Konsekvenserna av vulkanutbrottet

PLUS Efter 86 dagar av aktivitet har den senaste vulkanen på La Palma slumrat in för den här gången. I realtid har vi kunnat följa den tusengradiga lavans framfart när den lämnat efter sig förödelse och omformat öns geografi. ”Regn och vind är de två faktorer som främst kommer avgöra öns framtid.” Det skriver Lorenzo Pasqualini, geolog på det meteorologiska institutet Meteored, i en kommentar till Sydkusten.

PLUS Efter 86 dagar av aktivitet har den senaste vulkanen på La Palma slumrat in för den här gången. I realtid har vi kunnat följa den tusengradiga lavans framfart när den lämnat efter sig förödelse och omformat öns geografi. ”Regn och vind är de två faktorer som främst kommer avgöra öns framtid.” Det skriver Lorenzo Pasqualini, geolog på det meteorologiska institutet Meteored, i en kommentar till Sydkusten.

Det har varit ett av Kanarieöarnas mest uppmärksammade utbrott under de senaste århundradena. Den 19 september förra året startade vulkanutbrottet på La Palma. Tre månader senare, den 14 december, upphörde aktiviteten. Det är det längsta uppmätta utbrottet i La Palma genom tiderna. Det förra eruptionen på ön skedde 1971. Det var vulkanen Teneguía som hade ett utbrott i 24 dagar.

Kanarieöarna har blivit till genom årtusenden av vulkanutbrott. Geologen Lorenzo Pasqualini framhåller att de senaste månadernas eruption är något som är normalt för ögruppen. Det är svårt att förutsäga exakt när ett utbrott kommer ske, men det går nästan alltid att upptäcka seismisk aktivitet timmar, dagar eller till och med månader innan. Så var även fallet på La Palma. Vulkanologer registrerade flera jordskalv timmar före urladdningen och kunde därför varna allmänheten.

Tusentals människor har tvingats lämna sina hem till följd av förödelsen. Av dem har 2.300 personers bostäder blivit så förstörda att de är obeboeliga. Sammanlagt 1.345 hus försvann helt när lavan vällde fram över ön. Ytterligare tusentals hus och byggnader har skadats. Enligt uppskattningar gjorda från satellitbilder har 1.241 hektar täckts av lava under de tre månader som utbrottet pågick. Av dem användes 369 till odling, främst av bananer. De plantagen är nu förstörda.

Det är svårt att mäta exakt hur mycket lava som vulkanen spottat ur sig. Enligt Meteored uppgår kvantiteten till omkring 159 miljoner kubikmeter. Samtidigt har öns yta utökats med 43 hektar. Det beror på att den lava som runnit ned till kusten bildat ett nytt deltaområde. I takt med att det stelnar växer La Palma. Även själva vulkanens kon har omformats och den är nu nästan 200 meter hög.

Lavan har flödat längs den sydvästra delen av ön. Stora delar av det berörda området har förvandlats till så kallad “malpaís”. Det är liktydigt med det engelska ordet ”badland” och utgörs av ett kargt markområde med eroderade klippor.
– Några av mänsklighetens största civilisationer har växt fram invid farliga vulkaner eftersom jorden där är så näringsrik och bördig. Problemet är att det tar lång tid för marken att bli brukbar och därför kommer inte människor kunna dra fördel av utbrottet på många år, skriver Pasqualini.

Det är större risk att en vulkan som varit aktiv nyligen får ett nytt utbrott än en vulkan som varit inaktiv under en lång period. Därför är risken mindre på öar som Fuerteventura och Gran Canaria, menar Pasqualini. Den sammanlagda risken för ett utbrott på Kanarieöarna är relativt låg, i jämförelse med andra områden i världen med vulkanism.

Vad som nu väntar La Palma är svårt att bedöma. Vulkaners erosion påverkas av regn och vind. Erosionen i sin tur ändrar höjden på vulkanens kon och ändrar det nyskapade deltaområdets utformning. Det är processer som tar lång tid.
– Ytterligare en faktor är människors agerande. Vi är kapabla till att under kort tid göra ändringar som får stora konsekvenser för ett landskap, avslutar Pasqualini.

Felicia Sundblad