Den enorma mängden olagliga byggnader skapades under en tid då de kommunala makthavarna var mer intresserade av snabb tillväxt och ekonomisk vinning, än av att följa bestämmelserna. De flesta av dessa byggnader uppfördes med tillstånd som utfärdades baserade på två olika stadsplaner, från 1986 och 1998. Den första trädde i kraft först år 2000, nästan 15 år efter att den hade utarbetats, medan den andra aldrig godkändes av det andalusiska regionstyret, Junta de Andalucía. Detta innebär att många av de bygglov som utfärdades under dessa år är juridiskt ogiltiga och de fastigheter som byggdes tekniskt sett olagliga, skriver tidningen El Mundo.

Bland de olagliga byggnaderna finns flera skräckexempel, som lägenhetskomplexet Belmonsa, en tolv våningar hög fastighet som uppfördes på mark som var avsedd för allmän användning och grönområden. Andra kända fall är jättekomplexet Banana Beach, med över 200 bostäder vid stranden intill Marbella-bågen i stadens östra infart, liksom bostadsområdet La Loma de Guadalmina Baja, med 48 exklusiva bostäder vid en golfbana med utsikt över havet och bergen.

För invånarna i dessa fastigheter har den juridiska osäkerheten skapat stora bekymmer. Många av dem köpte sina hem i god tro, ovetandes om att de uppförts utan giltiga tillstånd. Bland de drabbade finns kända personligheter som skådespelaren Antonio Banderas, som köpte en strandvilla i det exklusiva området Los Monteros, mittemot sjukhuset Costa del Sol. Villan, som tidigare ägdes av den kända radioprofilen Encarna Sánchez, byggdes 1995 utan tillstånd på mark som var avsedd för sjukvårdsanläggningar och delvis på allmän mark. Banderas har tvingats genomgå en lång och komplicerad rättslig process för att försöka legalisera fastigheten, men till slut valde han att riva byggnaden och har nyligen börjat uppföra ett nytt semesterhus på samma plats.

Den nuvarande kommunstyrelsen, under ledning av borgmästaren Ángeles Muñoz från Partido Popular, har försökt legalisera så många av dessa svartbyggen som möjligt. Detta då många handlat i god tro, men även för att undvika de massiva kostnader för rivning och kompensation som skulle kunna leda till att kommunen försätts i konkurs. Enligt en rapport från 2021 skulle kostnaderna för att genomföra de rivningar som redan beordrats av domstolarna och kompensera de drabbade fastighetsägarna överstiga 246 miljoner euro. Detta skulle utgöra en enorm börda för den redan pressade kommunala kassan.

Försöken att legalisera de olagliga byggnaderna är inte förskonade från kontroverser. Många ser detta som en eftergift för de oegentligheter och den korruption som präglade Jesús Gils era. Å andra sidan finns det ett starkt argument för att hjälpa de som köpte sina hem utan att veta att de byggdes olagligt. För dessa personer, inklusive Banderas och arvingarna till skådespelerskan Carmen Sevilla, vars takvåning i Marbella visade sig vara olaglig, har den juridiska osäkerheten varit en källa till bekymmer och osäkerhet i åratal.

Kommunledningens nuvarande strategi är att skjuta upp de rättsliga processerna och försöka hitta sätt att normalisera och legalisera så många fastigheter som möjligt. Detta förhållningssätt är dock inte utan risker och det är fortfarande oklart om den kommer att lyckas hantera de enorma ekonomiska och juridiska utmaningar som Marbella står inför. Om det misslyckas kan kommunen tvingas genomföra rivningar i stor skala och drivas mot ekonomisk ruin, konstaterar El Mundo.