis allt. Detta menar han har inte gjorts tidigare och idag konstaterar Morander att beslutsunderlaget förra året förmodligen presenterades lite för fort:
– Att byta tillstånd är inget som sker över en natt.

Det nio sidor långa beslutsunderlaget från april 2024 förordar att endast svenska barn ska få fortsätta på skolan och att integrationsmodellen ska läggas ner. Spansksektionen uppges kosta skolan 113.000 euro om året och varje elev som är barn till en lärare, och som enligt spanskt kollektivavtal är befriad från skolavgift, belastar föreningen med ytterligare omkring 6.200 euro per år.

Styrelsen uppgav då att det rörde sig om totalt nio elever som var befriade från skolavgift. Ett flertal personer har dock uppgivit till Sydkusten att många av dessa tvingades sluta på skolan i samband med att förslaget presenterades.

Förutom att styrelsens tidigare förslag av många kritiker uppfattats som klart segregerande, bryter det mot gällande lagar och innehåller osanna uppgifter. För att reda ut de juridiska termerna har Sydkusten vänt sig till Charlotte Andersson, som har både svensk och spansk juristexamen och sedan 2008 driver firman Linguaiuris. Hon är medlem av Colegio de Abogados i Sevilla och specialiserad på ärenden som berör svenskar i Spanien.
– Det finns flera saker jag reagerar på när jag läser inte bara beslutsunderlaget, utan andra skrivelser som styrelsen för Svenska skolan Costa del Sol sedan flera år skickat ut till såväl personal som medlemmar. Framför allt verkar medlemmarna inte ha informerats korrekt om skolans tillstånd.

Charlotte Andersson hänvisar i första hand till det senaste tillståndet från 2019, som fastställer att skolan ska bedriva undervisning enligt svensk läroplan och komplettera med undervisning i spanska språket och spansk kultur. Skolan kan ta emot spanska och utländska elever (utländsk syftar på icke-spansk, eftersom tillståndet har utfärdats av en spansk myndighet).

I det beslutsunderlag för ändrade tillstånd som styrelsen presenterade för snart ett år sedan, uppges däremot följande: ”Som utlandsskola i Spanien kan man söka två olika typer av tillstånd; a) Ett tillstånd som innebär att skolan har möjlighet att ta emot elever som saknar svenskt medborgarskap. Utländska och spanska elever kan söka till skolan. b) Ett tillstånd för en utlandsskola som vänder sig till elever med svenskt medborgarskap.”
– Detta är en mycket fri omskrivning av vad som verkligen står i den spanska förordningen, anser Charlotte Andersson.

Den nationella förordningen som reglerar utlandsskolor i Spanien är Real Decreto 806/1993, de 28 de mayo, por el que se regula el régimen de los centros docentes extranjeros en España. De två typerna av tillstånd som åsyftas i styrelsens skrivelse är upptagna i Artikel 3.1 och lyder ordagrant följande:
”a) Skolor som bedriver undervisning enligt ett utländskt utbildningssystem, undervisning i spanska och spansk kultur samt, i förekommande fall, undervisning i de autonoma regionernas egna språk. b) Skolor som enbart bedriver undervisning enligt ett utländskt utbildningssystem.”

Svenska Skolan Costa del Sol har alltså tillstånd för alternativ a. Översättningen i beslutsunderlaget ger en skev bild av vad tillståndet verkligen innebär och framför allt undanhåller den de många skyldigheter skolan har enligt det spanska regelverket.
– Begreppet utlandsskola, i den spanska lagens mening, har ingenting att göra med elevernas eller föräldrarnas medborgarskap. En utlandsskola syftar på en skola som erbjuder undervisning enligt en icke-spansk läroplan. Visst kan man anta att den svenska läroplanen främst attraherar svenska medborgare, men man kan också tänka sig att familjer med annan anknytning till Sverige önskar att deras barn ska få plats i skolan, betonar Charlotte Andersson.

I och med att Svenska Skolan Costa del Sol inte erhåller statligt spanskt stöd, och sålunda klassas som privat, har skolan en relativ frihet att bestämma över antagningskriterier för elever. Charlotte Andersson betonar dock att antagningskriterierna måste vara objektiva, transparenta och kopplade till skolans undervisning.
– ”Svensktalande” kan vara ett lagenligt antagningskriterium eftersom undervisningen bedrivs på svenska. Jag reagerar däremot mycket starkt på att styrelsen föreslår att endast elever med svenskt medborgarskap ska tas emot. Det strider mot principen om icke-diskriminering som fastställs i den spanska konstitutionen och den spanska skollagen, Ley Orgánica 2/2006 de Educación. Artikel 1 hänvisar till FN:s barnkonvention, som även Sverige har antagit.

Föreningens styrelse skriver vidare i beslutsunderlaget:
”Samtliga elever som idag går på skolan och inte har svenskt medborgarskap kommer att få en organiserad övergång, enligt rekommendationer från den spanska Skolinspektionen.” Detta är ytterligare ett påstående som Charlotte Andersson reagerar på.
– Det är ovanligt att spanska myndigheter ger förhandsbesked om ett visst ärende och råd om hur man ska gå tillväga. De begränsar sig som regel till att hänvisa till lagar och regler som är offentligt tillgängliga i bulletinerna BOE och BOJA.

Källor i den spanska skolinspektionen i Málaga som Sydkusten varit i kontakt med förnekar mycket riktigt att de skulle ha givit Svenska Skolan någon typ av rådgivning om hur en ändring av tillstånden ska gå till.
– Vi har varit tvungna att påminna skolledningen om gällande bestämmelser enligt skolans nuvarande tillstånd, säger en anställd vid skolinspektionen som inte velat bli citerad vid namn.

Punkt 5 i tillståndet från den 30 augusti 2019 stipulerar att skolan är skyldig att följa gällande lagstiftning samt att presentera en ny formell ansökan om det sker några förändringar av uppgifterna som anges i tillståndet.
– Mitt intryck är att styrelsen har gått händelserna i förväg och påbörjat verkställandet av flera beslut som ännu inte har fattats av stämman säger Charlotte Andersson.

Hon tillägger:
– Skolan är skyldig att upprätthålla de utbildningsformer som anges i nuvarande tillstånd, åtminstone till dess skolan ansöker om ändrat tillstånd.

Troligtvis räcker det inte heller med att ansöka om ett nytt tillstånd för att byta modell, utan det måste även ha godkänts av det spanska skolverket och trätt i kraft. Detta är något som kan ta flera år, enligt flera insatta källor som Sydkusten talat med.

Först när styrelsen presenterat ett nytt beslutsunderlag går det att avgöra om det går i linje med tidigare initiativ. Om så blir fallet ställs medlemmarna i skolförenin-gen inom kort inför beslut som kan förändra radikalt den modell som Svenska Skolan Costa del Sol har haft i mer än 30 års tid, under vilken den förvandlats till Sveriges största utlandsskola. Med tanke på detta är det många föreningsmedlemmar som efterlyser full insyn och att de som eventuellt har invändningar mot initiativet inte skräms till tystnad.