Spanskt artistväsen kartlagt av forskare

PLUS Att ta del av musik, konst och kultur kan generera både gåshud, tårar, skratt och välbefinnande. En forskargrupp i Málaga har studerat den neurologiska förklaringen till de starka känslor som konst och kultur kan skapa. Resultatet visar att det är vår förmåga till empati som gör att vi kan njuta av olika konstformer.

PLUS Att ta del av musik, konst och kultur kan generera både gåshud, tårar, skratt och välbefinnande. En forskargrupp i Málaga har studerat den neurologiska förklaringen till de starka känslor som konst och kultur kan skapa. Resultatet visar att det är vår förmåga till empati som gör att vi kan njuta av olika konstformer.

Forskarna bakom studien utgörs av ett läkarteam från Hospital Quirónsalud Málaga. Gruppen leds av läkarna Jesús Romero Imbroda, som är chef på neurologavdelningen, och Cristóbal Carnero Pardo. Läkarna hänvisar till det spanska uttrycket “duende” som beskriver utomordentliga former av konst och kultur. Själva ordet “duende” hänvisar till en mytologisk varelse. Ordet härstammar från frasen “dueño de casa” (husets ägare), vilket kan jämföras med svenskans gårdstomte.

När ordet “duende” används i samband med en kulturupplevelse hänvisar det däremot till en närmast magisk känsla. Det brukar generellt kopplas främst till flamenco. Om någon har “duende” är det helt enkelt en person med en särskild naturbegåvning som gör ett framträdande förtrollande.

Studien från forskargruppen i Málaga undersöker vad som händer i hjärnan vid starka kulturupplevelser och vad som kan få oss att uppfatta “duende” hos någon konkret. Forskarna fokuserar främst på musikframträdanden, eftersom de menar att just musik har en unik förmåga att väcka känslor till liv, framkalla minnen och förstärka sociala upplevelser. Musik kan helt enkelt reglera våra känslor och få oss att känna alltifrån glädje och lugn, till ilska och vemod.

Resultatet visar att de starka känslorna kopplade till konst “sover”, men att de kan aktiveras vid särskilda tillfällen, som till exempel vid en konsert. Rent fysiskt kan de starka känslorna leda till att vi får gåshud. De kan också frigöra endorfiner i hjärnan, vilket leder till välbehag.

Forskarna menar att alla konstformer har potential att framkalla dessa starka emotionella reaktioner, men att musik, dans och högläsning av poesi är de konstuttryck som har störst chans att skapa dessa reaktioner. Det beror på att denna typ av konst kräver att åskådaren eller åhöraren tolkar det de hör eller ser.

Just tolkningen av verket leder till en form av affektiv empati, alltså en delad upplevelse mellan artisten och publiken. Vid dessa tillfällen utlöses de så kallade spegelneuronerna i hjärnan, vilket är en av de mekanismer som styr vår empati. Spegelneuroner frigörs på samma sätt när vi själva utför en handling som när vi observerar någon annan som utför handlingen. Spegelneuroner gör att vi som åskådare känner empati med artisten. På så sätt uppstår en synkronisering och det är i just detta delade ögonblick som den magiska känslan uppstår. Forskarna menar därför att tolkningen av verket är viktigare än verket i sig.

Resultatet av studien presenterades i år artikeln “Arte flamenco y neurociencia: en busca del duende” i den vetenskapliga tidskriften Kranion. Studien i sin helhet finns att läsa här: https://www.kranion.es

Felicia Sundblad