–Har ni tomate frito?

Det var Pilar som undrade. En god vän från Spanien som besökte oss en vecka i Sverige. Hennes femårige son var inte överförtjust i kräftor, rökt makrill och andra svenska delikatesser som vi försökte stoppa i honom. Det oroade inte hans föräldrar, barnet är en matglad pojke som äter det mesta, men en burk tomate frito och pasta kunde vara bra att ha som reserv. Tänkte Pilar.

–Nej tyvärr. Det går inte att köpa i Sverige. Det finns inte. Tyvärr, sa jag igen.

Det kändes tråkigt att behöva erkänna det. Inte för Pilars skull, utan för min egen. Är det något jag saknar från de spanska matbutikerna är det den goda tomatsåsen som kallas tomate frito.

Jag kom i kontakt med produkten redan under min första tid i Spanien. En tysk tjej på språkskolan som vi båda gick visade mig.
–Man kan äta det med bröd, prova, det är jättegott, hävdade hon och doppade hårda brödpinnar i burken som hon tagit med som mellanmål. Jag smakade och det var faktiskt riktigt gott. Så pass att jag ibland köpte en burk själv och en påse brödpinnar att doppa under studietimmarna i mitt kalla hyresrum i Ronda.

Senare har tomate friton blivit oumbärlig i mitt kök. Jag plockar ofta åt mig en burk när jag handlar. I princip alla rätter som kräver tomat blir godare med en smakförstärkning av tomate frito. Klicka i en sked, eller tre. Boeuf Bourguignon blir ännu godare med lite tomate frito. Klassiska spanska linsgrytan likaså. Varma smörgåsar på kvällen – blanda tomate frito med tonfisk och svartpeppar och grilla i ugnen – enkel och god middagsmacka! En vanlig arroz con tomate blir fantastisk om man låter lite tomate frito koka in i refriton, det vill säga lök, vitlök, stekpaprika och här även tomat som fått mjuksteka i olivolja. Vacker färg blir det också. Sedan har vi rätter som inte alls klarar sig utan tomate frito. Carne con tomate till exempel – kött i tomatsås. Eller bacalao con tomate – torsk i tomatsås, som svärfar brukar laga.

Sambon minns stekt potatis i tomate frito från sin barndom, liksom kyckling med ris och en klick tomate frito. Ketchup fanns i princip inte när han växte upp, inte i hushållen i alla fall, utan det var tomate frito man hade till pasta och dylikt.

Själv har jag den alltid som tomatsås på pizzan, och vet inte längre hur man lagar en riktigt god köttfärssås utan tomate frito, vilket jag blev påmind om häromdagen.

I vår familj har vi delat upp det så att den som är intresserad av att laga mat – sambon – gör det medan den som är intresserad av bakning – jag - håller sig till det. Naturligtvis lagar jag mat när det behövs eftersom ungarna behöver något att äta, men jag tycker att vardagsmat är bland det tråkigaste som finns att göra i ett hem. Det märks på resultatet.

I sommar tycks sambon ha tagit semester från matlagningen. Han har lagat mat eftersom jag har jobbat mest hela tiden, men det har varit mat helt utan den vanliga geisten. Sina recept har han övergett, han tycker att det är svårt när färska grönsaker är så dyrt i Sverige. Ingredienserna är annorlunda. Hans mat blir inte som i Spanien. Han har gett upp. Både jag och barnen är hjärtinnerligt trötta på kokt ris med fiskpinnar, köttbullar och korv.

En kväll när jag slutade lite tidigare från jobbet köpte jag med ett paket köttfärs. Jag tänkte göra köttfärssås. Det går relativt snabbt, det borde jag hinna med innan läggdags.

I affären letade jag i hyllorna efter tomate frito. Förgäves förstås, jag visste det, men en gång för ganska många år sedan hade det funnits tomate frito bland tomatburkarna. Inte nu längre. Kanske förstod svenskarna aldrig vad de skulle ha produkten till. Nåja. Det fick bli köttfärssås utan tomate frito. Men vad tar man i stället? Hur lagar man god köttfärssås i Sverige? Jag funderade på tomat på burk, passerade tomater, tomatpuré och ketchup. Jag valde tomatpuré eftersom jag trodde att vi hade en tub i huset, men icke, visade det sig för sent, så det fick bli ketchup. Mamma brukade använda det, hur fel kan det bli?

Fel och fel… Det var den tråkigaste köttfärssås jag lagat på många år.

Hemmagjord pizza försöker jag inte med ens. Det känns lönlöst utan tomate frito. Ingen tomatsås kan komma i närheten av den.

I Spanien är min favorit Mercadonas tomate frito estilo casero. Som namnet ger en hint om är det en som liknar hemlagad tomate frito. Härligt oljig.

Under sambons uppväxt köpte föräldrarna aldrig en burk tomate frito, de gjorde alltid egen, och den tomate friton är hans referens. Ingen produkt i tetra pak eller konservburk kan mäta sig med den hemgjorda.

Under ett par år hade vi överskott på tomat i odlingen och gjorde själva många burkar tomate frito. Det är lätt och blir galet gott. Det är bara att skala och tärna riktigt goda och vattniga sommartomater, och låta dem koka in i en god olivolja. Ha pannan på låg värme, rör om då och då, och räkna med att det tar timmar. Lite socker för att jämna ut syrligheten samt salt behövs också. När det har bildats en tjock tomatsås i pannan och allt vatten kokat bort är det klart. Tomate friton kan konserveras i burkar så man har för hela året.

Använd inte trista, smaklösa snabbköpstomater bara, då är det nästan bättre att köpa en burk av Mercadonas variant.

Nu när jag skriver det här börjar jag längta efter pasta med egengjord tomate frito och basilika, Åh, så gott! Jag tror att så fort vi kommer hem till Spanien igen ska vi åka till ekologiska odlingen i bergen och köpa på oss en massa fina sommartomater att göra tomate frito av.

Det blir bra att komma hem.