Vikingarnas tre försök att inta Iberiska halvön

PLUS Våra skandinaviska förfäder spred under Medeltiden skräck på flera håll i det som idag kallas Spanien. För sex år sedan skrev Sydkusten om vikingarnas barbariska plundringar i Sevilla på 800-talet. Kort efter att de intagit staden besegrades de av morerna i ett blodigt slag. Det är dock inte den enda platsen där de fått på nöten.

PLUS Våra skandinaviska förfäder spred under Medeltiden skräck på flera håll i det som idag kallas Spanien. För sex år sedan skrev Sydkusten om vikingarnas barbariska plundringar i Sevilla på 800-talet. Kort efter att de intagit staden besegrades de av morerna i ett blodigt slag. Det är dock inte den enda platsen där de fått på nöten.

Sydkusten beger sig återigen ut på en resa tillbaka till en tid då skymten av de annalkande vikingaskeppen spred skräck i lokalbefolkningen på den Iberiska halvön. Det är 800-tal. Vikingarna har härjat längst Europas kuster under närmare ett halvt sekel. Det är framför allt Brittiska öarna och dagens Frankrike som varit offer för deras plundringar. Oroande rykten om barbariska nordbor har börjat sprida sig söderut. Vad invånarna på Iberiska halvön inte vet är att ryktena är på väg att förverkligas.

Tidigare har vikingarnas seglatser varit säsongsbaserade. Under den senaste tiden har vissa nordbor däremot börjat slå läger i Frankerriket för att kunna stanna kvar under vinterhalvåret. Det öppnar också för möjligheten att utforska nya marker.

En sommardag år 844 avgår en grupp vikingaskepp från Frankerriket. De seglar längst Biscayabukten med siktet inställt söderut. Flera källor indikerar att vikingarna först anländer till Gijón i Asturien, men att de tämligen snabbt fortsätter färden västerut till Galicien. Vid Herkulestornet i närheten av staden A Coruña slår de till med sin väl beprövade manöver kallad “strandhögg”. Vad nordborna inte räknat med är att ryktet om deras ankomst förekommit dem och omintetgjort det avgörande överraskningsmomentet. En kristen armé väntar på dem och ett blodigt slag utbryter. Nordborna förlorar både skepp och manskap.

Vikingarna låter sig inte avskräckas av nederlaget. Den Iberiska halvön styrs vid den här tiden av kristna i norr. I söder härskar muslimer över riket al-Andalus och det är dit jakten på rikedomar leder våra anfäder. Men morernas rike har ännu inte byggts upp till den prakt som det senare ska bli känt för. Vikingarnas främsta byte blir därför troligtvis människor. De tar sig fram längst kusten som idag utgör Portugal. Skövlar städer, tar människor som slavar och sprider kaos och förödelse.

Barbarerna från norr når Medelhavet och tar sig via Guadalquivirfloden upp till Sevilla, som de intar under brutala former. Det är ett svidande nederlag för morerna. Sevilla är vid den här tiden en metropol med flera tusen invånare. Emiren Abd ar-Rahman II samlar ihop en styrka på över tusen man för att jaga ut de våldsamma inkräktarna från staden. Det lyckas till slut och 400 tillfångatagna vikingar får möta döden hängandes från stadens palmer.

Historien om vikingarnas resor till dagens Spanien och Portugal tar inte slut där. Fjorton år efter nederlaget i Sevilla, 858, sätter ytterligare en grupp skepp av mot halvön. Den här gången har de siktet inställt på Santiago de Compostela. Enligt legenden är det Ragnar Lodbroks son, Björn Ragnarsson, som står vid rodret tillsammans med den ökände vikingen Hastein.

Till en början ser det ut att gå vägen för invasionen. Vikingarna anländer till Galicien, där de lyckas slå läger. Men de har återigen missbedömt motståndet hos befolkningen i det nya landet. Snart anländer en trupp från Asturien ledd av Pedro Theón de Pravia. I slaget som följer förlorar vikingarna 38 skepp och de tvingas lämna Galicien med svansen mellan benen.

Därefter följer en period av sporadiska attacker, men det ska dröja över hundra år innan vikingarna vågar sig på ett sista omfattande försök att inkräkta halvön. Återigen är det Santiago de Compostela som är målet för vikingarnas attack.

År 968 tar sig en grupp i ledning av vikingen Gunderedo fram till området. Den här gången lyckas de besegra det första motståndet och i tre år härjar de i regionen. Missnöjet över vikingarnas våldsamma närvaro pyr. År 971 mobiliserar adelsmannen Gonzalo Sánchez en armé för att en gång för alla kasta ut de grymma barbarerna. Ett blodigt slag i närheten av Ferrol blir slutet på vikingarnas framfart i Galicien. Ingen viking lämnas med livet i behåll. De som tillfångatas avrättas och deras skepp bränns.

Efter nederlaget i Ferrol sker några spridda anfall runt om i landet, men utan större framgång. Så slutar historien om vikingarnas dröm om att inta den iberiska halvön. Det är först tusen år senare som deras ättlingar charterturisterna lyckades få fotfäste på nytt, med betydligt fredligare metoder.

Felicia Sundblad