Årets Interrail genom Europa

PLUS CARIN OSVALDSSON Ett vårtecken så gott som något numera är att jag inlett planeringen av årets tågluff från Spanien till Sverige och tillbaka igen. Efter två somrar känner jag mig som lite av ett proffs och kan njuta mer av processen jämfört med de två första åren. Sanningen är nämligen att planeringen är det mest utmanande, medan själva resan (hittills) har gått som på räls!

PLUS CARIN OSVALDSSON Ett vårtecken så gott som något numera är att jag inlett planeringen av årets tågluff från Spanien till Sverige och tillbaka igen. Efter två somrar känner jag mig som lite av ett proffs och kan njuta mer av processen jämfört med de två första åren. Sanningen är nämligen att planeringen är det mest utmanande, medan själva resan (hittills) har gått som på räls!

Det var 2023 som jag för första gången tog mod till mig och bestämde att årets sommarsemester i Sverige skulle bli något mer än bara just ännu en semester i Sverige. Vi åker ju alltid dit och jag vill att min son Iván får se lite av världen i övrigt också. Så därför tog vi tåget. Klimatmässigt känns det också helt rätt. Förutom just planeringen, var det en väldigt positiv upplevelse och vi gjorde om det i fjol. Den gången dock bara på ena hållet då vi hade lite mindre tid att disponera.

Till och med elva års ålder är Interrail-kortet gratis vilket innebär att det i år är sista året för Iván, som fyller tolv år i november. För några veckor sedan började det rycka i min resnerv och efter att ha fått okej från en kompis som lovade att bo hos oss hela augusti (och göra katt och hund sällskap), gick jag in på interrail.eu för att köpa våra pass. Det visade sig dessutom vara 15 procent rabatt till 1 april så jag slog till på en variant som gäller för tio resdagar under två månader, vilket kostade 380 euro med rabatten.

Det roliga är ju valmöjligheterna och jag har länge velat uppleva franska rivieran, så jag började kika på olika sträckor där. Först tänkte jag att vi skulle göra stopp i Barcelona och Nice, men dels är det ju lite som att lägga pussel där alla bitarna påverkar helheten - det vill säga hur långt man kommer varje dag påverkar de övriga stoppen - dels finner jag ett stort nöje i att hitta små guldkorn där vi kan sova bra men billigt.

Så vi hoppar Barcelona och kommer att för andra gången bo över på ett kloster i Narbonne där vi övernattade på väg hem till Spanien sommaren 2023. Hotellen i Nice var ganska dyra. Jag vill bo på gångavstånd till tågstationen och söker även efter någon slags charm. Det är även lättare på mindre orter att känna att man hinner se något på endast några timmar. Så stoppet efter Narbonne blir istället Menton - Frankrikes okända pärla i det allra östligaste hörnet av rivieran. Jag är så peppad!

Jag har aldrig satt min fot i Italien heller, så det kändes på tiden att åtminstone göra just det, sätta min fot på italiensk mark. Först tänkte jag Milano, men det föll till slut av samma anledning som ovan - det är för stort för att det ska kännas tillfredsställande att bara tillbringa några timmar där. Jag hade en vag idé om någon vacker italiensk sjö och ja just det, Como var det! Så dit åker vi från Menton. Vi får se hur det går för det blir fyra olika lokaltåg med inte så stora marginaler. Men jag känner mig äventyrlig!

Från Como kan vi däremot ta direkttåg dagen efter till Frankfurt. Frankfurt är inte skitkul egentligen, vi sov där en natt för två år sedan också. Men det är en lämpligt belägen knutpunkt och finns massor med fräscha prisvärda hotell precis inpå tågstationen. Min plan är att i år i alla fall hinna med en sväng till gamla stan, för förra gången såg vi bara stationen, hotellet samt en mycket mysig tysk krog med rödrutiga dukar, där vi åt varsin gigantisk schnitzel väldigt sent på kvällen. Från Frankfurt tar vi oss sedan hela vägen upp till Ängelholm.

Uppvägen blir ju lite av en omväg för att se platser vi (jag) vill se, så hemvägen tänkte jag skulle gå lite mer rakt. Min förhoppning var att vi skulle kunna åka nattåg på någon sträcka mellan Köpenhamn och Paris men ärligt talat så tycker jag att sovkupé eller liggvagn är för dyrt för vad man får för pengarna. Det är mycket dyrare än att bo på hotell och hur mycket sover man egentligen? Så jag bokade till slut sittplats på nattåget mellan Köpenhamn och Hamburg där vi har tid för att äta en god frukost innan vi åker vidare till Paris. I Paris har vi hotell och sedan en hel dag för att göra stan.

Från Paris har vi däremot plats i liggvagn på nattåget till Narbonne, det kostade nämligen bara 40 euro, jämfört med flera hundra euro för de nordligare nattågen (detta med Interrail som bas). I Narbonne åker vi vidare med morgontåget till Málaga via Madrid. Allt som allt ser det ut att bli hela nio resdagar, och vi har därmed bara en extradag som kan spenderas i Sverige.

Än så länge så har jag förutom 380 euro för Interrail-korten, betalat ytterligare 165 euro för fem olika platsreservationer (de är inte gratis för 11-åringen). Jag har även bokat totalt fem hotellnätter för totalt 570 euro. Alla är avbokningsbara, men det rör sig om bra hotell bredvid tågstationen och i augusti månad, däribland i Paris - så man sparar mycket på att vara ute i god tid! Jag kommer att behöva boka sittplatser på ytterligare cirka fem sträckor, men de biljetterna har inte släppts än. Det lär bli ungefär 150 euro till. Vilket ger oss ett totalpris för oss två på 1.265 euro.

När jag bokade allt ovanstående den 22 mars, skulle det ha kostat mig 650 euro att boka flyg för oss två med Norwegian mellan Málaga och Köpenhamn, tur och retur samma resedatum som tågluffen. Då ingick varken transfer eller bagage. Och absolut inte fem hotellnätter eller upplevelsen av att resa landvägen genom Europa med allt vad det innebär.

Inget är hugget i sten. Egentligen hade jag inte tänkt att jag skulle boka alltihop så noga, så tidigt. Men jag kunde inte hålla mig. När jag väl började studera rutter och bitarna föll på plats, ville jag inte riskera att några sträckor blev fullbokade. En rolig anekdot är att sittplatsbiljetterna för resan mellan Como och Frankfurt skickas ut i pappersformat med snigelposten. Så dem vill man ju inte gärna boka veckan innan..!

Ibland möts jag av förundran över att jag gör upp detaljerade planer så långt i förväg. Det är kanske inte direkt heltidsarbetande med hemmaboende barn och två djur som behöver passning, som tycker att jag är konstig. Men det kan ändå få mig att fundera på hur olika man är. Kanske är just tågluff också en sådan grej som många förknippar med frihet och lösa planer, att bara ge sig iväg med en rygga utan varken mål eller mening. Men för mig har det kommit att bli ett väldigt härligt sätt att ta sig från punkt A till punkt B, med en större dos äventyrlighet än en vanlig flygresa, men ändå under ordnade och planerade former.

Men allra mest har jag kommit att älska själva aktiviteten att lägga upp resplanen - och att ha planerna klara - för att sedan kunna suga på dem som en karamell under alla de månader fram till avresan som jag har dem att längta efter. Jag ser så oerhört mycket fram emot årets resa och det sätter extra färg på varje dag fram till dess!