Den 22 juni fattade riksdagen beslut om att garantipensionen för utlandssvenskar upphör att gälla. Det är i vårändringsbudgeten som regeringen meddelar sin syn kring tolkandet av lagen efter en EU-dom från 2017, vilket tar bort möjligheten till utbetalning av garantipensionen för utlandssvenskar. 

Sedan garantipensionen infördes i Sverige har den ansetts vara en pensionsförmån som omfattats av de allmänna beräkningsreglerna om pensionsförmåner i EU-förordningen. En person som uppfyllt villkoren för garantipension eller garantipension till omställningspension har haft samma rätt till förmånen oavsett om personen har bott i Sverige eller i en annan medlemsstat, liksom i Schweiz. Garantipensionen utbetalas till pensionärer som haft en liten eller ingen arbetsinkomst över huvud taget och även till utlandssvenskar som tidigare bott i Sverige i minst tre år före 65 års ålder.

Rätten till garantipensionen grundar sig dock på en tillfällig lag som upphör 1 oktober 2022. Från och med januari 2023 upphör därför rätten att få garantipension vid bosättning utanför Sveriges gränser. 

Till följd av EU-domstolens dom i mål C-189/16 Zaniewicz-Dybeck meddelade regeringen att garantipensionen inte längre ska betraktas som en pension utan ska klassas som en minimiförmån. Regeringen menar att det inte längre finns rättsligt stöd för att fortsätta bevilja och betala garantipension till personer bosatta i ett annat land inom EES eller i Schweiz.

Sveriges socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelar via sin pressekreterare i en kommentar till Sveriges Radio att ”syftet med garantipensionen är att erbjuda ett skyddsnät för dem som är bosatta inom Sverige. Förändringen berör den som lämnar Sverige under en längre tid. Bosätter man sig i ett annat land är det istället det landets skyddsnät som är aktuellt om inkomstpensionen inte räcker till.”

Kostnaden för garantipensionen uppgår idag till runt 470 miljoner kronor per år där den största gruppen utlandssvenskar som nyttjar den är boendes i Finland, enligt Pensionsmyndigheten. En annan grupp som nyttjar den är utlandssvenskar som bor i Spanien.

Sydkusten har blivit kontaktad av ett flertal personer i Spanien som riskerar att bli av med sin garantipension.
Gunnar Månsson, 68, bor i Alicante och är en pensionär som direkt påverkas av beslutet.
–Jag blev resident i Spanien för runt två år sedan när jag blev pensionär. Min pension är låg, 7.900 kronor, så därför valde jag att bo i Spanien eftersom boendet och levnadskostnaderna är lägre än i Sverige. Jag opererade tidigare bort en cancertumör i ena lungan och i binjuren och går nu på kontroller. Jag är således beroende av att få fortsatt sjukvård i Spanien. Nu är jag jätteorolig för att förlora min garantipension. Jag tvingas välja mellan att bo kvar i mitt hem utan pension och att flytta till Sverige och behålla min pension, men sakna bostad. Min plan var att åldras i Alicante så oron inför framtiden är stor.

När det nya beslutet börjar gälla kommer Gunnar Månssons månadspension minska med hela 6.200 kronor. Kvar blir runt 2.900 kronor för honom att leva på.
–För mig är det rena katastrofen! Jag vaknade klockan tre häromnatten och kunde inte somna om. Var kommer jag befinna mig om ett år, var ska jag dö? Vad gör jag med testamentet? Försäkringarna? Hela min tillvaro här är hotad.

Många svenska pensionärer har under årtionden bosatt sig i Spanien eftersom livskvaliteten anses vara högre och levnadskostnaderna lägre än i Sverige. Men förändringen av garantipensionens regler innebär nu att många som tidigare tänkt sig emigrera vid pension måste tänka om.

Majbritt Jonasson, 82, planerade flytt till Spanien år 2019 men ångrade sig på grund av att de ekonomiska förutsättningarna skulle ändras. Hon har idag inte garantipension utan ett inkomstpensionstillägg. Majbritt är orolig att Pensionsmyndigheten vill ändra detta till ett garantipensionstillägg, något hon bestrider, eftersom det skulle ta bort möjligheten till utbetalning vid utvandring till land utanför Sveriges gränser.

Tror du att andra som i dagsläget har garantipension skulle kunna få den definierad som ett inkomstpensionstillägg istället och på så vis undgå de nya reglerna?
– Ja, kanske det. Den pension jag har idag är att betraktas som allmän pension och då är det min åsikt att de inte kan ta ifrån mig den vid utlandsflytt. Men skulle Pensionsmyndigheten ändra klassificeringen till garantipension blir det klassat som bidrag, vilket de i så fall kan slopa om jag flyttar från Sverige. Jag har inte fått något beslut än, men inväntar svar om hur de ställer sig till det.

Majbritt har samtidigt hittat ett avtal om social trygghet mellan Spanien och Sverige där det står att myndigheterna ska tillförsäkra sina medborgare en social trygghet (Förordning i Riksdagen 1984:555 om tillämpning av en konvention den 4 februari 1983 mellan Sverige och Spanien om social trygghet /Red. anm.). Hon har nu ställt frågan till Socialdepartementet om inte denna konvention gäller för de utlandsboende som nu blir av med sin garantipension.

En annan pensionär som drabbas är före detta undersköterskan Liisa Corso, 72, bosatt i Fuengirola, som går miste om cirka tusen kronor per månad när de nya reglerna börjar gälla.
– Jag har arbetat fyrtio år i Sverige. Varför ska inte jag få garantipension? Jag kan inte förstå det. Jag har haft låga inkomster hela mitt liv och är ensamstående och måste betala allt själv, så livet kommer bli extra svårt för mig, säger hon.

Sydkusten har kontaktat svenska ambassaden i Madrid för att få svar på hur många svenska pensionärer i Spanien som berörs av beslutet, samt vilket skyddsnät socialförsäkringsministern menar spaniensvenskarna ska lyda under. De hänvisar till Socialdepartementet och Pensionsmyndigheten.
–Det finns 2.370 pensionärer som har garantipension utbetalt till Spanien. Medelbeloppet för garantipensionen för dessa pensionärer i Spanien är cirka 1.100 kronor i månaden före skatteavdrag. Dessa uppgifter gällde i juni 2022. Från augusti 2022 höjs garantipensionen och beloppet och antalet pensionärer förändras troligen, men dessa uppgifter har jag inte tillgång till än, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Vilket skyddsnät menar ni att spaniensvenskar ska lyda under? 
–Det är något jag inte i detalj kan besvara utan det måste respektive lands motsvarighet till Pensionsmyndigheten besvara. Lagstiftningen förändras i varje land och det är svårt att i detalj kunna beskriva vilka eller vilken förmån som kan utgå just från den spanska myndigheten. Men varje år måste EU-länderna lämna in en förteckning över vilka förmåner som finns i landet och för Spaniens del har jag deras förteckning från 2020. Där framkommer att även de har en förmån som regleras enligt artikel 58 i EU-bestämmelserna, det vill säga att det är en minimiförmån som betalas ut vid bosättning i Spanien. Dock, för att veta vad varje individ kan ha rätt till, krävs en kontakt med myndigheten i det land de bor. Myndigheten behöver utreda närmare om individen kan ha rätt till ett grundskydd från det landet, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.

En talesperson på Socialdepartementet ger ett liknande besked och meddelar i en skriftlig kommentar att ”det är upp till varje land att bestämma hur det sociala trygghetssystemet ska vara utformat och vem som ska ha rätt till olika ersättningar, alltså att fastställa villkoren. Vilka eventuella ersättningar som en person kan beviljas vid en flytt till ett annat land inom EU/EES är därmed upp till landet som personen flyttar till att bedöma.”

Cecilia Borglin, generalsekreterare för föreningen Svenskar i Världen, var en av de första som uppmärksammade vilka konsekvenser de nya reglerna får för pensionärer som bor i utlandet. 
– Det nya regelverket innebär att politikerna drar undan mattan för en redan utsatt målgrupp. Det här drabbar många som redan vrider och vänder på slantarna och det i en ålder då man sannolikt inte bara kan bryta upp och börja om på nytt. Att informationen dessutom kommer så sent inpå verkställandet anser vi är under all kritik. 

Hon fortsätter:
– Vi har haft dialoger med både Socialdepartementet och Pensionsmyndigheten. SVIV har även deltagit på möten med den särskilda utredaren för Garantipensionsutredningen och svarat på flertal remisser i frågan. I samtliga remissvar och möten har vi motsatt oss förslaget att utbetalningen av garantipension till svenska medborgare bosatta utomlands ska upphöra. Tyvärr har vårt arbete inte gett det resultat som vi hade hoppats på. Just nu inväntar vi svar på ett öppet brev som vi skrev till socialförsäkringsministern i slutet av juni, som ifrågasätter varför Sverige drar undan mattan för denna redan utsatta grupp. 

Från början av nästa år är det Spaniens motsvarighet till Försäkringskassan, Seguridad Social, som Spaniensvenskar behöver vända sig till för frågor kring sin pension. Vilken ersättning som ska motsvara garantipensionen är oklart. Det är också avsevärt svårare att få kontakt med spanska myndigheter än svenska, särskilt i det här fallet, då inget prejudikat satts än.

Sydkusten har försökt nå socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi vid upprepade tillfällen för en kommentar, utan att lyckas. 

FAKTA

• Beslutet att utlandsboende pensionärer inte ska få garantipension togs 22 juni i riksdagen.

• Beslutet grundar sig i en tolkning av EU-domstolens dom i mål C-189/16 Zaniewicz-Dybeck, där regeringen menar att det inte längre finns rättsligt stöd till artikel 58 i EU-förordningen för att fortsätta bevilja och betala garantipension till personer bosatta i ett annat land inom EES eller i Schweiz.

• Beslutet börjar gälla från och med 1 januari 2023 och kommer påverka drygt 47.000 pensionärer runtom i världen. Nära 2.400 spaniensvenskar påverkas. 

• Beslutet gäller inte personer födda 1937 eller tidigare. Ej heller berörs garantipension till änkepension. 

Text: Nicholas Christiansen