De senaste siffrorna överstiger vida andelen fattiga på 4,7 procent som registrerades 2019 och ligger endast marginellt under maxnivån på 7,1 procent som uppnåddes 2014. De statligt finansierade permitteringarna och andra bidrag till de mest utsatta har förhindrat än värre siffror, orsakade av den omfattande nedgången i aktivitet under fjolåret. Det skriver tidningen El País.

Undersökningen är gjord i form av enkät under fjärde kvartalet 2020 och visar att omkring 3,3 miljoner spanjorer lever med allvarliga materiella brister. Det innebär att de uppfyller minst fyra av nio punkter på INE:s lista. De har allvarliga problem att få pengarna att räcka månaden ut, de saknar möjlighet att betala oförutsedda utgifter, de har betalningsanmärkningar gällande bostaden eller andra skulder, de har inte råd att åka på en veckas semester per år, de kan inte upprätthålla en lämplig temperatur i hemmet, de har inte råd med kött eller fisk varannan dag och de har inte råd med bil, telefon, TV eller tvättmaskin.

De autonoma regioner som registrerar flest personer med stora svårigheter att få pengarna att räcka till månadens slut var Kanarieöarna (15,6 procent), Andalusien (14,8 procent) och Extremadura (12,7 procent). Regionerna med de lägsta nivåerna var Aragonien (5,5 procent), Baskien (5,6 procent) och Navarra (5,9 procent).

När det gäller ojämlikheten så har INE än så länge endast siffror från 2019, vilket inte visar vilken effekt pandemin haft på utvecklingen. Det enda som finns i dagsläget är en uppskattning gjord av centralbanken och som visar på en kraftig ökning.

Enligt bankens beräkningar gick den tiondel med störst inkomster från att tjäna fem gånger mer än den fattigaste tiondelen, till att tjäna hela 18 gånger så mycket. Under den återhämtning som registrerades det tredje kvartalet, sjönk det till åtta gånger, vilket dock fortfarande är en mycket hög siffra.