När det är riktigt varmt står uteplatsen med bord och stolar i skuggan av vinrankorna öde. Ingen orkar sitta där. Tanken på middag på en bar i grannbyn slås bort, det är för varmt. Man vill bara stanna hemma, dra för gardinerna och gå barfota mot det kalla stengolvet, alternativt lägga hela kroppen mot det. Vad man inte önskar göra är att lämna huset och bese Andalusiens skatter i Granada, Córdoba och Sevilla. Ändå är det precis vad jag har gjort.

Rätt ska vara rätt. Att jobba som reseledare är alltid roligt, även under ovanliga värmerekord, men att åka Andalusien runt med 52 personer under rådande värmerekord är bekymmersamt. Man vill att varenda en ska få en oförglömlig resa fylld av underbara upplevelser, inte att den efterlängtade resan ska bli oförglömlig på grund av värmen.

Vi lyckades pricka in de allra varmaste platserna i Spanien i slutet av september och början av oktober. Gruppen besökte Alhambra i Granada en eftermiddag i 37 graders värme, fantastiska Alhambra och dess trädgårdar, men den där glädjen, lyckan, fascinationen som brukar uppstå hos resenärerna när de har upplevt en av resans höjdpunkter… Uteblev. De var alldeles för trötta och varma. Önskade att rundturen skulle ta slut. Jag har all förståelse för det.

Nästa dag skulle vi uppleva Córdoba. Besök i moskén och sedan en stadsrundtur med lokalguider. Moskén är alltid sval, tack och lov, men vi besökte Córdoba samma dag som ett nytt värmerekord slogs. Córdoba var inte bara varmaste platsen i Spanien med sina drygt 38 grader, utan i hela Europa.

Inte heller här syntes några leenden efter stadsrundturen, som ändå hade kortats ner rejält, och alla som varit tveksamma till att delta uppmuntrades att stanna i skuggan och dricka något kallt istället. Det kändes direkt plågsamt att behöva ta med hela gruppen tillbaka till bussen denna förfärliga tid på dygnet, klockan fyra på eftermiddagen, en promenad över romarbron i gassande solsken, när varenda spanjor höll sig hemma i skydd från hettan.

Jag kunde inte göra annat än att uppmana alla att dricka mycket, få i sig salt, skydda huvudet från solen och hjälpa de tveksamma att ta taxi till bussen.

Prognosen förutspådde 37-38 grader under våra dagar i Sevilla, men stadsrundturen hölls tack och lov på förmiddagen. Därefter var det upp till var och en om man ville uppleva staden eller svalka sig i hotellpoolen.

Efter stadsrundturen mötte jag upp en god vän utanför ett kafé. Hon säljer bussbiljetter och jobbar ute året om, oavsett väder. Jag hade bjudit med henne hem till svärfar på paellalunch, och hon beklagade sig över vädret.
–Det är oktober och det är lika varmt som i somras, sa hon och syftade inte bara på dagstemperaturen, utan också på det onormala i att det var nästan lika varmt på natten som på dagen. Vem har varit med om det tidigare i oktober månad?

Min vän berättade om sin två veckor långa sommarsemester. Hon beskrev hur hon hade tillbringat varenda dag av semestern i soffan, fastklistrad av svett, trots att fläkten stod på dygnet runt. Nu önskade hon att hon kunde ta semester igen för att slippa gå ut.

Efter åtta dagar i spansk hetta vinkade jag av resenärerna på flygplatsen. Det var bara en av dem som hade blivit dålig av värmen.

Jag tog tåget från Málaga till Sevilla, där jag skulle bli upphämtad av familjen, och det var omtumlande att kliva ur tåget på Santa Justa-stationen. Hettan som slog emot mig var kraftig, svetten började rinna direkt. Hade jag inbillat mig att det hade blivit svalare i inlandet medan jag tillbringat de sista dagarna med gruppen på kusten, där det alltid är lite mildare väder?

Denna höstvärme är galen, huvudet har svårt att fatta. Träden skiftar i höstfärger, det blir mörkt tidigt på kvällen, men det råder sommartemperaturer.

Även om man skulle bosätta sig under en sten, stänga öron och ögon för forskare som rapporterar om smältande polarisar, höjda havstemperaturer, artdöd, klimatflyktingar, skulle det ändå inte gå att bortse från att det under lång tid har kommit allt mindre regn i Spanien och att somrarna har blivit allt längre och hetare, med längre och kraftigare värmeböljor.

Framtiden skrämmer.