Samtal med en ETA-ledare

PLUS MATS BJÖRKMAN Netflix har i dagarna släppt en spansk dokumentär där den prisade reportern Jordi Évole intervjuar en av ETA:s främsta och mest långvariga profiler, Josu Urrutikoetxea, känd som ”Josu Ternerna”. Dokumentären är högaktuell med anledning av 50-årsminnet av mordet på Spaniens regeringschef Carrero Blanco, som Urrutikoetxea erkänner sin inblandning i.

PLUS MATS BJÖRKMAN Netflix har i dagarna släppt en spansk dokumentär där den prisade reportern Jordi Évole intervjuar en av ETA:s främsta och mest långvariga profiler, Josu Urrutikoetxea, känd som ”Josu Ternerna”. Dokumentären är högaktuell med anledning av 50-årsminnet av mordet på Spaniens regeringschef Carrero Blanco, som Urrutikoetxea erkänner sin inblandning i.

Dokumentären ”ETA från insidan: Samtal med en terrorist” väckte en het debatt när den presenterades vid den senaste filmfestivalen i San Sebastián. Trots att det hunnit gå tolv år sedan den baskiska terroristorganisationen bekräftade sin definitiva vapenvila är minnet av den väpnade kampen fortfarande färskt och debatten infekterad. Enbart det faktum att en historisk ETA-ledare som Josu Urrutikoetxea beviljas en intervju får många att gå i taket, även om den som ser dokumentären svårligen kan finna något som helst försvar av terrorismen.

Josu ”Ternera” (Nötkött) förklarar i intervjun hur hans smeknamn uppstod och att han själv ogillar det. Trots att han gick med i ETA blott 17-år gammal och ägnat nästan 50 av sina 71 år i livet åt terroristorganisationen, hävdar Urrutikoetxea att han inte personligen dödat någon. Däremot medger han samröre i ett flertal attentat, bland annat ETA:s mest uppmärksammade, som var mordet på den dåvarande spanske regeringschefen under Francoregimen Luis Carrero Blanco. Han mördades i Madrid den 20 december 1973, när ETA detonerade en kraftig sprängladdning just som hans bil passerade.

I dokumentären berättar Urrutikoetxea att han deltog i stölden ett år tidigare av de sprängmedel som brukades vid attentatet mot Carrero Blanco. Han medger också att han deltagit i planeringen av mordet 1976 på borgmästaren i den baskiska kommunen Galdacano, Víctor Legorburu. ETA sköt ihjäl borgmästaren på öppen gata och träffade även lokalpolisen Francisco Ruiz med tolv skott. Den senare överlevde mirakulöst attentatet och intervjuas också i dokumentären.

Josu Urrutikoetxea har tjänat tolv år i fängelse, främst i Frankrike, men även tre år i spanskt häkte utan att han slutligen ställdes inför rätta. Anledningen till att han undgick process i Spanien var att han bedömdes redan ha dömts för samma brott i Frankrike. Istället var ”Josu Ternera” under en tid ledamot i det baskiska regionparlamentet, innan han åter flydde till södra Frankrike. Där väntar han i dagsläget på utlämning till Spanien för en ny rättegång med koppling till ETA:s terrordåd.

Dokumentären på Netflix finns textad på engelska och den speglar tydligt hur ETA besegrats och deras främsta representanter tvingas medge att den väpnade kampen inte tjänade något till. Visserligen försöker Urrutikoetxea motivera många av attentaten, men samtidigt ber han flera gånger om ursäkt och betonar att det aldrig är försvarbart att ta någon människas liv.

Det sätt på vilket terroristorganisationen ETA besegrades och sedermera upplöste sig själv beskrivs som unikt i världen. Likaså hur spänningarna i Baskien på relativt kort tid försvunnit nästan helt. Fortfarande används dock ETA som politiskt slagträ på riksnivå. Högeroppositionen riktar hård kritik mot styrande PSOE för dess kontakter med den baskiska vänsterkoalitionen EH Bildu, som högern kallar för ”ETA:s arvtagare”. Detta för att i koalitionen ingår Sortu, som är lämningarna av det som en gång var ETA:s politiska gren Herri Batasuna.

”ETA från insidan: Samtal med en terrorist” är en sevärd dokumentär som på inget sätt förskönar den väpnade kampen, men som till viss del belyser hur de som stod bakom mordet på mer än 800 personer under nära 50 år resonerade.

Mats Björkman Sydkusten