Gun-Britts och Gert Maulins spanska äventyr började med en lägenhet alldeles ovanför Playa de Burriana, i Nerja, för cirka tio år sedan. När de inte själva var där hyrde de ut den – en förmedling som de skötte med egen informativ hemsida som listades på en internationell uthyrningssida.
–Det blev så mycket uthyrning att vi fick blockera våra egna veckor långt fram i tiden. Vi var fullbokade ett år framåt. Läget nära vattnet, en härlig takterrass och goda recensioner bidrog till att det gick så bra, berättar Gun-Britt.

Men paret ville ha mer av det spanska livet. Gun-Britt började därför sondera terrängen för att sälja sitt företag inom telemarketing – en verksamhet som hon hade drivit i 27 år. Även Gert, som jobbade som marknadsansvarig – och delägare – på ett företag i Trelleborg, började trappa ner. Nu har tio år passerat, de närmar sig båda 70 år och har hittat ett omväxlande liv som de trivs med.
–Vi hade kommit fram till att vi ville vara mer i Spanien och under längre perioder, och då kände vi att vi behövde ett hus med trädgård. Vi var runt och tittade på många olika objekt, men det var först när mäklaren visade detta som tankeverksamheten började. Det var egentligen inte en spansk finca med 100 avokadoträd vi letade efter, och enklast hade varit att säga nej, men när fick vi veta att det fanns en man som skulle kunna ta hand om odlingen blev nej till ja, säger Gun-Britt.

Paret gjorde en överenskommelse med mannen att de betalade alla omkostnader, men att han fick sköta odlingen och ta hand om försäljningen av frukten.
–Mannen gjorde ett fantastiskt jobb och lärde oss mycket, men tyvärr gick han bort efter ett par år och där stod vi utan hjälp. Vi erbjöd hans son jobbet, men det fungerade inte. En gång när vi kom ner var det inte plockat något alls, trots att träden dignade av frukt.

De beslutade därför att själva ta över skötseln och skrev ett inlägg i en grupp för Nerjabor på Facebook och bjöd in till självplock – frukten var tvungen att tas om hand.
–Vi hade aldrig trott att vi skulle få ett så stort gensvar. Det kom över hundra personer! Vi är också populära när vi kommer hem till Sverige. Då tar vi med oss så mycket vi kan bära – en del har vi också börjat skicka hem. Avokado kan sitta kvar ganska länge på träden och därför sparar vi alltid lite som barnbarnen kan plocka under sommaren, det tycker de är kul.

Inlägget på Facebook har också genererat ett större kontaktnät i omgivningarna och bekantskapskretsen har brett ut sig.
–Vi har nästan större umgänge i Spanien än hemma. Det är mycket enklare att umgås här. Man träffas över något att dricka, pratar lite och sedan går man hem. Det är inte så komplicerat.

En och annan lunch på terrassen med vänner blir det också. Det kan man se på Gun-Britts konto på Instagram, där hon är flitig.
–Jag gör det för att familj och vänner ska ha lite koll på oss. De frågar vad vi gör hela dagarna och då är medierna ett bra sätt att förmedla det, men vi lever precis som hemma. Vad gör man hemma? Det är ingen semester det här, vi har bara flyttat vårt boende hit halva året.

De har onekligen en del att stå i. Avokadoodlingen kompletteras med bland annat mango, passionsfrukt, cherimoya, papaya, fikon, citroner och apelsiner.
–Papayan har det lite tufft i Spanien, berättar Gert. I våras var det för kallt för blommorna så där blir inte många i år, men apelsiner har vi så att vi kan pressa sju varje morgon när vi kommer ner efter jul. På tre månader går det åt cirka 700 och dessa plockar vi på träden.

Förra husägaren var en polischef som hade investerat i inbrottssäkert glas, så de karaktäristiska galler man ofta ser framför fönsterna behövs inte, men en totalrenovering av övriga huset har de gjort.

Spanjorerna är inte mycket för det nordiska med ljusa träslag och öppna ytor, så väggar revs och köket integrerades med vardagsrummet. När man kommer in genom entrén blir man fullständigt knockad av utsikten. Framför de stora fönsterna ner mot dalen och havet har matplatsen placerats. Här får husets kock Gert konkurrens – vad ska vi intressera oss för mest, maten eller utsikten? Det är nästan tur för honom att måltiderna oftast intas utomhus bredvid poolen och några palmer.

Utekök – och pizzaugn – finns och terrasser är placerade i alla väderstreck så det är bara att välja om man vill ha sol eller skugga, tak eller himmel. När Sydkusten är på besök serveras vi spansk öring tillagad på grillen med wokade grönsaker och egenhändigt gjord guacamole på de egna avokadofrukterna.
–Jag frågar om jag ska hjälpa till när maten ska lagas, säger Gun-Britt och ler stort, men Gert säger att jag kan sätta mig ner eller göra något annat.

Är det månne då som kreativiteten till nästa projekt frodas? På tomten har de anlagt en japanskinspirerad del och kring själva odlingen har förbättringar gjorts – slänterna har fått trappor och en soffa där man kan hämta andan har också skapats.
–När vi röjde i bråten såg vi potential och under en massa skräp hittade vi det som skulle bli soffan – Gun-Britt har lagt mosaiken, berättar Gert. Vi har även tänkt på framtiden och planterat nya avokadoträd. Det är lite pyssel, men jag mår så gott av att gå omkring här och greja.

På gården finns också ett förråd indelat i tre avdelningar. Den i mitten var tidigare ett hönshus, men numera går den under benämningen lekrum och på väggarna har Gun-Britt ritat ramar i form av blå hjärtan. Dessa får barnbarnen fylla med egna teckningar och man ser tydligt hur de utvecklats genom åren och någon är mer konstnärligt lagt än den andra.
–En spanjor som var här undrade vad vi har hönshuset till och jag berättade att vi använder det till barnbarnen. Han gjorde stora ögon och undrade om vi verkligen låser in dem där. Nej, det gör vi inte, men de tycker om att vara där. De har också kommit på att de kan sitta uppe på taket – de vill gärna inta sina måltider där, säger Gert när vi vandrar runt i “campon” under tiden Gun-Britt dukar undan lunchen.

Har ni alltid drömt om ett liv i solen?
–En dröm har alltid funnits, men det var en ren tillfällighet att vi kom till skott. Det var goda vänner som tog oss med till solkusten – det är vi mycket tacksamma för. Vem längtar inte söderut när regntunga moln och bistra vindar försvårar livet uppe i norr? Klimat, kultur och det fantastiska Medelhavet har nog alltid lockat, men vi hade båda intensiva jobb med långa arbetsdagar och såg egentligen inte möjligheten tidigare.

Nu skördar de dock frukten av det hårda arbetet i det gamla livet.
–Huset börjar kännas färdigt när det gäller renoveringar så nu har vi mer tid för att se oss omkring i Spanien och det blir absolut fler besök på vingårdar. Platser som Sevilla, Córdoba, Ronda och Alhambra lockar också. Mer golf står också på vår agenda – det finns flera sammanslutningar där man kan spela golf till rabatterat pris och också tävlingar.

Att lära sig spanska är också något som paret lägger tid på.
–Vi har båda läst spanska några år nu, men Gun-Britt är flitigast. Varje vecka har hon privatlektion hos en spanjorska nere i Nerja, berättar Gert. Jag nöjer sig med att studera via appar på Internet – nätet är en bra början där man snabbt lär sig grunderna i språket och många ord, även om det haltar lite när det gäller konversation, men jag har ju Gun-Britt vid min sida.

Intresset för Gun-Britt och Gerts tropiska frukter är stort och under fruktsäsongen kommer ofta familjer och andra sällskap på besök för att se och lära om livet på en “campo” – det spanska ordet för lantbruksmark.
– Särskilt uppskattat är det på höst- och vinterlov när mor- och farföräldrar med boende i Nerja kommer med barnbarnen. Det lyser i ögonen på de små när de får plocka sina egna tropiska frukter. Många barn, som inte tidigare gillat avokado, kan helt plötsligt börja älska den när de får smaka en närodlad frukt med några droppar citron och några saltkorn, berättar Gun-Britt.

Det är heller inte ovanligt att de blir kontaktade av par eller familjer som själva går i tankarna att köpa fastighet med fruktträd.
–Genom åren har vi fått mycket erfarenhet och det gläder oss om vi kan bistå andra med goda råd. Har vi tid och möjlighet visar vi gärna Finca Maulin. För de flesta är det en upplevelse att få se hur frukterna växer, frukt som vi vanligtvis endast ser på butikshyllorna, säger Gun-Britt.

Faktaruta:
Avokado är en tropisk eller subtropisk växt som endast lever på frostfria platser. Frukten, eller egentligen bäret, är färdig att plockas från oktober till mars, beroende på vilken sort man odlar. I södra Spanien kommer först Fuerte och Bacon för att i december följas av Hass, den mest populära sorten i Sverige. En avokado mognar inte på trädet utan först efter någon eller några veckors lagring.

Fuerte och Bacon är krämigast i sin konsistens medan Hass kännetecknas av sitt tjockare och knottriga skinn. Hass är en framodlad sort från USA och har flera bra egenskaper. Med sitt kraftiga skal kan den lagras i kyla under lång tid och är därför perfekt för långa transporter. 

I Sverige kommer majoriteten av all import från länder i Centralamerika. Störst exportör i världen i Mexiko.

En avokado kan innehålla upp till 30 procent omättat fett och har ett högt innehåll av kalium. Få andra livsmedel kan visa på samma positiva näringsinnehåll.

Text & foto: Ann-Christine Reimer