Riksmuseum där inbördeskriget vände


PLUS Ett museum över det spanska inbördeskriget kommer att invigas 2025 i Teruel. Området är glesbefolkat men blev skådeplats för blodiga och avgörande strider under kriget.

PLUS Ett museum över det spanska inbördeskriget kommer att invigas 2025 i Teruel. Området är glesbefolkat men blev skådeplats för blodiga och avgörande strider under kriget.

Till skillnad mot många andra europeiska länder, som öppnat stora museer för att inte glömma de krig som slitit nationerna i stycken, så har Spanien inte lyckats enas kring hur minnet av det stora inbördeskriget ska bevaras. Inte heller skolböckerna berättar särskilt utförligt om krigets bakgrund och förlopp. Detta gör att många av dagens unga spanjorer har vaga begrepp om vad som hände. 



På olika håll i Spanien finns mindre museer och utställningar om till exempel enskilda slag under kriget och hur människor flydde från landet. Att få till en större museisatsning på nationell nivå har varit svårt på grund av politiska konflikter och olika sätt att se på historien och vilka som bar störst ansvar för de fasor som kriget ledde till. Men den nya vänsterregeringen har underlättat processen och nu, 83 år efter krigsslutet, inleds arbetet med att skapa en plats där både äldre, yngre och framtida generationer kan lära. Initiativet kommer från historiker både inom och utanför Spanien. Det blir alltså det första nationella museet över kriget, som varade åren 1936 till 1939 och som också i viss mån blev förspel till andra världskriget.

Museet ska upprättas i Teruel i östra Aragonien, en liten stad med 35 000 invånare. Platsen är utvald på grund av att den var skådeplats för en av de värsta och mest blodiga striderna under kriget. Slaget vid Teruel utkämpades i och omkring staden mellan december 1937 och februari 1938, under den svåraste spanska vintern på 20 år. Temperaturen gick ofta ner mot minus 20 grader. Författaren och journalisten Ernest Hemingway var under en period på plats vid Teruel och rapporterade om de tuffa omständigheterna och hårda striderna mellan republikanerna och Francisco Francos nationalister.



Vid inledningen av slaget hade nationalisterna kontroll över staden, men under stridens gång skiftade övertaget flera gånger. Teruel utsattes för kraftigt artilleri och luftbombardemang som skördade mer än 140.000 offer på båda sidor, i den två månader långa striden. Det var en avgörande kamp, eftersom Franco använde sin överlägsenhet både i antal soldater och materiellt för att återta staden. Slaget vid Teruel utgjorde den definitiva vändpunkten i kriget, då det mer eller mindre kom att uttömma den republikanska arméns resurser.

Sedan diktatorn Francos död 1975 har politikerna gång på gång försökt enas kring en övergripande och neutral tolkning av inbördeskriget, men detta har alltså misslyckats. Många hoppas därför nu att detta ska kunna förverkligas med hjälp av det kommande nationella minnesmuseet och att det därmed skapas förutsättningar för landet att läka sina historiska sår.

Text: Hanna Sundblad