Hur har det blivit så här? Det finns enligt mitt synsätt tre huvudsakliga förklaringar: Byggslarv, hög toleransnivå hos konsumenten (eller låga kvalitetsanspråk) och låg utbildning hos hantverkaren (inte hos alla men hos alltför många).
Byggslarv uppstår när efterfrågan överstiger tillgången så enormt som den har gjort här de senaste 20 åren. Inte ens under lågsäsongen 1990-95 tror jag att byggkvaliteten höjdes signifikativt. De största och mest välrenommerade byggföretagen har visserligen höjt normerna, förbättrat isoleringen och använder dyrbarare material de senaste åren, men det förekommer tyvärr alltfler mindre nogräknade aktörer bland byggmästarnas skara! Detta leder förstås till ett snabbare behov av reparationer och då gäller det att känna en pålitlig hantverkare, vilket är lättare sagt än gjort.

Den spanska hus- och lägenhetskonsumenten har en mycket hög toleransnivå. Lister som inte täcker, dåligt fogad kakel, övermålade partier, murbruksspill, glipande kontakter och många andra små detaljer som för en kvalitetskrävande nordbo, för att inte tala om en tysk eller schweizare, skulle vara helt oacceptabelt, slinker igenom slutbesiktningen. Jag har i många andra sammanhang märkt denna slappa attityd till bristande kvalitet och den kan möjligen förklaras med att den katolska kyrkan tillämpar ett elfte budord; "Du skall ha en generös inställning till din nästas arbete"!

Vad gäller utbildningen hos hantverkarna så följs mönstret från övriga yrkesgrupper här nere, nämligen det att Solkusten har dragit till sig en mängd utövare av skiftande kvaliteter. Här gäller det att söka referenser. Fråga andra, som bott längre tid än Du själv. Nöj dig inte med att få en rekommendation. Kräv minst två. I detta sammanhang vill jag varna för att gå på annonstricket. Stora, frekventa och löftesrika annonser medför ofta dyra och dåliga arbeten. Duktiga yrkesutövare behöver inte stora annonser.
Yrkesgrupper som är särskilt viktiga att kontrollera är elektriker, murare och rörmokare. Min kritik mot elektriker är till lika stor del riktad mot spanska tillverkare av elektriska tillbehör, lampor med mera. Fattningar i tak- och väggbelysningar är aldrig enhetliga och blinkande glödlampor hör till vardagen här. S-märkning i Sverige - det var något att lita på!

Plastfattningar i utomhusbelysningar som spricker och avger gnistor är spännande saker. Att byta en glödlampa gör man säkrast med gummihandskar och -stövlar på. Ett annat fenomen som man inte kan skylla elektrikerna för men som gör deras arbete mer eftertraktat, är de ständiga elavbrotten i samband med varje regnoväder.
Nästa yrkesgrupp är murarna. De har blivit mycket bättre och blandar nuförtiden mindre sand i murbruket, vilket gör cementen starkare. Man får dock vara observant på att de lägger rätt sida upp, när de lagar ett terrassgolv. Det är inte snyggt när några undersidor muras fast bland alla släta ovansidor! Det är också vanligt med fogspill, som tar några dagar att tvätta bort.

Värst är dock rörmokarna. Jag vet inte hur många som kommit hem och bytt packningar, ventiler och system till snålspolande varianter med totaltömningar som resultat varje gång utan förbättringar efter återbesök. Kranar i handfat på restauranger och caféer är i regel lösa och snurrar runt när man önskar fylla på vatten. Möjligen kan de användas som roulette för att avgöra vem som skall betala notan!
Toalettlocken brukar ofta ha en tendens att ej stå upp särskilt länge, och just när man påbörjat sitt värv, faller det understa ned och man får göra en hastig rockad för att ej bli lemlästad, med golvstänk eller skoblänk som följd! Undrar om utbildningen sker per korrespondens?

Så har vi det här med tiden. "Jag kommer mellan fyra och åtta" betyder att hantverkaren i bästa fall kommer kvart i åtta. Många gånger kommer han inte alls och gitter inte ringa dagen efter; det får man göra själv och får då en krystad förklaring om trafikstockning, sjukdom eller liknande.
Ni som har pålitliga, duktiga och prisvärda hantverkare - var rädda om dem - vårda dem ömt och rekommendera dem till Era vänner, gärna till Sydkustens läsare! Men, de är ju i alla fall trevliga, även de mindre goda hantverkarna, utom Roman i Marbella, en "rörmokare" som utöver att han är dålig, även är dryg och dyr. Han har dock det handikappet att han ej kan skriva, i varje fall inte kvitton!