(Publicerad 2005-05-23) Cristina och Juan Reyes är ett av de mest långvariga och anmärkningsvärda spansk-svenska paren på Costa del Sol. Deras historia är starkt förknippad med utvecklingen i området de senaste fyra årtiondena och de har lagt grunden till en egen dynasti, som tills vidare består av fyra läkare, en jurist och fem barnbarn.

Lustigt nog var det första som Juan lärde känna hos Cristina hennes stjärt.
—Jag arbetade som läkarpraktikant och skickades till Hotel Tritón där det tydligen bodde en reseledare som behövde en vitaminspruta. Det var när jag gav Cristina injektionen som vi lärde känna varandra och jag minns att när jag lämnade hennes rum insåg jag att vi hade pratat i timmar.

Det blev början till ”den stora skandalen”. Cristina och Juan blev förälskade och han satte sig på sin moped och åkte upp till Granada för att göra slut med sin dåvarande fästmö. Cristinas kommande svärmor svimmade första gången de träffades, när hon presenterade sig som ”svenskan alla talar om”. Nio månader efter att de träffades var de gifta och Cristina var alls inte gravid – än!
—Ville man gå till sängs med någon på den tiden fanns ingen annan utväg än att gifta sig med vederbörande, skämtar Cristina.

De vigdes i katolska kyrkan i Lund. Cristinas mor tog hand om de praktiska bestyren efter att Cristina på telefon aviserat att hennes spanska familj inte ville veta av henne. Attityden ändrades dock snart.

Tåligt äktenskap
Det som till en början kan framstå som ett överilat och upproriskt giftermål har visat sig vara en stabil relation baserad på ömsesidig respekt och kärlek. Cristina, eller Tina som hon oftast kallas, betonar att för henne är kärleken till och med viktigare än hälsan.
—Jag har alltid sagt att har man kärlek kan man alltid övervinna till och med dålig hälsa. Detta anser hon trots att hon är både dotter till Sundsvallsläkaren som uppfann hostmedicinen Quila, gift med en annan läkare och mor till ytterligare fyra. Men så är hon också djupt troende katolik, konverterade för flera år sedan och lär till och med upp spanska konfirmander.

Genom åren har många vänner til Reyes skilts, men deras förhållande har hela tiden växt sig starkare. Bägge insisterar på att de aldrig haft någon verklig kris.

Lyckad kombination
—Ekonomiskt har det varit både upp och ner i perioder, men kärleken har aldrig mattats ut, betonar Juan. Han anser att förhållanden mellan spanjorer och svenskor, eller omvänt nästan alltid lyckas.
—Jag vet egentligen inte varför det är så, men det är ett faktum att de svensk-spanska relationerna brukar fungera. Det kanske beror på att radikalt olika poler dras till varandra. Jag har inte sett lika hållbara relationer mellan spanjorer och andra utlänningar, konstaterar Juan.

När vi ändå nämnt pengar finns även på det planet en fantastisk historia i deras liv. Cristina och Juan hade bara varit gifta i drygt ett år och bodde i en liten inhyrd bostad i Torremolinos när Juan hösten 1966 vann näst högsta vinsten i rikslotteriet Loteria Nacional, tillsammans med en vän. Lottsedeln nummer 48.473 som de köpte för 5 cents gav dem en halv miljon pesetas vardera.

Juan visste precis vad han skulle göra med pengarna. Utanför Arroyo de la Miel köpte han en tomt på tusen kvadratmeter för 110 000 pesetas. På den byggde han deras eget hus som döptes till ”Villa Flor de Fuego” (Villa Eldblom).
—Bygget kostade 230 000 pesetas, så det blev fortfarande en slant över från vinsten, ler Juan, som sparat alla kvitton från det äventyret.

Storfamilj
Det var i ”Villa Flor de Fuego” som Cristina och Juan bildade en egen familj. Bägge villa ha många barn och de fick det. Fem söner närmare bestämt.
—Visst hade jag velat ha åtminstone en flicka också, men jag klagar inte, säger Cristina.
I tur och ordning föddes Marcelo, Dani, Oscar, Nico och Robin. Alla utom Nico har följt pappas fotspår och utbildat sig till läkare. Nico utbildade sig i juridik men ägnar sig åt sin stora passion som är musiken, som lärare i Marbella.

Allt eftersom familjen växte byggdes ”Villa Flor de Fuego” ut med ytterligare rum. På så vis fick huset ett ganska säreget utseende.

Så 1999 sålde de huset. Cristina och Juan flyttade till sin nuvarande lägenhet i hjärtat av Torremolinos, intill San Miguel-kyrkan. Samtliga söner hade redan lämnat boet och skaffat sig egna hem.

Tillbaks till rötterna
Juan har återvänt till sin barndoms kvarter, där han var känd som ”Juanele”. Torremolinos har ändrats en hel del sedan den tiden. Bägge njuter av att vara pensionärer och de har sett till att numera inte ha så mycket som en gästsäng i lägenheten.
—Vi erbjuder familjen måltider men inga övernattningar, ler Cristina.
Faktum är att de fortsätter att njuta av familjen, som ofta nappar på erbjudandet om hemlagad mat. Då och då samlas de allihopa på den stora och trevliga takterrassen, som hör till lägenheten.

Men Cristina och Juan njuter också av varandra, av att ha mer tid för sig själva och sedan några år reser de flitigt runt i både Spanien och utlandet i en husbil.
—Vi älskar att ta husbilen och resorna behöver alls inte vara särskilt långa. Ett av våra smultronställen ligger i La Herradura (Granada), berättar Cristina.

Detta är historien om kvinnan som myntade uttrycket ”las suecas” och som kom att lära upp spanska katolska barn inför konfirmationen. Nåja, historien är inte slut än. Den är mer levande än någonsin. En kärlekshistoria i hjärtat av Torremolinos.