Här kan ni läsa min artikel i Sydkustens sommarnummer förra året https://www.sydkusten.es Efter att under flera veckor ha ägnat mig åt att klippa ned en död klängväxt, rensat bort rötter segare än Tarzans lianer, nedmonterat en ful gammal spaljé och målat muren vit, var jag väldigt bestämd med att jag ville odla i krukor. Jag ville ha ordning och reda, kontroll, ingen rotbildning och med möjlighet att flytta runt plantorna lite beroende på sol och väder.

Den stora utmaningen var just att hitta plantor som antingen trivs helt i skugga (vänstra muren på terrassen) eller helt i sol (högra sidan på terrassen). Naivt tänkte jag att det inte borde vara så svårt om jag bara valde rätt (inhemska) växter. Med hjälp av google hittade jag många förslag på soltåliga plantor som inte skulle behöva så mycket vatten. Det var ju 2024 och svår torka! Jag köpte pelargoner, verbena, lantana, elefantfötter, lavendel och ett apelsinträd. Samt flera lite större krukor och jord.

Trots min noggranna research gjorde jag inget annat än att vattna hela sommaren och ändå såg det för bedrövligt ut. En lavendelplanta brändes och dog efter bara några veckor, verbenan gillade inte heller solsidan. Inte ens de plantor som överlevde, såg ut att trivas särskilt bra. Lavendeln fick till slut flytta över på skuggsidan och där har den bokstavligen blommat ut nu ett år efter jag köpte dem. I början av sommaren köpte jag även en jasmin som är menad att täcka nätet jag satt upp sista biten mellan min och grannens terrasser för att katten inte ska gå in till henne. Jasminen lever men gör allt för att fly min sida av terrassen och flytta in till grannen.

Under vintern har det ironiskt nog till och med på solsidan varit lite dåligt med sol. Apelsinträdet har minskat i omfång istället för att växa. Jag trodde det höll på att dö när det plötsligt kom mängder av knoppar och nu blommar det och doftar ljuvligt. Det fick nyligen flytta till en gigantisk kruka vilket förmodligen gjort gott. Det var nu inte mycket kvar som prydde den högra sidan av terrassen. Jag köpte en bougainvillea tidigare i våras, men den verkade inte heller glad.

Förra helgen kom sommaren och jag gav mig på alltihop igen. Jag har funderat så mycket på vad jag ska göra med de där jäkla odlingskonstruktionerna. Förra ägaren hade murat upp odlingslådor längs med terrassidorna men jag satsade alltså på krukor. Efter att ha kämpat i ett år med krukorna och dessutom aldrig blivit nöjd med resultatet rent estetiskt, insåg jag att jag valt helt fel väg.

Efter snart 22 år i Spanien är jag fortfarande väldigt svensk i vissa avseenden och bland annat har jag aldrig fattat att ju mindre jord en planta har desto mer måste man vattna. Att odla i krukor är aldrig ett problem i Sverige. Men så trillade poletten till slut ned.

Jag skulle inte googla på ännu soltåligare plantor utan jag skulle köpa jord, fylla upp odlingslådorna och plantera ut de växter jag hade lyckats hålla vid liv, för att ge dem en bättre tillvaro och skapa hållbarhet i mitt lilla projekt. I lördags körde jag till plantskolan och köpte 130 liter jord. Det var tungt och dyrt och jag kunde lätt ha fyllt upp med tre gånger så mycket. Men det känns ändå som jag är på rätt väg nu.

Det blev även några nytillskott i familjen. Jag föll till föga och köpte tre färgglada kaktusar samt två agaveplantor. Nästan ingenting av det jag planterat syns ovanför tegelkanten på odlingslådorna. Det hade som sagt behövts mer jord. Eller större plantor. Men jösses vad det är dyrt med växter! Förra helgen åkte jag ändå till en av de allra största plantskolorna i Las Lagunas de Mijas som i teorin också borde vara en av de billigare. Men lite större plantor kostar ju från 50 euro och uppåt och jag behöver ganska många.

Så jag hoppas nu i mitt stilla sinne att jag har skapat bättre förutsättningar med all jord och att mina miniplantor ska växa sig större på nolltid. Igår när jag gick förbi min granne som har en liten täppa utanför sin terrass, plockade hon en plastburk full med ”nísperos” och gav till mig. Det visade sig att hon planterat en kärna för tre år sedan och nu har hon ett stort träd, dessutom fullt med frukt! Så det ska jag också göra. Hon hade även jordgubbar, ananas, citron- och apelsinträd och en del annat - allt från kärnor hon tagit själv direkt från frukter.

Jag har funderat på vad jag ska göra med alla mina numera tomma krukor, såklart ska jag plantera fruktkärnor! Det är kul med projekt, under vårens första ljumma hoppfulla veckor, innan hettan tar död på all lust och på alla försök till att skapa liv. Det är ju en dynamisk cykel det där med att odla och det är nog det jag har svårt för, jag vill bara fixa iordning och att det fina sedan förblir konstant. Men med allt liv kommer död. Och så börjar det om igen.