Anledningen till oron är att den ”nya influensan”, som den numera heter, har en genetisk sammansättning som man inte sett tidigare och att den dessutom kan spridas mellan människor. Tillgänglig information talar för att det rör sig om ett virus med ursprung i nordamerikansk svininfluensa som cirkulerat på kontinenten i omkring tio år.

Under ett normalår insjuknar några procent av befolkningen i vanlig säsonginfluensa. Historien visar dock att vid nya influensor, som den ”nya influensan”, insjuknar mellan 30 och 40 procent. De vanligaste symptomen vid den ”nya influensan” är desamma som vid den årliga säsonginfluensan, det vill säga hög feber, muskelvärk, huvudvärk och hosta. Tiden från smitta till insjuknande, inkubationstiden, varierar mellan en och sju dagar och den normala sjukdomstiden är tre till fem dagar.

Ett sådant sjukdomsförlopp kommer att drabba de allra flesta av oss som insjuknar. Symptomen kan i många fall till och med vara lindrigare än vid den årliga influensan. Hittills har de flesta konstaterade fallen noterats bland barn och unga vuxna, vanligast mellan 20 och 29 år. Få av de insjuknade har varit över 50 år och ännu färre över 60 år.

Man har noterat att den ”nya influensan” lett till fler fall av virusorsakad lunginflammation, jämfört med den årliga influensan. Detta har framför allt drabbat unga och tidigare helt friska individer, varav några krävt respiratorvård och ett fåtal har avlidit.

Det är viktigt att så många som möjligt vaccinerar sig, framför allt för att minska smittspridningen i samhället. Detta gäller oavsett om man bor i Spanien, som hittills är mer drabbat, eller Sverige. Även om influensan ger milda symptom hos de allra flesta kan den ändå orsaka allvarliga konsekvenser i samhället om många blir sjuka samtidigt. Det går inte heller att i förväg veta vilka som kommer att tillhöra de få personer utan riskfaktor som kommer att drabbas av svår sjukdom, exempelvis lunginflammation.

Medicinering
Den ”nya influensan” är känslig för läkemedlen oseltamivir (Tamiflu) och zanamivir (Relenza). Tamiflu och Relenza botar inte en influensa men de kan lindra symptomen och förkorta sjukdomstiden, om de ges inom två dagar från insjuknandet. Skyddseffekten av Tamiflu och Relenza är ungefär lika.

Tamiflu finns i kapslar och flytande form medan Relenza inhaleras. Vanligaste biverkan av Tamiflu är illamående, kräkningar och magont. Detta går ofta över efter något dygns medicinering och minskar om läkemedlet tas tillsammans med mat. Tamiflu ges vanligtvis inte till barn under ett år. Vid pandemier, som vid den ”nya influensan”, anser den europeiska läkemedelsmyndigheten att nyttan med behandling överväger risken av eventuella biverkningar, även om barnet är under ett år. Både Tamiflu och Relenza är dock receptbelagda, varför läkarkonsultation krävs innan receptförskrivning.

Goda råd:
• Vaccinera dig, oavsett om du bor i Spanien eller Sverige
• Håll avstånd till andra människor och undvik folksamlingar i görligaste mån
• Tvätta händerna ofta, gärna med tvål och därefter med handsprit
• Stanna hemma och undvik att träffa andra om du blir sjuk
• Om du hostar eller nyser när folk är i närheten – nys i armveck eller pappersnäsduk som du sedan slänger
• Om Du måste till sjukhus – ring först så att man kan planera var man kan ta emot dig, för att inte smitta andra.

Dr. Anders Carlsson
Nerja, Tel: 952 52 15 00
http://www.nordicmedicalclinic.com