Hon samlade ihop håret, bandagerade brösten och klädde sig i löst sittande kläder. Allt för att dölja att hon var kvinna och för att trots det kunna spela fotboll, som var hennes passion. Ana Carmona Ruiz eller Nita Carmona, lyckades bära den officiella tröjan för både Vélez CF och Sporting de Málaga för ett sekel sedan. Men när det uppdagades att hon inte var en man fick hon betala för sitt brott med råge.
– Om det på den tiden var illa ansett att en man spelade fotboll, tänk dig då en kvinna, citeras journalisten Jesús Hurtado i tidningen Público.

Nita Carmona föddes 1908 i kvarteret Capuchinos i Málaga. Hennes pappa arbetade i hamnen och när Nita väntade på att han skulle sluta på kvällen, såg hon engelska sjömän sparka på en boll. Hon drogs som en magnet till spelet och bad att få vara med.

Hon nästlade in sig i klubben Sporting de Málaga genom att hjälpa till att tvätta laguniformerna. När planen var tom passade Nita på att träna själv. Hon var mer i kontakt med bollen än många av de andra spelarna eftersom det på den tiden inte förekom någon träning, bara söndagens matcher. Efterhand som hon blev bättre lät prästen henne hoppa in om det saknades någon i laget, eller i andra halvlek om någon spelare skadats.

Nitas pappa var inte glad och skickade henne så småningom till släktingar i Vélez Málaga i ett försök att få henne att tänka på annat än fotboll. Där fick hon dock än mer frihet att ägna sig åt sitt livs kärlek och hon kom att under flera år spela i Vélez Club de Fútbol. Som för övrigt har svensk ledning sedan 2020, i form av Jesper Norberg som ordförande Magnus Perhsson som fotbollschef.

Det var när Jesús Hurtado bestämde sig för att skriva en biografi över fotbollsklubben i Vélez-Málaga, som han kom över historien om Veleta. Hurtado gjorde noggranna efterforskningar kring vem som gömde sig bakom varje smeknamn på spelarna.

Men när han frågade sina källor om Veleta, möttes han av tystnad, undvikande svar eller skratt. Det väckte givetvis hans nyfikenhet. Vem var det som dolde sig bakom smeknamnet. Var han homosexuell eller kanske en krigsflykting? Hurtado fick veta att spelarna hade nått ett så kallat ”gentlemen´s agreement”.

Men Veleta var alltså en kvinna. Förklaringen Hurtado fick var, att eftersom hon spelade bättre än de andra i laget, försvarade de henne. De erkände till och med att de lärt sig av henne. Hon hade en avancerad teknik tack vare att hon börjat sparka boll redan som liten. När Hurtado nått så långt i sin research förstod han också smeknamnet. Hon bytte identitet mellan man och kvinna och viceversa, som en vindflöjel, “veleta”.

Officiellt i klubben Sporting de Málaga, hade hon dock inget namn. I presentationen över uppställningen inför matcherna förekom hon som ett X. Allt för att undvika avslöjande. Det fanns dock spelare som var avundsjuka på henne för att hon tog deras plats. För att hon var för bra. Hurtado beskriver henne som lagets lunga.
– Hon var lång, uthållig och behärskade de långa, höga passningarna. Hon var en hårt arbetande mittfältare som kunde orientera sig på planen och passa bollen vidare. Ibland gjorde hon mål.

De missunnsamma skvallrade till slut. När publiken fick veta sanningen spottade de och kastade stenar, förföljde och förolämpade henne. Polisen grep också Veleta vid ett flertal tillfällen.

Trots att Anita skyddades både av sina medspelare och av prästen, som fick lösa ut henne när hon greps av polisen, straffades hon hårt. Hon rakades av håret, bötfälldes och låstes in i hemmet. I Vélez CF var det dock ingen som avslöjade henne, de bevarade hennes hemlighet under flera år. Hon fortsatte spela där ända till inbördeskriget bröt ut. Innan Nita avled i tyfus endast 32 år gammal, bad hon att bli begravd iklädd sina båda fotbollströjor från Sporting de Málaga och Vélez CF.