Om du har missat Helens silverstämma gå in på YouTube och sök på Aj,aj,aj – vilken röd liten ros. Det är en sådan där låt som fastnar i skallen och som man kan gå och nynna i flera dagar. Den handlar om den passionerade spanjoren och den stele och kylige nordbon. Fördomar? Ja visst. Det finns säkert passionerade nordbor och kyliga spanjorer. Den här typen av VI och DOM-tänkande har blivit vanligt. Det är kvinnor från Venus och män från Mars (eller om det var tvärtom). Det är invandrare, romer, HBTQare och så vidare. Varje gruppering har sina attityder och regler och över gränserna finns föga förståelse. Snarare blir det lätt näthat när någon som inte tillhör grupperingen yttrar sig. Motståndaren blir rasist, manschauvinist eller hetronormativ. Män kan inte förstå kvinnor, hetero inte homo, svenskar inte spanjorer och så vidare. En av mina psykoanalytiska favoriter sa en gång att vi människor är väldigt lika samtidigt som vi också är olika och det gäller att ha båda sakerna i huvudet samtidigt.

VI och DOM-tänkandet leder ofta till att VI har alla goda egenskaper, medan DOM har alla onda. Allt elände är deras fel. Bara vi inte hade så många invandrare skulle Sverige vara ett bättre land tyckte 17 procent i valet. Att skylla på dom är ett effektivt sätt att undvika att titta på sitt eget. Själv är man gärna ett offer för deras ondska och vill så förbli.

Alla män är talibaner sa Gudrun Schyman en gång i en debatt. Det här är ett exempel på Vi och Dom-tänkande som jag ogillar. Varför ska jag som någorlunda hygglig man bli jämförd med sådana som hugger huvudet av folk och förnekar flickor att gå i skola?

Män som kan bli våldsamma är de som vi psykologer kallar för patologiska narcissister och dessa tycks öka i antal. De har en grandios självbild, stort behov av uppmärksamhet, ingen empati med andra, är ständigt missförstådda och lättkränkta, har dåligt med sociala kontakter och är potentiellt farliga. Sådana personer ligger ofta bakom våld, som skjutningar av olika slag. De är ensamvargarna som slår till, som Breivik i Norge. De kan också slå ihjäl sin kvinna om de känner sig kränkta av henne.

Nationalister tänker också i termer av VI och DOM. Vi måste försvara vår nation mot dom (islamister, invandrare, judar, vänsterliberaler med flera). Dom är en helt annan sort som man kan göra vad som helst med (gasa ihjäl exempelvis).

Mot VI och DOM-ideologin står en tolerant inkluderande ideologi. Utgångspunkten är att vi är alla människor med likartade behov. Man kan se den attityden som en grundbult i den liberala demokratin. Vi diskuterar åsiktsskillnader men accepterar varandra som personer. Olikheter är intressanta och kan bli föremål för viktiga diskussioner. VI och DOM däremot splittrar, höjer konfliktnivån och leder till hat och fördömanden.

Varför har VI och DOM-attityden då ökat? Varför ökar nationalismen och varför har fler auktoritära ledare blivit valda till höga ämbeten? Jag kan inte låta bli att tänka på hur den snabba utvecklingen har påverkat människor (IT-revolutionen, globaliseringen, näringsgrenar och jobb som försvinner, jämställdhetsrevolutionen med mera).

Det finns många som inte hänger med och som ogillar förändringarna, framför allt män. Lågutbildade män har blivit förlorarna i de snabba förändringarna. Det är lågutbildade män på landet som stöder Trump, det är lågutbildade män som röstar på SD. Och de arabiska männen verkar inte ha kommit upp på banan (fördom?). Är man looser vill man gärna ha någon att känna sig överlägsen gentemot. Hittar man då en grupp som är DOM och en grupp som är VI kan man känna sig bättre till mods. Man kan ju också vända sitt missnöje och hat mot ”eliten”. Vi lever i en explosiv tid.

Det är här på sin plats att betona att i FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna sägs bland annat: att alla människor är lika mycket värda, att mänskliga rättigheter gäller lika för alla, att länder ska skydda människorna så att de känner sig trygga, att alla ska behandlas lika inför lagen, att människor själva ska få bestämma över sina liv, att länder ska bekämpa fattigdom och se till att människor har arbete och bostad, får äta sig mätta och lära sig läsa och skriva.