Byggnaden har på senare år varit i flera olika religiösa ordnars händer, vilka strikt begränsat tillträdet trots dess offentliga ägandeskap. Nu kan besökare äntligen utforska klostrets unika arkitektur och konstskatter. Öppningen har möjliggjorts när nunneorden, Hermanas de Belén, lämnade klostret. Denna klosterorden, som tog över klostret år 2002, hade strikta restriktioner som inte bara förhindrade allmänhetens besök utan också nekade forskare tillgång till byggnaden. Detta trots att byggnaden är kulturskyddad av regionmyndigheterna och ägs av den spanska staten.

José Manuel Moreno Arana, en av guiderna och konsthistoriker, beskriver hur allmänheten nu kan uppleva byggnadens magnifika arkitektur och konstverk. "Besöken är bokade flera veckor framåt", säger han, och förklarar hur folk häpnar över monumentets storlek och skönhet, rapporterar tidningen El País.

Cartuja de Jerez är känt för sin rika historia, både kulturellt och konstnärligt. Ursprungligen grundat 1453, överlevde klostret både franska invasioner och den omfattande konfiskationen av kyrklig egendom under Mendizábal-reformen på 1800-talet. Även efter årtionden av förfall och plundring har klostret behållit viktiga konstverk och arkitektoniska inslag, som det renässansinspirerade portvalvet skapat av arkitekten Andrés de Ribera och delar av det ursprungliga klostret utformat av skulptören Juan Martínez Montañés.

Under de nya turerna får besökarna se en särskild cell som visar hur munkarna levde, med två våningar och en egen trädgård. Inredningen inkluderar en av de mest bevarade och imponerande korstolarna från renässansperioden, något som sägs väcka stort intresse bland både lokalbor och turister.

Även om öppnandet av klostret är ett viktigt steg framåt, står byggnaden inför stora renoveringsbehov. Ett av de mest akuta problemen är en stor spricka i det ikoniska portvalvet, som kräver brådskande förstärkning. Flera andra delar av byggnaden, såsom refektoriet, lekmännens kloster, och den gamla kvarnen, är också i behov av omfattande renovering för att bevaras för framtiden. Tidigare restaureringsarbeten, som en investering på 3,7 miljoner euro från kulturdepartementet mellan 2014 och 2018, har redan utförts, men klostret behöver mer stöd för att säkerställa byggnadens hållbarhet.

En stor del av klostrets konstverk förlorades under 1800-talets konfiskationer, då flera betydande verk av bland annat Zurbarán och Murillo spreds till museer i Spanien och utomlands. Vissa verk, som en träskulptur av San Bruno skapad av José de Arce, lånades ut till katedralen i Jerez av Hermanas de Belén och återstår fortfarande att återföras till klostret.

För jerezbor som María García, en aktiv försvarare av områdets kulturarv, är det en dröm som blivit verklighet. "Det är en stolthet att äntligen kunna besöka detta viktiga kulturarv," säger hon. Efter årtionden av kamp och medborgarinitiativ har Cartuja de Jerez öppnat dörrarna och ger nu besökarna möjlighet att ta del av dess unika historia och konstnärliga arv, summerar El País.

Mer information: https://www.cartujadejerez.es