Biodlingssektorn i Spanien är strategisk för miljön och jordbruket, men har lidit av tre års torka. Bristen på föda för insekterna har lett till mångas död och minskat honungsproduktionen i landet med 80 procent. Detta är ett allvarligt hot både ekologiskt och ekonomisk, skriver tidningen Público.

Bin är pollinerare. De livnär sig på nektar från blommor och transporterar pollen mellan dem, vilket är avgörande för ekosystemens överlevnad och för många grödors produktion och reproduktion. Klimatkrisen, mänsklig aktivitet, förändrade jordbruksmetoder och nya markanvändningar försvårar insekternas arbete allt mer. I Spanien rapporterar biodlare att upp till 50 procent av vissa bisamhällen har dött, vilket är en såväl nationell som internationell katastrof.

Spanien spelar en viktig roll inom biodling globalt på grund av kvaliteten på sin honung och rymmer 16 procent av alla bisamhällen inom EU. De flesta bisamhällen i Spanien sköts av professionella biodlare, enligt uppgifter från jordbruksdepartementet. Nu förefaller det som att solparkerna kan bli binas räddning.

Stora solparker började etableras av ledande energibolag i början av 2020-talet. Endesa lanserade det första pilotprojektet, Las Corchas, i Carmona (Sevilla). Loramiel, ett lokalt företag, vann upphandlingen och installerade det första bisamhället med solpaneler.

Jämte solpanelerna odlas diverse aromatiska växter som stimulerar biodlingen genom deras höga pollineringsgrad. Odlarna säger att projektet slagit väl ut och att de över 80.000 bina i solparken producerar över 500 kilo honung per år i en miljö fri från bekämpningsmedel.

Enligt den ansvarige för Carmona-projektet, Daniel Romero, har bina inte upplevt några negativa effekter, stress eller beteendeförändringar sedan projektet startade 2020. Detta har bekräftats genom bevakning av ljudnivåer, temperatur och luftfuktighet, i samarbete med biologer. Deras rapporter visar att hälsan hos bisamhällena och deras påverkan på den omgivande biodiversiteten är god.

För projektets genomförande har ett specifikt område för bisamhällen stängslats in och aromatiska växter planterats. Dessutom har utbildnings- och marknadsföringsaktiviteter genomförts för ökad medvetenhet. Romero betonar de sociala och ekonomiska fördelarna med projektet, som inkluderar att skapa nya normer för säkerhet och hälsa vid arbete med bin.

Satsningen är dock inte förskonad från kritik. Aktivistgruppen Justicia Alimentaria menar att Endesas varumärke "Miel Solar energía de Endesa®" kan tolkas som en form av så kallad ”greenwashing”. Organisationen påpekar att termen "solhonung" inte existerar och att det kan vilseleda konsumenter.

Andra energibolag som Iberdrola har också börjat implementera så kallade solbianläggningar. De befinns lindra solparkernas negativa inverkan på lokala samhällen genom förbättrad markanvändning och biodiversitet.

Vanesa Iglesias Martín från jordbruksförbundet ASAJA anser att biodlingssektorn aldrig mått sämre. Problem som falskmärkning av honung samt förekomsten av en parasit i form av kvalster, som förstör biets matsmältningssystem, förvärrar situationen. Effektivt behandling saknas och sektorn uppmanar staten att investera i forskning för att bekämpa parasiten.

I områden som Las Hurdes i norra Cáceresprovisen, med få andra ekonomiska verksamheter, är biodling avgörande. Regionen har över 200.000 bisamhällen och en stor andel unga och kvinnliga biodlare. Vanessa Iglesias är en av dessa och hon betonar att biodling erbjuder en unik möjlighet för ungdomar att bo kvar och arbeta i sina hemorter.

Público konstaterar att biodling i solparker är en lovande lösning för både biodlare och energibolag. Genom att skapa hållbara synergisystem kan dessa projekt bidra till att lösa några av de största utmaningarna för bin och biodlare, samtidigt som de främjar förnybar energi och biodiversitet. För att säkerställa framgång och hållbarhet krävs dock fortsatt forskning och stöd från myndigheter och företagssektorn.