Mammas sista cigarettpaket

PLUS BENGT SÄNDH Sista krigsåret fyllde jag sju. Själv var jag på barnhem men fick ibland besöka min mor som bodde i ett rum och kök i ett ruckel på Albogatan 5 i Göteborgs slum. I det torftiga köket fanns en diskbänk av galvaniserad plåt och på den stod en kaffekopp utan öra och i den några fimpar. När hon saknade cigaretter rökte hon fimparna men inte i något munstycke utan i en naken trådrulle vars ena ände var sotsvart. Fimparna konsumerades tills det bara fanns lite aska kvar i hålet.

PLUS BENGT SÄNDH Sista krigsåret fyllde jag sju. Själv var jag på barnhem men fick ibland besöka min mor som bodde i ett rum och kök i ett ruckel på Albogatan 5 i Göteborgs slum. I det torftiga köket fanns en diskbänk av galvaniserad plåt och på den stod en kaffekopp utan öra och i den några fimpar. När hon saknade cigaretter rökte hon fimparna men inte i något munstycke utan i en naken trådrulle vars ena ände var sotsvart. Fimparna konsumerades tills det bara fanns lite aska kvar i hålet.

När jag fyllt 18 år bodde vi på Drottninggatan i Stockholm. Jag tyckte det såg för ynkligt ut när mamma satt med kaffekoppen i ena handen och rökte i en trådrulle. Jag gav henne enkla cigarettmunstycken i trä och vid ett par tillfällen lite dyrare i metall och plast med utbytbara filter men hon fortsatte med trådrullen. När vi fick filtercigaretter och jag bjöd henne på sådana så nöp hon av filtret och tände i den änden där det suttit.

När hon fyllt 72 fick hon besked att hon hade lungcancer. Hennes sista bostad låg ett par hundra meter från Globen. Nu hade hon legat på Karolinska och Södersjukhuset och flyttade till slut in på ett sjukhem för palliativ vård i Farsta. Där fick hon smärtlindring så jag kunde hämta ut henne så hon fick besöka sitt hem en sista gång. Det var då jag tog fotografiet.

Humöret var det inget fel på vilket framgår av bilden. Hon spelade för sista gången på sin gamla tramporgel och drack kaffe och rökte som vanligt. Hon spelade en gammal fäbodpsalm. Spelade fel och svor. Någon mat fick hon inte ner. Hon visste med bestämdhet att det inte var cigaretternas fel att hon drabbats av cancer. Skitsnack! Det var luftföroreningarna. Man käftar inte emot sin döende mor så vi instämde enhälligt.

Ett par dagar innan hon dog gav hon order.
–Jag vill inte ha nå´n psalmbok under hakan för jag är ateist och så vill jag inte veta av någon dyrbar begravning! Min bror svarade.
–Nä, morsan, jag tycker vi sprider din aska i Hagaparken.
–Ja de e bra - gör det, fick han till svar.
Mamma hade alltid älskat Hagaparken där hon brukat ligga på en filt och röka.

Vi for en dag med urnan till Hagaparken och kullen ovanför Gustav den tredjes slottsruin. Där spred vi askan. Förbannade luftföroreningar!

Det är bara en procent av alla rökare som drabbas av lungcancer. Men det finns många andra former som mun och strupcancer med mera. Många drabbas av hjärt/kärlsjukdomar och Kol. Medellivslängden för rökare är 8-10 år kortare än för de som inte röker. De som slutar röka före 40-årsåldern lever lika länge som de som aldrig rökt. Allt detta enligt offentlig statistik.

Samhället sparar in massor av pengar på att folk röker!

Tobaksskatten och vårdkostnaderna går ungefär på ett ut men de rökrelaterade sjukdomarna bryter ut ungefär vid pensionsåldern, så samhället sparar in åtta till tio års pension på varje rökare. De sjukdomar som drabbar rökare är billiga. Cancer, Kol och Hjärt/kärlsjukdomar dödar snabbt och är därför billiga jämfört med demenssjukdomarna där patienterna ligger många år på långvården.

När det gäller snusare så finns det ingen överdödlighet. Snusaren lever lika länge som den som varken röker eller snusar. Varför är det då så hög skatt på snus? Jag har en teori: Snuset tar marknadsandelar från den lönsamma rökningen.

Bengt Sändh