Array
(
    [0] => Array
        (
            [id] => 9507
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Tyvärr var det inte särskilt många som kommit hit från Sverige. Under den avslutande  paraden genom Fuengirolas gator fanns till exempel inte en enda svensk hoj representerad. Funkansvensken Kjell (skämtsamma tungor säger att han har världens minsta MC-klubb: Kjells Angels!) fick glida omkring med sin HD lite vid sidan om, eftersom han ännu inte blivit medlem i ägarföreningen HOG. Men han trivdes lika bra för det, och några riktiga inköpsfynd kunde han göra på marknadsplatsen där HD-prylar såldes till halva priset jämfört med en vanlig MC-butik.

Från Harley Davidsson till Club Nórdico är det onekligen ett ganska rejält kliv, men nu tar vi det. Klubben har i dagarna åderlåtits på några av dess främsta eldsjälar. Familjen Emfeldt, Tove och Rolf ni vet, har bytt ut sin lägenhet i Fuengirola centrum mot en stuga i den Västmanländska skogen, samtidigt som familjen Winberg, Monika och Lars, konstnären och förre ordföranden, flyttar från Kyrktorget till ett betydligt lugnare torg i Enköping. Närheten till barnbarnen och att det trots allt är lättare att bli äldre i Sverige är båda familjernas skäl för återflytten till fosterlandet, efter tio år på den spanska Solkusten. Club Nórdico kör just nu med sommaröppet onsdagar 11-13 fram till slutet av september. Kollegaklubben AHN, Spansknordiska, kör sommartid tisdagar 12-14 och är tillbaka på heltid sista september.

Innan jag lämnar klubblivet ska jag berätta om klubben som inte är en klubb. Den här ”klubben”, Måndagsträffen, firar just nu sitt femårsjubileum och vad det handlar om är att ett 30-tal, ibland fler och ibland färre, svenskar träffas på Jacks Bistro i hamnen i Fuengirola varje måndag vid 16-tiden och snackar om både det ena och det andra. Jacks Bistro, vad är det för svenskt med det då? Jo Jack, som egentligen heter Jonathan, är gift med dalkullan Hanna. Så nu vet ni det också.

Nu till Mijas, och något av det trevligaste jag har hört talats om på länge. Det handlar om CIO i La Cala de Mijas. Vad CIO egentligen betyder är mindre intressant än att det handlar om en skola för utbildning av människor som ska syssla med något som har med turism att göra. Tonvikten i utbildningen ligger av naturliga skäl på restaurang och hotell. Vad är det nu som är så trevligt då? Jo, om du anmäler dig till Utlänningskontoret i Mijas så är du välkommen till restaurangen på CIO för att där avnjuta en frukost. Helt gratis! Men du måste vara utlänning. Anledningen till den här gratisfrukosten är nämligen att eleverna på skolan ska få möjlighet att träna sig i främmande språk, och då framför allt engelska. Intresserad av gratisfrukosterande? Ring Anne Skou, danska, på 952 58 90 10 eller mejla till frd@mijas.es     

Medan vi är kvar i Mijas kan vi passa på att hälsa på på köpcentret Centro Idea, alldeles innan vi kommer upp till påfarten till betalvägen. På Centro Idea bygger Radio Solymar, som ju sänt radio på svenska här på kusten i tjugo år, nu en egen radiostudio. Helt färdig ska studion vara 1 september och att ni då och då i dessa sändningar även kommer att höra undertecknad är inte alls omöjligt. Men det är långt till hösten. Nu är det sommar, och då händer det en hel del i vårt närområde.

På borgen Sohail i Fuengirola blir det celebert besök värre fredag 6 juli, denna tidnings utgivningsdatum. Ingen mindre än den världsberömda operasångerskan Montserrat Caballé intar scenen 22.30. Låter namnet bekant? Jovisst, det är samma hon som sjöng in OS-låten Barcelona tillsammans med Freddie Mercury. Att Montserrat sjungit Carmen en massa gånger är ett annat faktum som ger oss en elegant övergång till en annan Carmen.

Nuestra Señora la Virgen del Carmen, sjömännens madonna, och dessutom Los Boliches skyddshelgon. Under tiden 12-16 juli firas årets Feria y Fiesta i Los Boliches. Höjdpunkterna för det här firandet inträffar söndag 15 juli då processionen med Madonnan bärs runt genom staden för att avslutas ute i havet. Pampigt värre är det alltid och pampigheterna kulminerar i ett fyrverkeri som känns i hela kroppen.
Nu tänker ni kanske som jag? Tänk sådana uppenbara likheter det finns mellan de här spanska madonnaparaderna och en Harley Davidssonuppvisning. En välstämd Road King är naturligtvis för sina ägare lika värd att avgudas och visas upp som vilken madonnastaty som helst. Välputsat och välskött, och alla deltagarna ser dessutom nästan likadana ut, fast var och en på sitt sätt.

Till sist: om ni i sommar blir sugna på något riktigt svenskt att äta eller dricka; tänk då på att Svenska affären håller semesterstängt 19 juli-3 september. Blir ni sugna på spanska tapas och har en cykel, då kan ni hänga på Vuelta Ciclista por Tapas, Tapasrunda på cykel, som arrangeras lördag 14 juli i samband med Carmenfestligheterna i Los Boliches med start på Mesón Las Salinas i backen på väg upp mot Campingplatsen.

Ha en riktigt skön sommar!
            [ingress] => Numera behöver jag bara koncentrera mig det allra minsta så kan jag tydligt höra (och känna!) det ljuvliga, dova, välstämda dunket. Tre dagar omgiven av tusentals och åter tusentals välputsade Harley Davidson motorcyklar sätter sannerligen sina spår.
            [headline] => Nuestra Señora de la Harley
            [page] => 0
            [modified] => 20070703093713
            [created] => 20070703093535
            [publishStart] => 20070706075800
            [publishStop] => 20071230083559
            [fullArticle] => Nuestra Señora de la Harley Numera behöver jag bara koncentrera mig det allra minsta så kan jag tydligt höra (och känna!) det ljuvliga, dova, välstämda dunket. Tre dagar omgiven av tusentals och åter tusentals välputsade Harley Davidson motorcyklar sätter sannerligen sina spår. Tyvärr var det inte särskilt många som kommit hit från Sverige. Under den avslutande  paraden genom Fuengirolas gator fanns till exempel inte en enda svensk hoj representerad. Funkansvensken Kjell (skämtsamma tungor säger att han har världens minsta MC-klubb: Kjells Angels!) fick glida omkring med sin HD lite vid sidan om, eftersom han ännu inte blivit medlem i ägarföreningen HOG. Men han trivdes lika bra för det, och några riktiga inköpsfynd kunde han göra på marknadsplatsen där HD-prylar såldes till halva priset jämfört med en vanlig MC-butik.

Från Harley Davidsson till Club Nórdico är det onekligen ett ganska rejält kliv, men nu tar vi det. Klubben har i dagarna åderlåtits på några av dess främsta eldsjälar. Familjen Emfeldt, Tove och Rolf ni vet, har bytt ut sin lägenhet i Fuengirola centrum mot en stuga i den Västmanländska skogen, samtidigt som familjen Winberg, Monika och Lars, konstnären och förre ordföranden, flyttar från Kyrktorget till ett betydligt lugnare torg i Enköping. Närheten till barnbarnen och att det trots allt är lättare att bli äldre i Sverige är båda familjernas skäl för återflytten till fosterlandet, efter tio år på den spanska Solkusten. Club Nórdico kör just nu med sommaröppet onsdagar 11-13 fram till slutet av september. Kollegaklubben AHN, Spansknordiska, kör sommartid tisdagar 12-14 och är tillbaka på heltid sista september.

Innan jag lämnar klubblivet ska jag berätta om klubben som inte är en klubb. Den här ”klubben”, Måndagsträffen, firar just nu sitt femårsjubileum och vad det handlar om är att ett 30-tal, ibland fler och ibland färre, svenskar träffas på Jacks Bistro i hamnen i Fuengirola varje måndag vid 16-tiden och snackar om både det ena och det andra. Jacks Bistro, vad är det för svenskt med det då? Jo Jack, som egentligen heter Jonathan, är gift med dalkullan Hanna. Så nu vet ni det också.

Nu till Mijas, och något av det trevligaste jag har hört talats om på länge. Det handlar om CIO i La Cala de Mijas. Vad CIO egentligen betyder är mindre intressant än att det handlar om en skola för utbildning av människor som ska syssla med något som har med turism att göra. Tonvikten i utbildningen ligger av naturliga skäl på restaurang och hotell. Vad är det nu som är så trevligt då? Jo, om du anmäler dig till Utlänningskontoret i Mijas så är du välkommen till restaurangen på CIO för att där avnjuta en frukost. Helt gratis! Men du måste vara utlänning. Anledningen till den här gratisfrukosten är nämligen att eleverna på skolan ska få möjlighet att träna sig i främmande språk, och då framför allt engelska. Intresserad av gratisfrukosterande? Ring Anne Skou, danska, på 952 58 90 10 eller mejla till frd@mijas.es     

Medan vi är kvar i Mijas kan vi passa på att hälsa på på köpcentret Centro Idea, alldeles innan vi kommer upp till påfarten till betalvägen. På Centro Idea bygger Radio Solymar, som ju sänt radio på svenska här på kusten i tjugo år, nu en egen radiostudio. Helt färdig ska studion vara 1 september och att ni då och då i dessa sändningar även kommer att höra undertecknad är inte alls omöjligt. Men det är långt till hösten. Nu är det sommar, och då händer det en hel del i vårt närområde.

På borgen Sohail i Fuengirola blir det celebert besök värre fredag 6 juli, denna tidnings utgivningsdatum. Ingen mindre än den världsberömda operasångerskan Montserrat Caballé intar scenen 22.30. Låter namnet bekant? Jovisst, det är samma hon som sjöng in OS-låten Barcelona tillsammans med Freddie Mercury. Att Montserrat sjungit Carmen en massa gånger är ett annat faktum som ger oss en elegant övergång till en annan Carmen.

Nuestra Señora la Virgen del Carmen, sjömännens madonna, och dessutom Los Boliches skyddshelgon. Under tiden 12-16 juli firas årets Feria y Fiesta i Los Boliches. Höjdpunkterna för det här firandet inträffar söndag 15 juli då processionen med Madonnan bärs runt genom staden för att avslutas ute i havet. Pampigt värre är det alltid och pampigheterna kulminerar i ett fyrverkeri som känns i hela kroppen.
Nu tänker ni kanske som jag? Tänk sådana uppenbara likheter det finns mellan de här spanska madonnaparaderna och en Harley Davidssonuppvisning. En välstämd Road King är naturligtvis för sina ägare lika värd att avgudas och visas upp som vilken madonnastaty som helst. Välputsat och välskött, och alla deltagarna ser dessutom nästan likadana ut, fast var och en på sitt sätt.

Till sist: om ni i sommar blir sugna på något riktigt svenskt att äta eller dricka; tänk då på att Svenska affären håller semesterstängt 19 juli-3 september. Blir ni sugna på spanska tapas och har en cykel, då kan ni hänga på Vuelta Ciclista por Tapas, Tapasrunda på cykel, som arrangeras lördag 14 juli i samband med Carmenfestligheterna i Los Boliches med start på Mesón Las Salinas i backen på väg upp mot Campingplatsen.

Ha en riktigt skön sommar! 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [1] => Array
        (
            [id] => 9334
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => I Mijas däremot fick regerande borgmästaren Moreno det riktigt hett om öronen i år. PP forsade fram och kammade hem elva mandat mot endast fyra förra gången. Med 14 mandat fortsätter dock det socialistiska styret i kustens till ytan största kommun. Det är knappast någon överdrift att påstå att det just nu mest blåser blåa (förlåt: oranga) vindar på kusten.

Efter ett rikare liv än de flestas har så vännen Stig Öberg tackat för sig. Stig och jag umgicks egentligen inte i ordets vanliga mening. Däremot träffades vi ofta ute på stan där vi alltid förde givande samtal. ”Vi är ena riktiga callejeros”, brukade Stig skämta till det. (Callejeros kallas de människor som i varierande grad av misär framhärdar sin vardag på stadens gator och torg.) Tillsammans med Göran Carmback, som höll i kameran, gjorde jag, som höll i mikrofonen, ett halvtimmes program som porträtterade Stig och hans rika liv. Filmen, som fick rubriken ”Fotograf i rikets tjänst”, spelades in på mindre än två dagar. Stig själv var mycket nöjd med resultatet och fällde några nostalgiska tårar då han fick se filmen på sin 70-årsdag.

Tillsammans med hustrun Maud kom Stig till spanska solkusten i en DKW redan några år innan bikinin. ”Det var faktiskt tjejerna som kom hit med Club 33, som iklädda bikini, lärde spanjorerna att man kunde använda havet för att bada i och stranden för att mysa på. Innan dess gick kvinnorna möjligen ner till stranden för att tvätta, och männen använde stranden för att där sitta och reparera sina fiskenät. Idag är varenda spanjor med hela tjocka släkten nere på stranden på lördagar och söndagar.”

Allra bäst tror jag ändå Stig trivdes med att som konsul i Málagaprovinsen under nära tio år få hjälpa sina forna landsmän med olika problem. Själv blev han spanjor på riktigt redan i början på 80-talet, men han mådde riktigt bra och var stolt svensk bakom sitt konsulatsskrivbord framför ett stiligt fotografi på Hans Majestät Konungen och drottning Silvia. Vi är idag många som saknar dig, Stig.

Under senare tid har jag i denna kolumn ofta spytt galla över fula offentliga utsmyckningar. Nu tänkte jag bli lite snällare. Nyligen såg jag nämligen för första gången en riktigt trevlig skulptur i en av Fuengirola/Mijas många nya rondeller. Den här skulpturen är riktig fin och föreställer en lycklig grabb, som barfota sitter uppflugen på ett vinfat med en druvklase i näven. Druvgrabben finns i Mijas i korsningen Calle Antonio Machado och Camino del Albero i den nya staden i staden, Las Lagunas.

Apropå druvor och vin så ska man inte tro på allt man läser. Ni har väl kommit i kontakt med den ”vinskribent” som envisas med att tro att det finns vita och röda druvor. Klart att det inte gör. Vita (?) druvor, sug på den ett tag. Druvor är antingen gröna eller blå, så det så.

En annan ”vinskribent” har fått för sig att alla flaskor, korkar och etiketter kostar lika mycket, och undrar därför varför det kan vara så stor prisskillnad på vin och vin? Det är till att dåligt kamouflera sin brist på insikt, må jag säga. Att båda dessa ”vinkännare” dessutom talar om ”Kungen bland druvor” gör knappast saken bättre. Druvor är precis som det mesta i vinbranschen femininum, ”las uvas”. 

Egentligen börjar det redan i vingården, ”la viña”, fortsätter med vinstocken, ”la cepa”, och så har vi alltså druvan, ”la uva”, som pressas inne i ”la bodega”. Om vinet innan tappningen på flaskan, ”la botella”, lagras på fat så sker det på ”una barrica”. Flaskan förses sedan med en etikett, ”la etiqueta”, och det är egentligen bara innehållet, ”el vino”, som är maskulinum. Och så korken förstås, ”el corcho”.

Har du en favoritdruva så är hon således ”La Reina de las uvas”, Druvornas Drottning, och inget annat. Att den ene av de här så kallade vinexperterna utsett sig själv till den bäste på kusten säger antagligen mer om honom som person än om något annat. Men nu struntar vi i det. Nu ska vi istället plocka våra första cherrytomater från den planta vi har i en kruka på terrassen. På bara en enda planta kan jag i dag räkna till 80 tomater. Det gör mig glad!

Om ni gillar saxofon, missa inte konserten med Cotton Sax på Casa de la Cultura i Fuengirola 13 juni klockan 21. Kanske ses vi där och då? Fyra saxar: sopran, alt, tenor och baryton plus trummor. Tror ni att det kommer att svänga? 
            [ingress] => I Fuengirola har ingenting ändrats. Esperanza Oña sitter lika säkert i maktsadeln som hon gjort under de senaste fyra åren. Valutgången blev i år nämligen exakt densamma som vid förra valet. Med 16 mandat, mot PSOE:s 8, har eventuella oppositionsvindar i Fuengirola permanentats till blott en pust.
            [headline] => Endast politiken består
            [page] => 0
            [modified] => 20070528164324
            [created] => 20070528164158
            [publishStart] => 20070601075800
            [publishStop] => 20071124154159
            [fullArticle] => Endast politiken består I Fuengirola har ingenting ändrats. Esperanza Oña sitter lika säkert i maktsadeln som hon gjort under de senaste fyra åren. Valutgången blev i år nämligen exakt densamma som vid förra valet. Med 16 mandat, mot PSOE:s 8, har eventuella oppositionsvindar i Fuengirola permanentats till blott en pust. I Mijas däremot fick regerande borgmästaren Moreno det riktigt hett om öronen i år. PP forsade fram och kammade hem elva mandat mot endast fyra förra gången. Med 14 mandat fortsätter dock det socialistiska styret i kustens till ytan största kommun. Det är knappast någon överdrift att påstå att det just nu mest blåser blåa (förlåt: oranga) vindar på kusten.

Efter ett rikare liv än de flestas har så vännen Stig Öberg tackat för sig. Stig och jag umgicks egentligen inte i ordets vanliga mening. Däremot träffades vi ofta ute på stan där vi alltid förde givande samtal. ”Vi är ena riktiga callejeros”, brukade Stig skämta till det. (Callejeros kallas de människor som i varierande grad av misär framhärdar sin vardag på stadens gator och torg.) Tillsammans med Göran Carmback, som höll i kameran, gjorde jag, som höll i mikrofonen, ett halvtimmes program som porträtterade Stig och hans rika liv. Filmen, som fick rubriken ”Fotograf i rikets tjänst”, spelades in på mindre än två dagar. Stig själv var mycket nöjd med resultatet och fällde några nostalgiska tårar då han fick se filmen på sin 70-årsdag.

Tillsammans med hustrun Maud kom Stig till spanska solkusten i en DKW redan några år innan bikinin. ”Det var faktiskt tjejerna som kom hit med Club 33, som iklädda bikini, lärde spanjorerna att man kunde använda havet för att bada i och stranden för att mysa på. Innan dess gick kvinnorna möjligen ner till stranden för att tvätta, och männen använde stranden för att där sitta och reparera sina fiskenät. Idag är varenda spanjor med hela tjocka släkten nere på stranden på lördagar och söndagar.”

Allra bäst tror jag ändå Stig trivdes med att som konsul i Málagaprovinsen under nära tio år få hjälpa sina forna landsmän med olika problem. Själv blev han spanjor på riktigt redan i början på 80-talet, men han mådde riktigt bra och var stolt svensk bakom sitt konsulatsskrivbord framför ett stiligt fotografi på Hans Majestät Konungen och drottning Silvia. Vi är idag många som saknar dig, Stig.

Under senare tid har jag i denna kolumn ofta spytt galla över fula offentliga utsmyckningar. Nu tänkte jag bli lite snällare. Nyligen såg jag nämligen för första gången en riktigt trevlig skulptur i en av Fuengirola/Mijas många nya rondeller. Den här skulpturen är riktig fin och föreställer en lycklig grabb, som barfota sitter uppflugen på ett vinfat med en druvklase i näven. Druvgrabben finns i Mijas i korsningen Calle Antonio Machado och Camino del Albero i den nya staden i staden, Las Lagunas.

Apropå druvor och vin så ska man inte tro på allt man läser. Ni har väl kommit i kontakt med den ”vinskribent” som envisas med att tro att det finns vita och röda druvor. Klart att det inte gör. Vita (?) druvor, sug på den ett tag. Druvor är antingen gröna eller blå, så det så.

En annan ”vinskribent” har fått för sig att alla flaskor, korkar och etiketter kostar lika mycket, och undrar därför varför det kan vara så stor prisskillnad på vin och vin? Det är till att dåligt kamouflera sin brist på insikt, må jag säga. Att båda dessa ”vinkännare” dessutom talar om ”Kungen bland druvor” gör knappast saken bättre. Druvor är precis som det mesta i vinbranschen femininum, ”las uvas”. 

Egentligen börjar det redan i vingården, ”la viña”, fortsätter med vinstocken, ”la cepa”, och så har vi alltså druvan, ”la uva”, som pressas inne i ”la bodega”. Om vinet innan tappningen på flaskan, ”la botella”, lagras på fat så sker det på ”una barrica”. Flaskan förses sedan med en etikett, ”la etiqueta”, och det är egentligen bara innehållet, ”el vino”, som är maskulinum. Och så korken förstås, ”el corcho”.

Har du en favoritdruva så är hon således ”La Reina de las uvas”, Druvornas Drottning, och inget annat. Att den ene av de här så kallade vinexperterna utsett sig själv till den bäste på kusten säger antagligen mer om honom som person än om något annat. Men nu struntar vi i det. Nu ska vi istället plocka våra första cherrytomater från den planta vi har i en kruka på terrassen. På bara en enda planta kan jag i dag räkna till 80 tomater. Det gör mig glad!

Om ni gillar saxofon, missa inte konserten med Cotton Sax på Casa de la Cultura i Fuengirola 13 juni klockan 21. Kanske ses vi där och då? Fyra saxar: sopran, alt, tenor och baryton plus trummor. Tror ni att det kommer att svänga?  
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [2] => Array
        (
            [id] => 9216
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Vad borgmästaren Esperanza Oña tycker om flytten från Fuengirola till Benalmádena har jag ingen aning om. Däremot vet jag att hon är väldigt stolt över att det bor så många finnar i hennes kommun, närmare bestämt 5 000! Visste ni förresten att Koskenkorva ordagrant betyder fors-öra, alltså en krök i en fors? Att det finns en by i södra Österbotten som gett namn åt den aktuella drycken är också ett faktum. Kom plötsligt att tänka på finnen som sa: ”Det ni svenskar dricker, det spiller vi på oss. ”Ja man lär så länge man har en lever, som vi vinprovare säger.

Så har många av oss äntligen kommit tillbaka efter fyra dagar och fyra nätter av intensivt fippande. FIP är nämligen numera den officiella förkortningen för de Internationella Dagarna, Feria Internacional de los Pueblos. Hundratusentals människor besökte Feriaplatsen i Fuengirola under fyra hektiska dygn alldeles i slutet av den gångna månaden. Årets upplaga av den världsunika tillställningen blev den trettonde i ordningen och Sverige var i år representerat på två sätt. I casetan bjöds på fullt ös under kvällar och nätter, medan Vikingatältet lockade många nyfikna besökare under dagtid.

Såg ni vikingen som i fyra dagar högg ut ett mönster med runskrift i ett jättelikt stenblock? I så fall kan jag berätta att denna viking från Sverige egentligen heter Jan ”Eldskägg” Jonsson och till vardags är bildhuggare i just sten och trä och dessutom lärare i ämnet Nordisk ornamentik & konst. På stenen, som var ett beställningsarbete för en kustsvensk, står det i runskrift: ”Karl lät resa sten till minne av svensk historia och ära. Eldskägg högg.” 
Det finns numera en lycklig Karl uppe i Mijasbergen och som har detta historiska konstverk som prydnad i sin trädgård.

Mat hör naturligtvis också till en sådan här Feria och då gjorde det inte mig något att det var sämre ställt på den punkten i den svenska casetan, eftersom det fanns en alldeles i närheten och från Galicien. Här kunde jag avnjuta mitt livs hittills bästa bläckfisk a la gallega, tillagad av en äkta galicisk pulpeiro. Jo, de kallas så, de som tillagar och klipper skivor av pulpo/bläckfisk. Pulpeiron Pepe hade i år bråda dagar eftersom han sammanlagt kokade och serverade 1,7 ton, vilket blir närmare 1 400 (!) bläckfiskar. Pepe berättade för mig att han kokar bläckfisken i 20 minuter och sedan låter den dra i icke kokande vatten i ytterligare 20 minuter. Mums!

Men allt var nu inte bara på topp. Största floppen under årets FIP? Jo det måste väl vara högsta vinsten i Svensklotteriet? En fastighetsmäklare ”skänker” priset 3 000 euro i rabatt vid köp av fastighet… Sug på den en stund. Plumt och smaklöst så att klockorna har stannat för länge sedan! Plumt kommer för övrigt från plump som finns både som substantiv och adjektiv och som har många synonymer. Samtliga verkar dock stämma in i det nyss nämnda sammanhanget. Det är bara att välja: en plump i protokollet, en tabbe, en fadäs, ohyfsat, tölpigt, oanständigt, taktlöst, ofinkänsligt. Ack ja.   

Desto roligare att vi snart kan njuta av årets första färska vitlökar. Gör som vi; köp buntvis och torka själva, och resten av året är räddat. Till sist en rent praktisk sak för er som behöver förnya ert Residencia /Uppehållstillstånd. Numera behöver ni inte stå i kö i flera timmar utanför den aktuella myndigheten i Fuengirola. Ni beställer helt enkelt tid per telefon. Numret är 952 19 83 55. Men räkna inte med att behandlingen av ert ärende sedan skulle gå snabbare än tidigare. Mellan ett och två år verkar vara vad som anses som normal väntetid i det här sammanhanget. Trösten är väl att det snart ska räcka med att vara EU-medborgare för att beviljas permanent uppehållstillstånd i detta vårt nya hemland.

Allra sist ett stort tack till Tommy på 51:an som lyckades göra årets FIP till en i stort sett mycket lyckad historia. Sköna maj välkommen!
   
            [ingress] => Nu är det äntligen klart. Det vet jag eftersom jag har hört det med egna öron från borgmästarens egen mun. En ny svensk skola kommer att byggas i Benalmádena, inte långt från linbanan och granne med Jehovas Vittnen. Den nya skolan, som ska vara klar för inflyttning om två år, kommer dessutom att ligga mycket nära den nyligen invigda norska. Dessa båda skandinaviska skolor kommer även i hög grad att likna varandra rent utseendemässigt. Arkitektritningarna blir i grunden desamma och samma gubbar bygger under samma projektledare, Micke Östberg. Största skillnaden är att den svenska skolan blir större.
            [headline] => Snacka om nitvinst
            [page] => 0
            [modified] => 20070430161340
            [created] => 20070430161203
            [publishStart] => 20070504075800
            [publishStop] => 20071027161259
            [fullArticle] => Snacka om nitvinst Nu är det äntligen klart. Det vet jag eftersom jag har hört det med egna öron från borgmästarens egen mun. En ny svensk skola kommer att byggas i Benalmádena, inte långt från linbanan och granne med Jehovas Vittnen. Den nya skolan, som ska vara klar för inflyttning om två år, kommer dessutom att ligga mycket nära den nyligen invigda norska. Dessa båda skandinaviska skolor kommer även i hög grad att likna varandra rent utseendemässigt. Arkitektritningarna blir i grunden desamma och samma gubbar bygger under samma projektledare, Micke Östberg. Största skillnaden är att den svenska skolan blir större. Vad borgmästaren Esperanza Oña tycker om flytten från Fuengirola till Benalmádena har jag ingen aning om. Däremot vet jag att hon är väldigt stolt över att det bor så många finnar i hennes kommun, närmare bestämt 5 000! Visste ni förresten att Koskenkorva ordagrant betyder fors-öra, alltså en krök i en fors? Att det finns en by i södra Österbotten som gett namn åt den aktuella drycken är också ett faktum. Kom plötsligt att tänka på finnen som sa: ”Det ni svenskar dricker, det spiller vi på oss. ”Ja man lär så länge man har en lever, som vi vinprovare säger.

Så har många av oss äntligen kommit tillbaka efter fyra dagar och fyra nätter av intensivt fippande. FIP är nämligen numera den officiella förkortningen för de Internationella Dagarna, Feria Internacional de los Pueblos. Hundratusentals människor besökte Feriaplatsen i Fuengirola under fyra hektiska dygn alldeles i slutet av den gångna månaden. Årets upplaga av den världsunika tillställningen blev den trettonde i ordningen och Sverige var i år representerat på två sätt. I casetan bjöds på fullt ös under kvällar och nätter, medan Vikingatältet lockade många nyfikna besökare under dagtid.

Såg ni vikingen som i fyra dagar högg ut ett mönster med runskrift i ett jättelikt stenblock? I så fall kan jag berätta att denna viking från Sverige egentligen heter Jan ”Eldskägg” Jonsson och till vardags är bildhuggare i just sten och trä och dessutom lärare i ämnet Nordisk ornamentik & konst. På stenen, som var ett beställningsarbete för en kustsvensk, står det i runskrift: ”Karl lät resa sten till minne av svensk historia och ära. Eldskägg högg.” 
Det finns numera en lycklig Karl uppe i Mijasbergen och som har detta historiska konstverk som prydnad i sin trädgård.

Mat hör naturligtvis också till en sådan här Feria och då gjorde det inte mig något att det var sämre ställt på den punkten i den svenska casetan, eftersom det fanns en alldeles i närheten och från Galicien. Här kunde jag avnjuta mitt livs hittills bästa bläckfisk a la gallega, tillagad av en äkta galicisk pulpeiro. Jo, de kallas så, de som tillagar och klipper skivor av pulpo/bläckfisk. Pulpeiron Pepe hade i år bråda dagar eftersom han sammanlagt kokade och serverade 1,7 ton, vilket blir närmare 1 400 (!) bläckfiskar. Pepe berättade för mig att han kokar bläckfisken i 20 minuter och sedan låter den dra i icke kokande vatten i ytterligare 20 minuter. Mums!

Men allt var nu inte bara på topp. Största floppen under årets FIP? Jo det måste väl vara högsta vinsten i Svensklotteriet? En fastighetsmäklare ”skänker” priset 3 000 euro i rabatt vid köp av fastighet… Sug på den en stund. Plumt och smaklöst så att klockorna har stannat för länge sedan! Plumt kommer för övrigt från plump som finns både som substantiv och adjektiv och som har många synonymer. Samtliga verkar dock stämma in i det nyss nämnda sammanhanget. Det är bara att välja: en plump i protokollet, en tabbe, en fadäs, ohyfsat, tölpigt, oanständigt, taktlöst, ofinkänsligt. Ack ja.   

Desto roligare att vi snart kan njuta av årets första färska vitlökar. Gör som vi; köp buntvis och torka själva, och resten av året är räddat. Till sist en rent praktisk sak för er som behöver förnya ert Residencia /Uppehållstillstånd. Numera behöver ni inte stå i kö i flera timmar utanför den aktuella myndigheten i Fuengirola. Ni beställer helt enkelt tid per telefon. Numret är 952 19 83 55. Men räkna inte med att behandlingen av ert ärende sedan skulle gå snabbare än tidigare. Mellan ett och två år verkar vara vad som anses som normal väntetid i det här sammanhanget. Trösten är väl att det snart ska räcka med att vara EU-medborgare för att beviljas permanent uppehållstillstånd i detta vårt nya hemland.

Allra sist ett stort tack till Tommy på 51:an som lyckades göra årets FIP till en i stort sett mycket lyckad historia. Sköna maj välkommen!
    
            [puff] => Nu är det äntligen klart. Det vet jag eftersom jag har hört det med egna öron från borgmästarens egen mun. En ny svensk skola kommer att byggas i Benalmádena, inte långt från linbanan och granne med Jehovas Vittnen.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [3] => Array
        (
            [id] => 9056
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Det räcker med ett enda ord för att beskriva hur ful den här skulpturen är. ¡SKITFUL! Och då ska uttrycket tolkas i rent bokstavlig mening. Skulpturen ser nämligen inte ut som någonting annat än en gigantisk bajskorv. Från mitten i allt elände sticker det till råga på allt ut en hand… Usch och tvi vale så anstötligt fult. Vi byter snabbt samtalsämne.   

De båda ”svenskföreningarna” AHN och Club Nórdico kommer inom kort att finnas under samma tak! Nej, det handlar inte om någon sammanslagning. Istället är det så att den senare klubben nu väljer att flytta till ny lokal i Las Rampas, där AHN redan har sin verksamhet. Bakgrunden till flytten är så hårresande att man inte vet om man ska skratta eller gråta. När klubben skulle förnya sitt femårskontrakt krävde nämligen hyresvärden en hyreshöjning på hårresande 140 procent! I ett sådant läge behöver man knappast vara lättretad för att bli irriterad. 

På Club Nordico blev man fly för-annade, så även om värden så småningom skulle nöja sig med en höjning på 75 procent så tackade man för den tid som varit och flyttar nu alltså till ny lokal. Tyvärr kommer flytten att innebära ett slut på klubbens uppskattade lunchservering.

Mijas kommun har fått sin första teater. Den ligger i Las Lagunas och någon större kreativitet verkar det inte ha funnits när teatern skulle namnges. Den heter nämligen kort och gott El Teatro Las Lagunas. Byggnaden är på totalt 3 000 kvadratmeter och salongen har 627 sittplatser i riktigt sköna fåtöljer. Förutom talteater kommer här att också bjudas på dans och musik. Artefactum är namnet på en dansföreställning (medeltida danser) som ges 20 april och dagen därpå blir det pianokonsert av Frank Böhme. Málagas Symfoniorkester gästar Las Lagunasteatern 11 maj, och det bör ingen musikintresserad kustsvensk missa.

På trafiksidan kan vi i Mijas glädjas åt att den värsta (läs: oerhört gropiga och trånga!) biten av Camino de Coín, den från rondellerna vid carreteran och upp mot Handelsträdgårdarna, inte längre behöver köras. En helt ny väg har invigts med början vid köpcentret Parque Myramar. Någon omedelbar lösning på trafikstockningarna kan jag dock inte se. Det kommer förmodligen istället att stöka till sig ordentligt på den relativt smala vägstumpen förbi Dunnes Stores, Lidl och nyss nämnda köpcenter.

I Fuengirola invigdes i dagarna ett nytt bibliotek. Det blir därmed stadens tredje, vid sidan av de två som redan finns i närheten av Fuengirola Zoo och i Los Boliches. Det senaste tillskottet ligger i området El Boquetillo, till höger om Avenida de Mijas, i höjd med Mercadon. Det är också här som stadens nya sportanläggning Élola snart ska vara färdigbyggd. Namnet på det nya biblioteket är Lope de Vega, efter den kände dramatikern och poeten. Lope de Vega (1562-1635) skrev tusentals dramastycken av vilka omkring 400 är bevarade. En personlig religiös kris fick honom att bli präst 1614, och efter det ägnade han sig uteslutande åt att skriva religiös poesi.

Apropå religiös så får vi anledning att komma tillbaka till den fula statyn, Bajskorven. Den är nämligen försedd med en platta med inskriptionen ”La tierra es un sólo país y la humanidad sus ciudadanos” (Jorden är endast ett land och mänskligheten dess invånare). Vem är nu upphovsman till dessa ord? Jo, Bá ha´ u' lláh ! Sug på det namnet en stund… Och vem är nu han?   
Bahá'u'lláh (1817-1892) föddes i Persien, utsåg sig själv till profet och grundade Bahá'í-tron. Vi vet också att den här mannen, trots att hans religion förbjuder bigami, själv hade tre hustrur samtidigt: Ásíyih, Mahd-i-Ulya och Gawhar. Han fick barn med alla tre. Jag vill just nu inte veta mycket mer; och statyn har inte blivit ett dugg vackrare!

Om ni däremot blir danssugna så kan ni numera dansa på det nya hotellet Florida i Funkan till den svenske frisören Amadors vackert klingande stämma måndagar och tisdagar mellan 20.30 och 22.30. Den som vill titta på keramisk konst ska ta sig till Casares 6 april då Agneta Larsen ställer ut nya vackra saker hemma i sitt stall. Internationella Dagarna pågår traditionsenligt på Feriaplatsen i Fuengirola 26-29 april. Massor av håll-i-gång. Själv tänker jag inte missa Victoria Tolstoy på Los Naranjos 9-10 april. Den här tjejen är inte bara bra, hon är onödigt bra!

Till sist ett vackert spanskt uttryck: ”¡Viva la madre que te parió!” /Leve den mamma som födde dig! Förmodligen den bästa komplimang du kan ge en spansk vän!
            [ingress] => Nu tror jag att de ansvariga i Fuengirola kommun fullkomligt har tappat all sans, förnuft och omdöme. Inom kort kommer nämligen täckelsen att falla för vad som antagligen blir Europas i särklass fulaste offentliga utsmyckning. Det handlar om en skulptur som kommer att stå i rondellen vid supermercadon Cayetano, på Bussgatan en bit väster om Nationalpolisens högkvarter.
            [headline] => Mycket skit på gång
            [page] => 0
            [modified] => 20070326175817
            [created] => 20070326175658
            [publishStart] => 20070330075800
            [publishStop] => 20070922175659
            [fullArticle] => Mycket skit på gång Nu tror jag att de ansvariga i Fuengirola kommun fullkomligt har tappat all sans, förnuft och omdöme. Inom kort kommer nämligen täckelsen att falla för vad som antagligen blir Europas i särklass fulaste offentliga utsmyckning. Det handlar om en skulptur som kommer att stå i rondellen vid supermercadon Cayetano, på Bussgatan en bit väster om Nationalpolisens högkvarter. Det räcker med ett enda ord för att beskriva hur ful den här skulpturen är. ¡SKITFUL! Och då ska uttrycket tolkas i rent bokstavlig mening. Skulpturen ser nämligen inte ut som någonting annat än en gigantisk bajskorv. Från mitten i allt elände sticker det till råga på allt ut en hand… Usch och tvi vale så anstötligt fult. Vi byter snabbt samtalsämne.   

De båda ”svenskföreningarna” AHN och Club Nórdico kommer inom kort att finnas under samma tak! Nej, det handlar inte om någon sammanslagning. Istället är det så att den senare klubben nu väljer att flytta till ny lokal i Las Rampas, där AHN redan har sin verksamhet. Bakgrunden till flytten är så hårresande att man inte vet om man ska skratta eller gråta. När klubben skulle förnya sitt femårskontrakt krävde nämligen hyresvärden en hyreshöjning på hårresande 140 procent! I ett sådant läge behöver man knappast vara lättretad för att bli irriterad. 

På Club Nordico blev man fly för-annade, så även om värden så småningom skulle nöja sig med en höjning på 75 procent så tackade man för den tid som varit och flyttar nu alltså till ny lokal. Tyvärr kommer flytten att innebära ett slut på klubbens uppskattade lunchservering.

Mijas kommun har fått sin första teater. Den ligger i Las Lagunas och någon större kreativitet verkar det inte ha funnits när teatern skulle namnges. Den heter nämligen kort och gott El Teatro Las Lagunas. Byggnaden är på totalt 3 000 kvadratmeter och salongen har 627 sittplatser i riktigt sköna fåtöljer. Förutom talteater kommer här att också bjudas på dans och musik. Artefactum är namnet på en dansföreställning (medeltida danser) som ges 20 april och dagen därpå blir det pianokonsert av Frank Böhme. Málagas Symfoniorkester gästar Las Lagunasteatern 11 maj, och det bör ingen musikintresserad kustsvensk missa.

På trafiksidan kan vi i Mijas glädjas åt att den värsta (läs: oerhört gropiga och trånga!) biten av Camino de Coín, den från rondellerna vid carreteran och upp mot Handelsträdgårdarna, inte längre behöver köras. En helt ny väg har invigts med början vid köpcentret Parque Myramar. Någon omedelbar lösning på trafikstockningarna kan jag dock inte se. Det kommer förmodligen istället att stöka till sig ordentligt på den relativt smala vägstumpen förbi Dunnes Stores, Lidl och nyss nämnda köpcenter.

I Fuengirola invigdes i dagarna ett nytt bibliotek. Det blir därmed stadens tredje, vid sidan av de två som redan finns i närheten av Fuengirola Zoo och i Los Boliches. Det senaste tillskottet ligger i området El Boquetillo, till höger om Avenida de Mijas, i höjd med Mercadon. Det är också här som stadens nya sportanläggning Élola snart ska vara färdigbyggd. Namnet på det nya biblioteket är Lope de Vega, efter den kände dramatikern och poeten. Lope de Vega (1562-1635) skrev tusentals dramastycken av vilka omkring 400 är bevarade. En personlig religiös kris fick honom att bli präst 1614, och efter det ägnade han sig uteslutande åt att skriva religiös poesi.

Apropå religiös så får vi anledning att komma tillbaka till den fula statyn, Bajskorven. Den är nämligen försedd med en platta med inskriptionen ”La tierra es un sólo país y la humanidad sus ciudadanos” (Jorden är endast ett land och mänskligheten dess invånare). Vem är nu upphovsman till dessa ord? Jo, Bá ha´ u' lláh ! Sug på det namnet en stund… Och vem är nu han?   
Bahá'u'lláh (1817-1892) föddes i Persien, utsåg sig själv till profet och grundade Bahá'í-tron. Vi vet också att den här mannen, trots att hans religion förbjuder bigami, själv hade tre hustrur samtidigt: Ásíyih, Mahd-i-Ulya och Gawhar. Han fick barn med alla tre. Jag vill just nu inte veta mycket mer; och statyn har inte blivit ett dugg vackrare!

Om ni däremot blir danssugna så kan ni numera dansa på det nya hotellet Florida i Funkan till den svenske frisören Amadors vackert klingande stämma måndagar och tisdagar mellan 20.30 och 22.30. Den som vill titta på keramisk konst ska ta sig till Casares 6 april då Agneta Larsen ställer ut nya vackra saker hemma i sitt stall. Internationella Dagarna pågår traditionsenligt på Feriaplatsen i Fuengirola 26-29 april. Massor av håll-i-gång. Själv tänker jag inte missa Victoria Tolstoy på Los Naranjos 9-10 april. Den här tjejen är inte bara bra, hon är onödigt bra!

Till sist ett vackert spanskt uttryck: ”¡Viva la madre que te parió!” /Leve den mamma som födde dig! Förmodligen den bästa komplimang du kan ge en spansk vän! 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [4] => Array
        (
            [id] => 8915
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Den är byggd i början av 1990-talet i Frankrike, och beställdes för att snurra just i Fuengirola för samma bolag som äger den än idag, Carousel Costa del Sol. Karusellen har plats för 73 resenärer i två plan och ombord (det heter väl så på en karusell?) finns hela 1800 glödlampor. Att åka runt i långsam takt i tre och en halv minut kostar två euro, och då hinner man verkligen se Parque Andrés López Yebra, som alltså ”torget” numera heter på riktigt. Det är Yebra, skulptören och bohemen (!), som gjort fiskfontänen alldeles intill karusellen. Det är också han som gjort skulpturen Fiskaren/El Pescador, som drar sin båt (i mitt tycke åt fel håll!), på det lilla torget vid nedfarten till Fiskhamnen en bit längre västerut. 

Inom det svenska näringslivet i Fuengirola händer det just nu en hel del. Det senaste på restaurangfronten är att 51:an fått nytt kök. Ja, inte rent bokstavligt utan mer bildligt, eftersom matdelen numera drivs av Arnette och Magnus, paret som i flera år ansvarat för skolmaten på Svenska Skolan. Det gör de fortfarande, men eftersom det saknas kök i de nuvarande skollokalerna, så lagas maten på 51:an och kejtras (nytt svenskt ord!) sedan till eleverna. Den mat som serveras för allmänheten både dagtid och på kvällarna håller verkligt hög gourmetklass. Magnus är nämligen, med ett förflutet som stjärnkock på italienska krogar i Stockholm, en hejare på att få till det i kastruller och stekpannor.

Resebyråerna i Funkan fortsätter att byta ägare. I förra kolumnen kunde jag berätta att IAFA Tours köpts upp av ett tysk/svenskt ägarpar. Nu kan jag berätta att Josef Rejser tagits över av den svenske tandläkaren Mark Korchi, som vid sidan av resebyråverksamheten också driver fastighetsmäkleriet Mana Costa. Den uppdaterade marknadsmedvetne läsaren rullar nu säkert sin panna i veck, och tänker: ”…resebyrå är väl knappast någon lönsam verksamhet idag då alltfler beställer sina resor via Internet, men fastigheter (?) det är väl om möjligt ännu sämre…”
Men se då är det faktiskt så att ett allt hårdnande främlingsfientligt klimat i USA hjälper detta nystartade fastighetsmäkleri i Fuengirola att få kunder. Mark Korchi, med iranskt förflutet, har nämligen ett väl utbyggt nätverk med iranier, som numera börjat tröttna på att känna sig ovälkomna ”over there” och därför i accelererande takt söker sig ”over here”. Mana Costas hemsida kommer därför snart också att komma på persiska. Så så ligger det till.

Våren kom förresten hit till kusten i år redan 25 februari. Det var då vår familj drog av kapellet på utegrillen och fixade till en härlig grillafton i den ljumma kvällssolen. Några kryddstarka korvar från Navarra sköljdes ner med ett friskt Verdejovin från Rueda, medan de pil-pil-kryddade räkorna på ”planchan” fick sällskap av en flaska fruktig Albariño från Galicien. Det blev alltså en helspansk grillafton uppe i Mijasbergen.

Innan vi lämnar Mijasbergen kan jag berätta att den solkustska svenskkolonins antagligen mest mångsidiga allkonstnär, extrubaduren Bengt Sändh, nu skaffat sig en ny sträng på sin lyra (hoppsan!)! Bengt är sedan tidigare etablerad som författare, snusexpert, fotograf och en hejare på lin och svamp och en massa annat. Just nu brinner han dock mest för sin chiliodling.
Hela trettio olika sorters chilifrukter har han i sin odling, och dessa förädlar han sedan på olika sätt. Hans variant på Sambal Oelek, Samba Olik (!), har jag haft nöjet att prova och den går inte av för hackor. Svenskägda kvarterskrogen Tabasco i Pueblo López lär ha dubblat sin försäljning av hamburgare sedan Bengts chilipasta börjat användas som kryddning.

Avslutningsvis kan vi återvända till Strandpromenaden och till trakten av Karusellen. Här tronar nu en grön jättelik byggnad (ful som stryk i mitt tycke) och denna inrymmer det fyrstjärniga spahotellet Florida (betoningen ska ligga på i:et för att det ska låta spanskt). Inget fel alls på det nya hotellet, men jag kommer med nostalgi att tänka på det gamla med samma namn. Det var Fuengirolas äldsta, i bara två våningar med en grön och lummig park framför. I den här parken bjöds det ofta på underhållning av olika slag. En av de artister som brukade framträda här var den svenske flamencodansaren Peter Kleinvichs, mer känd som Pedro el Polaco. Numera dansar inte Pedro så ofta, ryggen har börjat säga ifrån, men han dyker allt upp på kusten någon vecka då och då och morsar på gamla vänner. 

Ut nu och fånga våren innan det blir sommar, och glöm inte att kontrollräkna lamporna på karusellen!     

        
 
            [ingress] => Efter att ha varit borta i två år så är karusellen på Strandpromenaden nu åter tillbaka och snurrar på som den gjort sedan 1993. Den har alltså varit nedmonterad under de två år (!) det tagit att bygga P-garaget under det torg som i folkmun kallas Plaza Pyr, men som egentligen heter något helt annat. Innan vi pratar mer om torget, som är det som ligger ovanför nedfarten till Båthamnen, vill jag berätta mer om karusellen.
            [headline] => Livet snurrar på
            [page] => 0
            [modified] => 20070226172102
            [created] => 20070226172003
            [publishStart] => 20070302075800
            [publishStop] => 20070825182059
            [fullArticle] => Livet snurrar på Efter att ha varit borta i två år så är karusellen på Strandpromenaden nu åter tillbaka och snurrar på som den gjort sedan 1993. Den har alltså varit nedmonterad under de två år (!) det tagit att bygga P-garaget under det torg som i folkmun kallas Plaza Pyr, men som egentligen heter något helt annat. Innan vi pratar mer om torget, som är det som ligger ovanför nedfarten till Båthamnen, vill jag berätta mer om karusellen. Den är byggd i början av 1990-talet i Frankrike, och beställdes för att snurra just i Fuengirola för samma bolag som äger den än idag, Carousel Costa del Sol. Karusellen har plats för 73 resenärer i två plan och ombord (det heter väl så på en karusell?) finns hela 1800 glödlampor. Att åka runt i långsam takt i tre och en halv minut kostar två euro, och då hinner man verkligen se Parque Andrés López Yebra, som alltså ”torget” numera heter på riktigt. Det är Yebra, skulptören och bohemen (!), som gjort fiskfontänen alldeles intill karusellen. Det är också han som gjort skulpturen Fiskaren/El Pescador, som drar sin båt (i mitt tycke åt fel håll!), på det lilla torget vid nedfarten till Fiskhamnen en bit längre västerut. 

Inom det svenska näringslivet i Fuengirola händer det just nu en hel del. Det senaste på restaurangfronten är att 51:an fått nytt kök. Ja, inte rent bokstavligt utan mer bildligt, eftersom matdelen numera drivs av Arnette och Magnus, paret som i flera år ansvarat för skolmaten på Svenska Skolan. Det gör de fortfarande, men eftersom det saknas kök i de nuvarande skollokalerna, så lagas maten på 51:an och kejtras (nytt svenskt ord!) sedan till eleverna. Den mat som serveras för allmänheten både dagtid och på kvällarna håller verkligt hög gourmetklass. Magnus är nämligen, med ett förflutet som stjärnkock på italienska krogar i Stockholm, en hejare på att få till det i kastruller och stekpannor.

Resebyråerna i Funkan fortsätter att byta ägare. I förra kolumnen kunde jag berätta att IAFA Tours köpts upp av ett tysk/svenskt ägarpar. Nu kan jag berätta att Josef Rejser tagits över av den svenske tandläkaren Mark Korchi, som vid sidan av resebyråverksamheten också driver fastighetsmäkleriet Mana Costa. Den uppdaterade marknadsmedvetne läsaren rullar nu säkert sin panna i veck, och tänker: ”…resebyrå är väl knappast någon lönsam verksamhet idag då alltfler beställer sina resor via Internet, men fastigheter (?) det är väl om möjligt ännu sämre…”
Men se då är det faktiskt så att ett allt hårdnande främlingsfientligt klimat i USA hjälper detta nystartade fastighetsmäkleri i Fuengirola att få kunder. Mark Korchi, med iranskt förflutet, har nämligen ett väl utbyggt nätverk med iranier, som numera börjat tröttna på att känna sig ovälkomna ”over there” och därför i accelererande takt söker sig ”over here”. Mana Costas hemsida kommer därför snart också att komma på persiska. Så så ligger det till.

Våren kom förresten hit till kusten i år redan 25 februari. Det var då vår familj drog av kapellet på utegrillen och fixade till en härlig grillafton i den ljumma kvällssolen. Några kryddstarka korvar från Navarra sköljdes ner med ett friskt Verdejovin från Rueda, medan de pil-pil-kryddade räkorna på ”planchan” fick sällskap av en flaska fruktig Albariño från Galicien. Det blev alltså en helspansk grillafton uppe i Mijasbergen.

Innan vi lämnar Mijasbergen kan jag berätta att den solkustska svenskkolonins antagligen mest mångsidiga allkonstnär, extrubaduren Bengt Sändh, nu skaffat sig en ny sträng på sin lyra (hoppsan!)! Bengt är sedan tidigare etablerad som författare, snusexpert, fotograf och en hejare på lin och svamp och en massa annat. Just nu brinner han dock mest för sin chiliodling.
Hela trettio olika sorters chilifrukter har han i sin odling, och dessa förädlar han sedan på olika sätt. Hans variant på Sambal Oelek, Samba Olik (!), har jag haft nöjet att prova och den går inte av för hackor. Svenskägda kvarterskrogen Tabasco i Pueblo López lär ha dubblat sin försäljning av hamburgare sedan Bengts chilipasta börjat användas som kryddning.

Avslutningsvis kan vi återvända till Strandpromenaden och till trakten av Karusellen. Här tronar nu en grön jättelik byggnad (ful som stryk i mitt tycke) och denna inrymmer det fyrstjärniga spahotellet Florida (betoningen ska ligga på i:et för att det ska låta spanskt). Inget fel alls på det nya hotellet, men jag kommer med nostalgi att tänka på det gamla med samma namn. Det var Fuengirolas äldsta, i bara två våningar med en grön och lummig park framför. I den här parken bjöds det ofta på underhållning av olika slag. En av de artister som brukade framträda här var den svenske flamencodansaren Peter Kleinvichs, mer känd som Pedro el Polaco. Numera dansar inte Pedro så ofta, ryggen har börjat säga ifrån, men han dyker allt upp på kusten någon vecka då och då och morsar på gamla vänner. 

Ut nu och fånga våren innan det blir sommar, och glöm inte att kontrollräkna lamporna på karusellen!     

        
  
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [5] => Array
        (
            [id] => 8770
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Apropå stort så satsas det just nu rejält på avfallshantering i grannkommunen Mijas. Med ekonomiskt stöd från både EU och den andalusiska regionalregeringen så invigs inom kort en gigantisk anläggning på vägen upp mot Cerros de Águila. Hit är det tänkt att folk ska komma med allt tänkbart miljöfientligt avfall. Det ska finnas särskilda containrar för allt från målarfärg, oljor, elgrejor och trädgårdsavfall till gamla möbler. Hur det hela kommer att fungera i praktiken kan vi garanterat ha olika uppfattningar om, så länge vi vet att de flesta hundägare här på kusten har en väl upptränad förmåga att råka titta på något helt annat när deras husdjur stannar till för att lämna lite spår efter sig…

För att tala om något helt annat kan vi konstatera att, bortsett från en blåsig och blöt final, så bjöd den gångna månaden på alldeles strålande väder. Påminde väl mest om normal svensk sommar. Men slutet blev som sagt rejält blött och blåsigt. Ett par båtar i Fuengirola hamn gav till exempel efter för stormen och satte sina näsor i vädret. På vissa ställen drabbades vi också av strömavbrott. Men tänk vilken skillnad det är att få strömavbrott i tolv spanska plusgrader, jämfört med lika många svenska minusgrader.

För den som vill hålla värmen har jag nu ett tips: Vuxendisco på Club Nórdico. Det handlar om söndagseftermiddagar och det hela är öppet för alla danssugna, även icke medlemmar. Entréavgiften är nog så modest, en (!) euro, och DJ är klubbens egen ”Travolta”, John Westerlund. En dansant gentleman som gillar när det svänger.

Om ni nu tycker discodunk är aningen mossigt och föredrar mer sofistikerat sväng så bjuds det på äkta bebop-jazz på Kulturhuset i Fuengirola 7 februari. Det är den amerikanske altsaxofonisten Jesse Davis, som tillsammans med sin kvartett, kommer att sätta Casa de la Cultura (ytterligare ett exempel på en stor och ful och modern byggnad!) i gungning. Men en liten varning kan vara på sin plats: Jesse Davis´ ”Louisiana Bebop” kan knappast räknas till den mer lättillgängliga formen av jazzmusik.

Att en olycka sällan kommer ensam är ett känt begrepp, men nu ska jag låta er ta del av en händelse som sannolikt slår det mesta. En kustsvenska i sina bästa år promenerade på Paseon i Fuengirola när hon blev offer för en väskryckare. Vid väskryckningen ramlade hon omkull så illa att hennes axel gick ur led. Dessutom fick hon en fraktur på överarmen. Kvinnan hamnade så småningom på Costa del Sol-sjukhuset där axeln vreds rätt, frakturen gipsades och hon kunde åka hem. Dagen därpå ramlade hon dock så illa att hon bröt lårbenshalsen. 

Dags alltså för ett nytt besök på sjukhuset där hon opererades för lårbensbrottet. Efter några dagar skulle personalen flytta henne, men råkade då tappa kvinnan så illa att det nyopererade lårbenet måste opereras ännu en gång. Under den förestående sjukhusvistelsen drabbades hon till råga på allt av sjukhussjuka.

”Inte nog med det”, berättar kvinnan för undertecknad. ”Jag höll ju aldrig på att komma hem från sjukhuset. Det skulle komma en ambulans och hämta mig på måndagen, men den kom aldrig. Och likadant blev det på tisdagen. Så nästa dag beställde vi själva ambulanstransport från Helicópteros Sanitarios som vi betalade med egna pengar.”

I skrivande stund återhämtar sig kvinnan i hemmet i Fuengirola där hon tränar upp sig med hjälp av en träningsstol som hon fått hit från Sverige. Hon får dessutom hjälp av en sjukgymnast några dagar i veckan, men behöver fortfarande makens hjälp med påklädning och avklädning. 

Väskryckarens byte då?
”Nej han fick ingenting. Jag lyckades ju hålla kvar väskan. Men det ångrar jag väl idag eftersom jag inte hade så mycket pengar i den, och hade jag släppt väskan ifrån mig så hade jag ju sluppit allt det här andra…”
            [ingress] => På mindre än ett dygn var den vackra villa, som i drygt 30 år varit synonym med Svenska Skolan i Fuengirola, spårlöst borta. En grävmaskin och några lastbilslaster var allt som behövdes för att få kåken till tippen. Därmed är nu antalet vackra byggnader i centrala Fuengirola synnerligen begränsat. Själv kan jag egentligen bara komma på en enda, nämligen det gamla Stadshuset, som snart ska renoveras till hotell. Att nivån på känslan för det traditionellt estetiska är sorgligt låg bland de styrande i det forna fiskesamhället är knappast något överdrivet konstaterande. Nej, stort och fult och modernt verkar vara det enda som gäller för dagens makthavare.
            [headline] => Fula ryck och väskryck
            [page] => 0
            [modified] => 20070129173223
            [created] => 20070129173105
            [publishStart] => 20070202075800
            [publishStop] => 20070728183159
            [fullArticle] => Fula ryck och väskryck På mindre än ett dygn var den vackra villa, som i drygt 30 år varit synonym med Svenska Skolan i Fuengirola, spårlöst borta. En grävmaskin och några lastbilslaster var allt som behövdes för att få kåken till tippen. Därmed är nu antalet vackra byggnader i centrala Fuengirola synnerligen begränsat. Själv kan jag egentligen bara komma på en enda, nämligen det gamla Stadshuset, som snart ska renoveras till hotell. Att nivån på känslan för det traditionellt estetiska är sorgligt låg bland de styrande i det forna fiskesamhället är knappast något överdrivet konstaterande. Nej, stort och fult och modernt verkar vara det enda som gäller för dagens makthavare. Apropå stort så satsas det just nu rejält på avfallshantering i grannkommunen Mijas. Med ekonomiskt stöd från både EU och den andalusiska regionalregeringen så invigs inom kort en gigantisk anläggning på vägen upp mot Cerros de Águila. Hit är det tänkt att folk ska komma med allt tänkbart miljöfientligt avfall. Det ska finnas särskilda containrar för allt från målarfärg, oljor, elgrejor och trädgårdsavfall till gamla möbler. Hur det hela kommer att fungera i praktiken kan vi garanterat ha olika uppfattningar om, så länge vi vet att de flesta hundägare här på kusten har en väl upptränad förmåga att råka titta på något helt annat när deras husdjur stannar till för att lämna lite spår efter sig…

För att tala om något helt annat kan vi konstatera att, bortsett från en blåsig och blöt final, så bjöd den gångna månaden på alldeles strålande väder. Påminde väl mest om normal svensk sommar. Men slutet blev som sagt rejält blött och blåsigt. Ett par båtar i Fuengirola hamn gav till exempel efter för stormen och satte sina näsor i vädret. På vissa ställen drabbades vi också av strömavbrott. Men tänk vilken skillnad det är att få strömavbrott i tolv spanska plusgrader, jämfört med lika många svenska minusgrader.

För den som vill hålla värmen har jag nu ett tips: Vuxendisco på Club Nórdico. Det handlar om söndagseftermiddagar och det hela är öppet för alla danssugna, även icke medlemmar. Entréavgiften är nog så modest, en (!) euro, och DJ är klubbens egen ”Travolta”, John Westerlund. En dansant gentleman som gillar när det svänger.

Om ni nu tycker discodunk är aningen mossigt och föredrar mer sofistikerat sväng så bjuds det på äkta bebop-jazz på Kulturhuset i Fuengirola 7 februari. Det är den amerikanske altsaxofonisten Jesse Davis, som tillsammans med sin kvartett, kommer att sätta Casa de la Cultura (ytterligare ett exempel på en stor och ful och modern byggnad!) i gungning. Men en liten varning kan vara på sin plats: Jesse Davis´ ”Louisiana Bebop” kan knappast räknas till den mer lättillgängliga formen av jazzmusik.

Att en olycka sällan kommer ensam är ett känt begrepp, men nu ska jag låta er ta del av en händelse som sannolikt slår det mesta. En kustsvenska i sina bästa år promenerade på Paseon i Fuengirola när hon blev offer för en väskryckare. Vid väskryckningen ramlade hon omkull så illa att hennes axel gick ur led. Dessutom fick hon en fraktur på överarmen. Kvinnan hamnade så småningom på Costa del Sol-sjukhuset där axeln vreds rätt, frakturen gipsades och hon kunde åka hem. Dagen därpå ramlade hon dock så illa att hon bröt lårbenshalsen. 

Dags alltså för ett nytt besök på sjukhuset där hon opererades för lårbensbrottet. Efter några dagar skulle personalen flytta henne, men råkade då tappa kvinnan så illa att det nyopererade lårbenet måste opereras ännu en gång. Under den förestående sjukhusvistelsen drabbades hon till råga på allt av sjukhussjuka.

”Inte nog med det”, berättar kvinnan för undertecknad. ”Jag höll ju aldrig på att komma hem från sjukhuset. Det skulle komma en ambulans och hämta mig på måndagen, men den kom aldrig. Och likadant blev det på tisdagen. Så nästa dag beställde vi själva ambulanstransport från Helicópteros Sanitarios som vi betalade med egna pengar.”

I skrivande stund återhämtar sig kvinnan i hemmet i Fuengirola där hon tränar upp sig med hjälp av en träningsstol som hon fått hit från Sverige. Hon får dessutom hjälp av en sjukgymnast några dagar i veckan, men behöver fortfarande makens hjälp med påklädning och avklädning. 

Väskryckarens byte då?
”Nej han fick ingenting. Jag lyckades ju hålla kvar väskan. Men det ångrar jag väl idag eftersom jag inte hade så mycket pengar i den, och hade jag släppt väskan ifrån mig så hade jag ju sluppit allt det här andra…” 
            [puff] => På mindre än ett dygn var den vackra villa, som i drygt 30 år varit synonym med Svenska Skolan i Fuengirola, spårlöst borta. En grävmaskin och några lastbilslaster var allt som behövdes för att få kåken till tippen. Därmed är nu antalet vackra byggnader i centrala Fuengirola synnerligen begränsat.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [6] => Array
        (
            [id] => 8658
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Massor av Fuengirolasvenskar gjorde det dessutom i år som man brukar göra, på ett lika knökfullt som bråklöst Kyrktorg. Det här med bråk i samband med publika fester har jag hittills aldrig upplevt i Spanien. Från Sverige däremot rapporterades i år liksom tidigare år om massor av bråk, misshandel, fylla och bränder. Olika länder och olika traditioner.

För oss som valde att stanna kvar och fira helgerna här på kusten blev det en ynnest förunnad att kunna avnjuta både jul och nyårsluncherna utomhus i strålande sol från en klarblå himmel.  

Det nya årets första måltid bestod i vår familj för övrigt av hemlagad ”Pulpo a la Gallega”, alltså Bläckfisk på galiciskans vis. En delikatess lika god som hummer men till ett pris i nivå med svensk radhusbiff, eller blodpudding som man också brukar säga. Jag återkommer strax till bläckfisken. Först något med anknytning till tjurfäktning, men vägen dit ska gå via trafikplanering.

Det är nämligen så att antalet trafikljus som numera lyser med sin frånvaro blir allt fler i både Fuengirola och Mijas. Den nya trenden verkar vara att byta ut trafikljusen mot rondeller, där bilisterna själva för sköta flödet. Något som i de flesta fall dessutom funkar alldeles utmärkt. Ett exempel på en sådan här rondell finns utanför tjurfäktningsarenan i Fuengirola. Mitt i rondellen står också en ny staty, och inte så särskilt långsökt så föreställer den en tjurfäktare. Och det är ingen tjurfäktare vem som helst utan den kände fuengiroleñon Antonio José Galán, som tragiskt omkom i en trafikolycka i augusti 2001. Antonio José blev endast 53 år. Hans son David, som också fanns med i bilen, undkom olyckan och för numera traditionen efter sin far vidare med stor framgång. Tjurfäktare på spanska heter för övrigt torero eller matador. Dock inte toreador, som bara är ett snitsigt påhitt av Bizet när han skrev operan Carmen.

För att byta ämne kan jag berätta att läsarnas reaktioner på mina rader i förra kolumnen om den svenske advokaten i Fuengirola som blåst ett svenskt par på tvåtusen euro varit överväldigande. Folk har ringt och mejlat för att tacka och gratulera till att jag inte backat för att avslöja sådana här fasoner. Kollegor till den aktuelle advokaten har dessutom förklarat att handlingen är så allvarlig att den vid en anmälan förmodligen skulle leda till uteslutning ur det svenska advokatsamfundet. Men nu tror jag inte att den här advokaten ens är medlem i detta samfund.

Inom den kustsvenska krogvärlden i Fuengirola händer just nu en hel del. De svenska tvillingarna, Kerstin och Marianne, har sålt sitt Las Gemelas i Calahonda och flyttar till ”Funkan”, inte långt från busstationen på vänster sida mot havet. Här kommer tvillingarna att upprätthålla sin tradition att servera maffiga ”Scandinavian Tapas”.

På 51:an kommer den hästintresserade inom en snar framtid att kunna ägna sig åt spel på hästar. Tommy blir nämligen uppkopplad till ATG Live. En annan nyhet är att du där också kan se svensk TV som om du vore i Sverige. Vi snackar alltså om alla svenska TV-kanaler typ 1,2,3,4,5 och 6 samt flera sportkanaler. Vill du hellre stanna hemma och titta på dessa kanaler så kommer du att kunna köpa hela paketet av Tommy. Anledningarna till att stanna kvar i Sverige blir alltså färre och färre.

Nytt år och nya förväntningar för tankarna till vad lycka egentligen är. För vår väninna Marianne var det stor lycka när hon nyligen kunde plocka sin första apelsin från det egna fruktträdet på terrassen utanför lägenheten vid Kyrktorget. För oss är det stor lycka att ute på terrassen ha en Cimbidium, en orkidéart som just nu bär hela 70 lilarosavita blommor på fem stänglar. Det är så vackert så det värker. 

Så är ju lycka också en hemlagad Pulpo a la Gallega, som dessutom är enkel att tillaga. Köp en frusen hel bläckfisk (den ska alltid ha varit frusen i minst tre veckor). Tina upp den och koka den i en kastrull tillsammans med fyra lagerbärsblad och lite salt. Lägg den först med tentaklerna nedåt och låt koka i 20 minuter. Vänd den och koka i ytterligare tjugo. Sedan är den klar att skivas upp. Nu kommer vi till ”galiciskan”. Kokpotatis skivas och läggs i botten på en ugnsfast form (trätallrikar är det klassiska!). Lägg ett par bläckfiskskivor på varje potatisskiva och krydda med en blandning av söt och stark paprika. Toppa med världens bästa olivolja från vinoskantz. Ställ in det hela i 200-gradig ugn ganska kort tid. Ät och njut och gör som i Galicien; drick rödvin därtill.

Njut i fulla drag av 2007 och blanda gärna det bästa från det svenska och det spanska!
            [ingress] => Att ta till sig främmande sedvänjor när man skaffat ett nytt hemland varierar i högsta grad från person till person. För vissa av oss är det bland det mest intressanta vi vet, medan andra ryggar för blotta tanken på bläckfisk och tjurfäktning. På en punkt tror jag dock vi alla är lika, och det gäller den spanskaste av alla spanska nyårstraditioner. Åtminstone känner inte jag någon kustsvensk som inte år efter år tuggar i sig de klassiska tolv vindruvorna på klockslaget tolv. 
            [headline] => Blandat bland det bästa
            [page] => 0
            [modified] => 20070101180937
            [created] => 20070101160718
            [publishStart] => 20070105075800
            [publishStop] => 20070630170759
            [fullArticle] => Blandat bland det bästa Att ta till sig främmande sedvänjor när man skaffat ett nytt hemland varierar i högsta grad från person till person. För vissa av oss är det bland det mest intressanta vi vet, medan andra ryggar för blotta tanken på bläckfisk och tjurfäktning. På en punkt tror jag dock vi alla är lika, och det gäller den spanskaste av alla spanska nyårstraditioner. Åtminstone känner inte jag någon kustsvensk som inte år efter år tuggar i sig de klassiska tolv vindruvorna på klockslaget tolv.  Massor av Fuengirolasvenskar gjorde det dessutom i år som man brukar göra, på ett lika knökfullt som bråklöst Kyrktorg. Det här med bråk i samband med publika fester har jag hittills aldrig upplevt i Spanien. Från Sverige däremot rapporterades i år liksom tidigare år om massor av bråk, misshandel, fylla och bränder. Olika länder och olika traditioner.

För oss som valde att stanna kvar och fira helgerna här på kusten blev det en ynnest förunnad att kunna avnjuta både jul och nyårsluncherna utomhus i strålande sol från en klarblå himmel.  

Det nya årets första måltid bestod i vår familj för övrigt av hemlagad ”Pulpo a la Gallega”, alltså Bläckfisk på galiciskans vis. En delikatess lika god som hummer men till ett pris i nivå med svensk radhusbiff, eller blodpudding som man också brukar säga. Jag återkommer strax till bläckfisken. Först något med anknytning till tjurfäktning, men vägen dit ska gå via trafikplanering.

Det är nämligen så att antalet trafikljus som numera lyser med sin frånvaro blir allt fler i både Fuengirola och Mijas. Den nya trenden verkar vara att byta ut trafikljusen mot rondeller, där bilisterna själva för sköta flödet. Något som i de flesta fall dessutom funkar alldeles utmärkt. Ett exempel på en sådan här rondell finns utanför tjurfäktningsarenan i Fuengirola. Mitt i rondellen står också en ny staty, och inte så särskilt långsökt så föreställer den en tjurfäktare. Och det är ingen tjurfäktare vem som helst utan den kände fuengiroleñon Antonio José Galán, som tragiskt omkom i en trafikolycka i augusti 2001. Antonio José blev endast 53 år. Hans son David, som också fanns med i bilen, undkom olyckan och för numera traditionen efter sin far vidare med stor framgång. Tjurfäktare på spanska heter för övrigt torero eller matador. Dock inte toreador, som bara är ett snitsigt påhitt av Bizet när han skrev operan Carmen.

För att byta ämne kan jag berätta att läsarnas reaktioner på mina rader i förra kolumnen om den svenske advokaten i Fuengirola som blåst ett svenskt par på tvåtusen euro varit överväldigande. Folk har ringt och mejlat för att tacka och gratulera till att jag inte backat för att avslöja sådana här fasoner. Kollegor till den aktuelle advokaten har dessutom förklarat att handlingen är så allvarlig att den vid en anmälan förmodligen skulle leda till uteslutning ur det svenska advokatsamfundet. Men nu tror jag inte att den här advokaten ens är medlem i detta samfund.

Inom den kustsvenska krogvärlden i Fuengirola händer just nu en hel del. De svenska tvillingarna, Kerstin och Marianne, har sålt sitt Las Gemelas i Calahonda och flyttar till ”Funkan”, inte långt från busstationen på vänster sida mot havet. Här kommer tvillingarna att upprätthålla sin tradition att servera maffiga ”Scandinavian Tapas”.

På 51:an kommer den hästintresserade inom en snar framtid att kunna ägna sig åt spel på hästar. Tommy blir nämligen uppkopplad till ATG Live. En annan nyhet är att du där också kan se svensk TV som om du vore i Sverige. Vi snackar alltså om alla svenska TV-kanaler typ 1,2,3,4,5 och 6 samt flera sportkanaler. Vill du hellre stanna hemma och titta på dessa kanaler så kommer du att kunna köpa hela paketet av Tommy. Anledningarna till att stanna kvar i Sverige blir alltså färre och färre.

Nytt år och nya förväntningar för tankarna till vad lycka egentligen är. För vår väninna Marianne var det stor lycka när hon nyligen kunde plocka sin första apelsin från det egna fruktträdet på terrassen utanför lägenheten vid Kyrktorget. För oss är det stor lycka att ute på terrassen ha en Cimbidium, en orkidéart som just nu bär hela 70 lilarosavita blommor på fem stänglar. Det är så vackert så det värker. 

Så är ju lycka också en hemlagad Pulpo a la Gallega, som dessutom är enkel att tillaga. Köp en frusen hel bläckfisk (den ska alltid ha varit frusen i minst tre veckor). Tina upp den och koka den i en kastrull tillsammans med fyra lagerbärsblad och lite salt. Lägg den först med tentaklerna nedåt och låt koka i 20 minuter. Vänd den och koka i ytterligare tjugo. Sedan är den klar att skivas upp. Nu kommer vi till ”galiciskan”. Kokpotatis skivas och läggs i botten på en ugnsfast form (trätallrikar är det klassiska!). Lägg ett par bläckfiskskivor på varje potatisskiva och krydda med en blandning av söt och stark paprika. Toppa med världens bästa olivolja från vinoskantz. Ställ in det hela i 200-gradig ugn ganska kort tid. Ät och njut och gör som i Galicien; drick rödvin därtill.

Njut i fulla drag av 2007 och blanda gärna det bästa från det svenska och det spanska! 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [7] => Array
        (
            [id] => 8526
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Tillbaka till baren som serverar lika utsökta som rikliga portioner av havets läckerheter. Hyfsade priser är det också, och dessutom gillar jag baren på grund av ett utmärkt initiativ. På entrédörren sitter nämligen en stor och tydlig skylt med texten: PROHIBIDO VENTA AMBULANTE, vilket gör att jag kan sitta här och göra precis det jag kommit hit för, nämligen äta och då utan att stup i kvarten störas av all svartförsäljning av CD-skivor och DVD-filmer.

Observera nu tydligt att jag inte anspelar på hudfärgen hos de ambulerande försäljarna utan bara konstaterar att den här sortens försäljning faktiskt är illegal. Den är med andra ord kolsvart (!) och jag begriper inte att polisen låter det här fenomenet fortsätta i en allt ökande omfattning. Ett 20-tal svartsäljare inom loppet av en halvtimme är numera inte alls ovanligt på vissa ställen. Hoppas att fler barägare följer initiativet och sätter upp sina förbudsskyltar så man kan få lite matro när man är ute och äter.

Apropå äta så skriver vi nu den månad på året då vi kanske äter allra mest. Julskinka, syltor, sillsallader och rullader, nötter, choklad och annat godis och så vidare och så vidare… Själv kommer jag dock att drastiskt begränsa mitt intag av svensk mat denna jul. Istället ska jag frossa i det säsongen här i Sydspanien just nu bjuder. Vi talar alltså oliver och apelsiner och så massor av skaldjur förstås. Apropå den senare delikatessen så har jag ett annat favoritställe på Avenida de Mijas som jag vill att vi håller hemligt oss emellan. Det heter Icaros och erbjuder rikliga portioner av de utsöktaste ”Gambas cocidas” och ”Langostinos a la plancha”. Till priser man känner igen från 90-talet. Det ligger på höger sida av vägen strax innan rondellen vid Brandstationen, men berätta nu inte det för någon annan!

Fuengirolas svenskaste resebyrå blir nu åter svensk, åtminstone halvsvensk. Jag talar om IAFA Tours, som under några år varit i norsk ägo. IAFA Tours köptes nyligen av Mona Backman och hennes tyske partner Wolfgang Brand. Personalen följde med på köpet och då bland andra Charlotte Öberg, dotter till grundaren av denna resebyrå, som startades för drygt tjugo år sedan av förre svenske konsuln Stig Öberg. Det första kontoret låg då intill Busstationen i den hörna man fortfarande alltid passerar på väg mellan Buss- och Tågstationen. Sedermera (vilket vackert ord!) låg resebyrån granne med Svenska Konsulatet innan den efter försäljningen hamnade i Puebla Lucia. Alldeles i dagarna har IAFA Tours flyttat till nya lokaler på Calle Asturias. Förutom traditionell resebyråverksamhet kommer Mona och hennes team nu att satsa hårt på Golf & Eventresor.

Det är alltid lika kul när det händer något inom den svenska företagsvärlden här på kusten. Kul till exempel att Svenska Frisören i dagarna fått förstärkning av Sola från Karlstad. Ja, hon heter egentligen Sophie och har 9 års erfarenhet som frisör just i Karlstad innan hon nu tagit tillfället i akt och flyttat till Funkan, tillsammans med pojkvännen.

Apropå någonting helt annat. Ni har säkert sett tiggaren på kyrktrappan i centrala Fuengirola. Jo han brukar sitta där mitt emellan de båda entrédörrarna (åtminstone när solen skiner!), med en liten korg i handen och försöker se allmänt jättepinad ut. Men faktum är att han efter några timmar i solen mår och lever i högsta välmåga. Jag har sett honom på kvällen frossa i både skaldjur och gin & tonic, så hoppsan vad hans prekära situation (finns det verkligen någon som använder sådana här ord i dag?) var påklistrad. 

Allra sist något om det ruttnaste jag hört talas om på länge. Goda vänner till oss skulle köpa en lägenhet på ritning, och eftersom deras kunskaper i spanska är begränsade så valde de att få hjälp av en svensk advokat, som sedan många år driver sin verksamhet i Fuengirola. Våra vänner deponerade 20 000 euro på advokatens klientkonto. Av skäl som saknar betydelse i sammanhanget blev det dock ingen lägenhet, varför paret bad att få tillbaka sina pengar. Men se då skulle plötsligt advokaten behålla 2 000 euro. ”Varför det”, frågade våra vänner, ”du har ju gjort absolut ingenting!” Men advokaten stod på sig och våra vänner gav efter, men bad då om kvitto på beloppet. Men se ett kvitto skulle plötsligt kosta ytterligare 450 euro, varför våra vänner istället gick direkt polisen, som dock bara skakade på huvudet och förklarade att det bästa för paret var att snabbt glömma hela historien och bara bita i det sura äpplet. De skulle aldrig ha en chans i en rättslig process.  Kommentar torde därmed vara fullständigt onödig.

God Jul och Gott Nytt År till alla er kära läsare, vare sig ni blivit blåsta av någon svensk advokat eller inte.

  
            [ingress] => Den här kolumnen kommer jag att inleda med några rader från Los Boliches, den del av Fuengirola som fortfarande kanske känns mest genuin. Namnet har orten fått av det fiskeredskap som på svenska kallas ryssja. Faktum är att Boliches också betyder boule- eller bowlingklot, vilket dock har mycket litet att göra med det jag nu ska berätta. Att boliches även betyder bar har däremot direkt bäring på fortsättningen. Jag har nämligen hittat en ny favoritbar, som för övrigt heter Bolichito, vilket i sin tur är namnet på det fiskeredskap vi på svenska kallar trål. Oj, det blev mycket nu. 
            [headline] => Så man sätter i halsen
            [page] => 0
            [modified] => 20061203110323
            [created] => 20061127171123
            [publishStart] => 20061201072800
            [publishStop] => 20070526181159
            [fullArticle] => Så man sätter i halsen Den här kolumnen kommer jag att inleda med några rader från Los Boliches, den del av Fuengirola som fortfarande kanske känns mest genuin. Namnet har orten fått av det fiskeredskap som på svenska kallas ryssja. Faktum är att Boliches också betyder boule- eller bowlingklot, vilket dock har mycket litet att göra med det jag nu ska berätta. Att boliches även betyder bar har däremot direkt bäring på fortsättningen. Jag har nämligen hittat en ny favoritbar, som för övrigt heter Bolichito, vilket i sin tur är namnet på det fiskeredskap vi på svenska kallar trål. Oj, det blev mycket nu.  Tillbaka till baren som serverar lika utsökta som rikliga portioner av havets läckerheter. Hyfsade priser är det också, och dessutom gillar jag baren på grund av ett utmärkt initiativ. På entrédörren sitter nämligen en stor och tydlig skylt med texten: PROHIBIDO VENTA AMBULANTE, vilket gör att jag kan sitta här och göra precis det jag kommit hit för, nämligen äta och då utan att stup i kvarten störas av all svartförsäljning av CD-skivor och DVD-filmer.

Observera nu tydligt att jag inte anspelar på hudfärgen hos de ambulerande försäljarna utan bara konstaterar att den här sortens försäljning faktiskt är illegal. Den är med andra ord kolsvart (!) och jag begriper inte att polisen låter det här fenomenet fortsätta i en allt ökande omfattning. Ett 20-tal svartsäljare inom loppet av en halvtimme är numera inte alls ovanligt på vissa ställen. Hoppas att fler barägare följer initiativet och sätter upp sina förbudsskyltar så man kan få lite matro när man är ute och äter.

Apropå äta så skriver vi nu den månad på året då vi kanske äter allra mest. Julskinka, syltor, sillsallader och rullader, nötter, choklad och annat godis och så vidare och så vidare… Själv kommer jag dock att drastiskt begränsa mitt intag av svensk mat denna jul. Istället ska jag frossa i det säsongen här i Sydspanien just nu bjuder. Vi talar alltså oliver och apelsiner och så massor av skaldjur förstås. Apropå den senare delikatessen så har jag ett annat favoritställe på Avenida de Mijas som jag vill att vi håller hemligt oss emellan. Det heter Icaros och erbjuder rikliga portioner av de utsöktaste ”Gambas cocidas” och ”Langostinos a la plancha”. Till priser man känner igen från 90-talet. Det ligger på höger sida av vägen strax innan rondellen vid Brandstationen, men berätta nu inte det för någon annan!

Fuengirolas svenskaste resebyrå blir nu åter svensk, åtminstone halvsvensk. Jag talar om IAFA Tours, som under några år varit i norsk ägo. IAFA Tours köptes nyligen av Mona Backman och hennes tyske partner Wolfgang Brand. Personalen följde med på köpet och då bland andra Charlotte Öberg, dotter till grundaren av denna resebyrå, som startades för drygt tjugo år sedan av förre svenske konsuln Stig Öberg. Det första kontoret låg då intill Busstationen i den hörna man fortfarande alltid passerar på väg mellan Buss- och Tågstationen. Sedermera (vilket vackert ord!) låg resebyrån granne med Svenska Konsulatet innan den efter försäljningen hamnade i Puebla Lucia. Alldeles i dagarna har IAFA Tours flyttat till nya lokaler på Calle Asturias. Förutom traditionell resebyråverksamhet kommer Mona och hennes team nu att satsa hårt på Golf & Eventresor.

Det är alltid lika kul när det händer något inom den svenska företagsvärlden här på kusten. Kul till exempel att Svenska Frisören i dagarna fått förstärkning av Sola från Karlstad. Ja, hon heter egentligen Sophie och har 9 års erfarenhet som frisör just i Karlstad innan hon nu tagit tillfället i akt och flyttat till Funkan, tillsammans med pojkvännen.

Apropå någonting helt annat. Ni har säkert sett tiggaren på kyrktrappan i centrala Fuengirola. Jo han brukar sitta där mitt emellan de båda entrédörrarna (åtminstone när solen skiner!), med en liten korg i handen och försöker se allmänt jättepinad ut. Men faktum är att han efter några timmar i solen mår och lever i högsta välmåga. Jag har sett honom på kvällen frossa i både skaldjur och gin & tonic, så hoppsan vad hans prekära situation (finns det verkligen någon som använder sådana här ord i dag?) var påklistrad. 

Allra sist något om det ruttnaste jag hört talas om på länge. Goda vänner till oss skulle köpa en lägenhet på ritning, och eftersom deras kunskaper i spanska är begränsade så valde de att få hjälp av en svensk advokat, som sedan många år driver sin verksamhet i Fuengirola. Våra vänner deponerade 20 000 euro på advokatens klientkonto. Av skäl som saknar betydelse i sammanhanget blev det dock ingen lägenhet, varför paret bad att få tillbaka sina pengar. Men se då skulle plötsligt advokaten behålla 2 000 euro. ”Varför det”, frågade våra vänner, ”du har ju gjort absolut ingenting!” Men advokaten stod på sig och våra vänner gav efter, men bad då om kvitto på beloppet. Men se ett kvitto skulle plötsligt kosta ytterligare 450 euro, varför våra vänner istället gick direkt polisen, som dock bara skakade på huvudet och förklarade att det bästa för paret var att snabbt glömma hela historien och bara bita i det sura äpplet. De skulle aldrig ha en chans i en rättslig process.  Kommentar torde därmed vara fullständigt onödig.

God Jul och Gott Nytt År till alla er kära läsare, vare sig ni blivit blåsta av någon svensk advokat eller inte.

   
            [puff] => Den här kolumnen kommer jag att inleda med några rader från Los Boliches, den del av Fuengirola som fortfarande kanske känns mest genuin. Namnet har orten fått av det fiskeredskap som på svenska kallas ryssja. Faktum är att Boliches också betyder boule- eller bowlingklot, vilket dock har mycket litet att göra med det jag nu ska berätta.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [8] => Array
        (
            [id] => 8417
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Vid solnedgången efter några dagars välbehövligt regn sitter jag på terrassen i 20-gradig värme tillsammans med denna ljuvliga skapelse. Tunna skivor fyller en plato och själv har jag fyllt ett glas med robust andalusiskt rödvin. Fåglarna bjuder på gratis aftonkonsert och jag sitter tillbakalutad i en fåtölj och mår så bra så det nästan värker. Det är nu jag får sällskap av nostalgin.

Att tiden går fort när man har roligt är ett känt faktum, och oj vad roligt jag måste ha haft de senaste sex åren. Det slår mig nämligen att jag faktiskt skrivit den här kolumnen sedan hösten 2000, fast det känns som om jag började igår. För sex år sedan såg Fuengirola och Mijas mycket annorlunda ut mot idag. Då var de båda kommunerna hyfsat lantliga, och det var glest mellan fashionabla barer och restauranger. Egentligen var det mesta rustikt, och sällan möttes man av någon leende servitör. Men i dag har allt detta ändrats. Härom veckan kom jag in på banken och kassörskan log. Jo, hon LOG! Jag trodde inte mina ögon och kände mig plötsligt som om jag inte var kvar i Andalusien. Leendet var nämligen det där charmkursinlärda ni vet. Förklaringen kom några dagar senare när vi fick en inbjudan till personligt möte med bankens nye direktör som ville presentera bankens nya drive: förmånliga lån till mindre och medelstora företag. Skulle inte ha hänt för sex år sedan!

Efter ytterligare några skivor av den saftiga och smakrika skinkan så vandrar mina tankar tillbaka till början av 80-talet när jag började frekventera den här kusten. Alltså för 25 år sedan, vilket påminner mig om att Elvis kommer till Fuengirola och Palacio de la Paz lördag 4 november. Det är vår danska kollega Solkysten som firar 25-årsjubileum med bland annat konsert av Europas skickligaste Elviskopia. För 25 år sedan gick huvudvägen mellan Málaga och Marbella rakt igenom Fuengirola, och som jag minns det var den, som vi kustsvenskar numera kallar Bussgatan, bara bitvis asfalterad. På Kyrktorget kunde man välja att sitta i obekväma stolar eller bänkar på baren La Cepa, som drevs av engelsmän, eller på precis lika obekväma stolar på spanska Café Plaza. Och ingen servitör log så långt ögat nådde. Idag ler alla och stolarna och inredningen är lika tilltalande som i vilken storstadsmetropol som helst.

Maten blir dessutom mer sofistikerat presenterad för varje dag som går. Riktig knorr på presentationen blir det under den kommande Gastronomiska Veckan i Mijas Pueblo. Missa inte detta i år! Plats blir som traditionen bjuder Restaurante Padrastro och ett halvdussin stjärnkockar från Málagaprovinsen kommer att visa upp sina talanger i kökskonst på högsta nivå. Inte en gom kommer att vara torr 20-24 november.

Men allt har väl ändå inte ändrat sig här på kusten? Nej, skulle de flesta kustsvenskar säga, inte inom byggsektorn. Hantverkare kommer aldrig i tid och alla ombyggnader, stora som små, blir alltid kraftigt försenade och dessutom dyrare än beräknat. Då visar det sig att en svensk faktiskt lyckats ändra till och med på detta. Mannen ifråga heter Micke Östberg, och han har varit projektledare för bygget av nya Norska Skolan. När han presenterade sina planer på hur lång tid bygget skulle behöva ta så skakade både skandinaver och spanjorer på huvudet, småskrattade i mjugg och ifrågasatte om Micke överhuvudtaget hade någon verklighetsförankring. Men skrattar bäst som skrattar sist. Micke grejade ett jättebygge på rekordtid och dessutom billigare (!) än beräknat. Nyckeln till framgångskonceptet är naturligtvis till stor del Mickes egen person med sin smittande entusiasm. Dessutom att han faktiskt lyckades få de olika yrkesgrupperna bland hantverkarna att jobba tillsammans istället för som traditionellt var och en för sig.

Efter jul flyttar alltså Norska Skolan in i splitternya lokaler i Benalmádena. Samtidigt flyttar Svenska Skolan till den gamla norska i Los Boliches i väntan på ett eget nybygge. Undrar vem som blir projektledare? På tomten där Svenska Skolan ligger idag har det redan börjat provborras för ett blivande storbygge med P-garage i underjorden. Datum för utflytten är satt till 28 december.

Skinkan som vid det här laget börjar ta slut kommer från Huelva och är en Bellota, vilket betyder att grisarna fått beta fritt och käkat massor av ekollon (bellota) innan det blivit dags att hamna i salt några veckor och på tork i några år. Vinet kommer från den andalusiska bodegan Fuente Reina i Constantina. 

Viva España, el Jamón y el Vino!
            [ingress] => Egentligen är det högst förvånande att den spanska lufttorkade skinkan inte är totalförbjuden, eller åtminstone receptbelagd. När den är av högsta kvalitet, Jamón Ibérico de Bellota, så är den ju rena knarket. Den är starkt beroendeframkallande, och har man väl fått smak på den så kommer ”suget” allt tätare. Svindyr (hoppsan!) är den också. Även om den inte är hallucinerande så är den djupt lugnande och lockar gärna fram nostalgiska funderingar.
            [headline] => Minnas med smaklökarna
            [page] => 0
            [modified] => 20061030164913
            [created] => 20061030164716
            [publishStart] => 20061103075800
            [publishStop] => 20070428174759
            [fullArticle] => Minnas med smaklökarna Egentligen är det högst förvånande att den spanska lufttorkade skinkan inte är totalförbjuden, eller åtminstone receptbelagd. När den är av högsta kvalitet, Jamón Ibérico de Bellota, så är den ju rena knarket. Den är starkt beroendeframkallande, och har man väl fått smak på den så kommer ”suget” allt tätare. Svindyr (hoppsan!) är den också. Även om den inte är hallucinerande så är den djupt lugnande och lockar gärna fram nostalgiska funderingar. Vid solnedgången efter några dagars välbehövligt regn sitter jag på terrassen i 20-gradig värme tillsammans med denna ljuvliga skapelse. Tunna skivor fyller en plato och själv har jag fyllt ett glas med robust andalusiskt rödvin. Fåglarna bjuder på gratis aftonkonsert och jag sitter tillbakalutad i en fåtölj och mår så bra så det nästan värker. Det är nu jag får sällskap av nostalgin.

Att tiden går fort när man har roligt är ett känt faktum, och oj vad roligt jag måste ha haft de senaste sex åren. Det slår mig nämligen att jag faktiskt skrivit den här kolumnen sedan hösten 2000, fast det känns som om jag började igår. För sex år sedan såg Fuengirola och Mijas mycket annorlunda ut mot idag. Då var de båda kommunerna hyfsat lantliga, och det var glest mellan fashionabla barer och restauranger. Egentligen var det mesta rustikt, och sällan möttes man av någon leende servitör. Men i dag har allt detta ändrats. Härom veckan kom jag in på banken och kassörskan log. Jo, hon LOG! Jag trodde inte mina ögon och kände mig plötsligt som om jag inte var kvar i Andalusien. Leendet var nämligen det där charmkursinlärda ni vet. Förklaringen kom några dagar senare när vi fick en inbjudan till personligt möte med bankens nye direktör som ville presentera bankens nya drive: förmånliga lån till mindre och medelstora företag. Skulle inte ha hänt för sex år sedan!

Efter ytterligare några skivor av den saftiga och smakrika skinkan så vandrar mina tankar tillbaka till början av 80-talet när jag började frekventera den här kusten. Alltså för 25 år sedan, vilket påminner mig om att Elvis kommer till Fuengirola och Palacio de la Paz lördag 4 november. Det är vår danska kollega Solkysten som firar 25-årsjubileum med bland annat konsert av Europas skickligaste Elviskopia. För 25 år sedan gick huvudvägen mellan Málaga och Marbella rakt igenom Fuengirola, och som jag minns det var den, som vi kustsvenskar numera kallar Bussgatan, bara bitvis asfalterad. På Kyrktorget kunde man välja att sitta i obekväma stolar eller bänkar på baren La Cepa, som drevs av engelsmän, eller på precis lika obekväma stolar på spanska Café Plaza. Och ingen servitör log så långt ögat nådde. Idag ler alla och stolarna och inredningen är lika tilltalande som i vilken storstadsmetropol som helst.

Maten blir dessutom mer sofistikerat presenterad för varje dag som går. Riktig knorr på presentationen blir det under den kommande Gastronomiska Veckan i Mijas Pueblo. Missa inte detta i år! Plats blir som traditionen bjuder Restaurante Padrastro och ett halvdussin stjärnkockar från Málagaprovinsen kommer att visa upp sina talanger i kökskonst på högsta nivå. Inte en gom kommer att vara torr 20-24 november.

Men allt har väl ändå inte ändrat sig här på kusten? Nej, skulle de flesta kustsvenskar säga, inte inom byggsektorn. Hantverkare kommer aldrig i tid och alla ombyggnader, stora som små, blir alltid kraftigt försenade och dessutom dyrare än beräknat. Då visar det sig att en svensk faktiskt lyckats ändra till och med på detta. Mannen ifråga heter Micke Östberg, och han har varit projektledare för bygget av nya Norska Skolan. När han presenterade sina planer på hur lång tid bygget skulle behöva ta så skakade både skandinaver och spanjorer på huvudet, småskrattade i mjugg och ifrågasatte om Micke överhuvudtaget hade någon verklighetsförankring. Men skrattar bäst som skrattar sist. Micke grejade ett jättebygge på rekordtid och dessutom billigare (!) än beräknat. Nyckeln till framgångskonceptet är naturligtvis till stor del Mickes egen person med sin smittande entusiasm. Dessutom att han faktiskt lyckades få de olika yrkesgrupperna bland hantverkarna att jobba tillsammans istället för som traditionellt var och en för sig.

Efter jul flyttar alltså Norska Skolan in i splitternya lokaler i Benalmádena. Samtidigt flyttar Svenska Skolan till den gamla norska i Los Boliches i väntan på ett eget nybygge. Undrar vem som blir projektledare? På tomten där Svenska Skolan ligger idag har det redan börjat provborras för ett blivande storbygge med P-garage i underjorden. Datum för utflytten är satt till 28 december.

Skinkan som vid det här laget börjar ta slut kommer från Huelva och är en Bellota, vilket betyder att grisarna fått beta fritt och käkat massor av ekollon (bellota) innan det blivit dags att hamna i salt några veckor och på tork i några år. Vinet kommer från den andalusiska bodegan Fuente Reina i Constantina. 

Viva España, el Jamón y el Vino! 
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [9] => Array
        (
            [id] => 8293
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Vissa menar att den sammanfaller med den av tradition regniga invigningen av Fuengirolas årliga Oktoberfest, Feria y Fiestas del Rosario, och i så fall sammanfaller den i år med denna tidnings utgivningsdatum, 6 oktober. Andra menar dock att hösten är här när Club Nórdico börjar med sina lunchserveringar och i så fall kom hösten i år hit redan den andra oktober. Personligen gillar jag bäst den definition som bygger på att höst har det blivit när man väljer den soliga trottoarsidan för sina dagspromenader. För oss flanörer ser det i så fall just nu ut som om vi i år får vänta på hösten tills vintern är här. 

Årets Feria i Fuengirola inleds alltså 6 oktober och pågår sedan mer eller mindre oavbrutet till och med torsdag 12 oktober. Programmet finns samlat i en lunta tjock som en mindre svensk stads lokala telefonkatalog. Det mesta som händer kommer vi dock att känna igen från tidigare år, men nytt för i år är i alla fall uppskjutningsplatsen för invigningsfyrverkeriet. Raketerna kommer att avfyras från yttersta udden på den östra vågbrytaren till hamninloppet, och nu ska ni få två professionella åskådartips: 
1. Bästa platsen att välja är där ni har 45 graders vinkel upp till skådespelet. När ni valt denna plats så kommer ni inte bara att se stjärnspelet som bäst; ni kommer också att känna det i bröstkorgen. 
2. Använd fingret och känn av vindriktningen så att ni inte hamnar i lä för då får ni massor av obehaglig rök på er som försämrar njutningen.
Ovanstående tips kommer från P-O och Ursula som förmodligen är kustens främsta pyroteknikexperter. Till saken hör nämligen att detta svenska par ägnat åtskilliga år av sitt yrkesverksamma liv åt att fotografera olika fyrverkerier runt om i Europa. ”Fuengirolas feriafyrverkeri tillhör numera de riktigt stora”, berättar P-O när vi träffas på Paseon.

Som av en ren tillfällighet har så Fuengirolas nya Stadshus, Casa Consistorial, också blivit invigningsklart precis till årets Feria. Pampigt, nästan pompöst, men i en ganska trist funkisstil, är mitt personliga omdöme om huset i fråga. Första intrycket fick mig för övrigt att tänka på socker, som ju kan fås antingen vitt eller brunt. Stadshusets utformning kanske kom till medan arkitekten satt och lekte med några sockerbitar och till slut fastnade för charmen i att lägga en brun ovanpå en vit. Nej, vackert blev det inte. Men parken framför kunde ha sett sämre ut.
Sämre kunde det också ha sett ut än det just nu gör för Malagas fotbollslag. Trea efter sex omgångar med fyra segrar och två förluster ger hopp.

Nu måste jag tyvärr berätta något riktigt tråkigt. Det oprovocerade våldet slog nyligen till med full kraft mot en ung svensk man som just nu vårdas för sina skador på sjukhus i Málaga. Händelsen inträffade en tidig söndagsmorgon då mannen tillsammans med två svenska tjejer promenerade längs bussgatan på väg hem efter en festlig lördagsnatt. I höjd med bensinstationen mitt emot Mercadona kommer två mopeder med två ynglingar på varje. De stannar till och ber om cigaretter, men svenskarna berättar att de är icke-rökare. Killarna på mopparna kör vidare, men strax kommer den ena tillbaka. En av killarna hoppar då av och ger sig på svensken med råa sparkar och slag innan han avlägsnar sig från platsen. Avskyvärt!

Nya svenska prästen, Magnus Präst eller för den mer formelle, Kyrkoherde Magnus Salomonsson, kommer officiellt att installeras på Svenska Kyrkan 22 oktober då det blir gudstjänst med lätt lunch.
På AHN blir det tre dagar senare, 25 oktober, svenskt värre: Surströmmingskalas. Låt oss då för allt i världen hoppas att grannen teatersällskapet, Taller de Teatro Muñoz Seca, inte har någon extrainsatt föreställning samma kväll.

Avslutningsvis kan jag berätta att svenska Susanne, som under flera år haft klädbutiker i Fuengirola och Los Boliches, nu bytt bransch och flyttat till Mijas. Kläderna är utbytta mot mat & dryck och restaurangen heter El Coto och ligger i urbanisationen med samma namn.
Jo, en sak till: visste ni vad tapas är mer än det ni förstås redan vet? Svaret är: innanlår. 

Ha nu en riktigt trevlig Feria och fortsatt trevlig oktober (oavsett om den blir höstlik eller inte) och glöm inte att kika på fyrverkeriet i lovart och från 45 graders vinkel!   
            [ingress] => Nu är snart hösten här. Eller har den redan kommit? Inte lätt att veta eftersom det florerar flera definitioner för höstens ankomst i dessa trakter.
            [headline] => Graden av njutning
            [page] => 0
            [modified] => 20061002172808
            [created] => 20061002172247
            [publishStart] => 20061006075800
            [publishStop] => 20070331172259
            [fullArticle] => Graden av njutning Nu är snart hösten här. Eller har den redan kommit? Inte lätt att veta eftersom det florerar flera definitioner för höstens ankomst i dessa trakter. Vissa menar att den sammanfaller med den av tradition regniga invigningen av Fuengirolas årliga Oktoberfest, Feria y Fiestas del Rosario, och i så fall sammanfaller den i år med denna tidnings utgivningsdatum, 6 oktober. Andra menar dock att hösten är här när Club Nórdico börjar med sina lunchserveringar och i så fall kom hösten i år hit redan den andra oktober. Personligen gillar jag bäst den definition som bygger på att höst har det blivit när man väljer den soliga trottoarsidan för sina dagspromenader. För oss flanörer ser det i så fall just nu ut som om vi i år får vänta på hösten tills vintern är här. 

Årets Feria i Fuengirola inleds alltså 6 oktober och pågår sedan mer eller mindre oavbrutet till och med torsdag 12 oktober. Programmet finns samlat i en lunta tjock som en mindre svensk stads lokala telefonkatalog. Det mesta som händer kommer vi dock att känna igen från tidigare år, men nytt för i år är i alla fall uppskjutningsplatsen för invigningsfyrverkeriet. Raketerna kommer att avfyras från yttersta udden på den östra vågbrytaren till hamninloppet, och nu ska ni få två professionella åskådartips: 
1. Bästa platsen att välja är där ni har 45 graders vinkel upp till skådespelet. När ni valt denna plats så kommer ni inte bara att se stjärnspelet som bäst; ni kommer också att känna det i bröstkorgen. 
2. Använd fingret och känn av vindriktningen så att ni inte hamnar i lä för då får ni massor av obehaglig rök på er som försämrar njutningen.
Ovanstående tips kommer från P-O och Ursula som förmodligen är kustens främsta pyroteknikexperter. Till saken hör nämligen att detta svenska par ägnat åtskilliga år av sitt yrkesverksamma liv åt att fotografera olika fyrverkerier runt om i Europa. ”Fuengirolas feriafyrverkeri tillhör numera de riktigt stora”, berättar P-O när vi träffas på Paseon.

Som av en ren tillfällighet har så Fuengirolas nya Stadshus, Casa Consistorial, också blivit invigningsklart precis till årets Feria. Pampigt, nästan pompöst, men i en ganska trist funkisstil, är mitt personliga omdöme om huset i fråga. Första intrycket fick mig för övrigt att tänka på socker, som ju kan fås antingen vitt eller brunt. Stadshusets utformning kanske kom till medan arkitekten satt och lekte med några sockerbitar och till slut fastnade för charmen i att lägga en brun ovanpå en vit. Nej, vackert blev det inte. Men parken framför kunde ha sett sämre ut.
Sämre kunde det också ha sett ut än det just nu gör för Malagas fotbollslag. Trea efter sex omgångar med fyra segrar och två förluster ger hopp.

Nu måste jag tyvärr berätta något riktigt tråkigt. Det oprovocerade våldet slog nyligen till med full kraft mot en ung svensk man som just nu vårdas för sina skador på sjukhus i Málaga. Händelsen inträffade en tidig söndagsmorgon då mannen tillsammans med två svenska tjejer promenerade längs bussgatan på väg hem efter en festlig lördagsnatt. I höjd med bensinstationen mitt emot Mercadona kommer två mopeder med två ynglingar på varje. De stannar till och ber om cigaretter, men svenskarna berättar att de är icke-rökare. Killarna på mopparna kör vidare, men strax kommer den ena tillbaka. En av killarna hoppar då av och ger sig på svensken med råa sparkar och slag innan han avlägsnar sig från platsen. Avskyvärt!

Nya svenska prästen, Magnus Präst eller för den mer formelle, Kyrkoherde Magnus Salomonsson, kommer officiellt att installeras på Svenska Kyrkan 22 oktober då det blir gudstjänst med lätt lunch.
På AHN blir det tre dagar senare, 25 oktober, svenskt värre: Surströmmingskalas. Låt oss då för allt i världen hoppas att grannen teatersällskapet, Taller de Teatro Muñoz Seca, inte har någon extrainsatt föreställning samma kväll.

Avslutningsvis kan jag berätta att svenska Susanne, som under flera år haft klädbutiker i Fuengirola och Los Boliches, nu bytt bransch och flyttat till Mijas. Kläderna är utbytta mot mat & dryck och restaurangen heter El Coto och ligger i urbanisationen med samma namn.
Jo, en sak till: visste ni vad tapas är mer än det ni förstås redan vet? Svaret är: innanlår. 

Ha nu en riktigt trevlig Feria och fortsatt trevlig oktober (oavsett om den blir höstlik eller inte) och glöm inte att kika på fyrverkeriet i lovart och från 45 graders vinkel!    
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [10] => Array
        (
            [id] => 8125
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Tjugo barn på förskolan och 35 elever som läser kompletterande svenska är även det nytt rekord. Dessutom är projektet med kustens första internationella förskola i full gång. Höstterminen blir för övrigt den sista i skolans anrika lokaler i centrala Funkan. När vårterminen börjar vågar jag sätta en peng på att eleverna får ta tåget till Carvajal och Higuerón, även om inte alla detaljer ännu är helt klara.

Från skola till trafik. I Mijas kommun löser man nu undan för undan med stor framgång olika trafikproblem. I Fuengirola däremot verkar det gå åt helt motsatt håll. Om det skulle delas ut något pris för sämsta trafikplanering så ligger tyvärr Mula och Oña riktigt bra till. Jag tänker på Paseon, som efter åtskilliga miljoner euro, nu blivit riktigt trevlig, för fotgängare. Men snacka om katastrof för den bilburna verksamheten. Att Strandpromenadens alla barer och restauranger ständigt måste få varor tillsända sig verkar ha varit ett faktum som helt undgått de ansvariga. Ärligt talat beundrar jag alla leverantörer som under augusti stått ut med eländet.

I Mijas då? Jo, i Las Lagunasområdet startade man en ny busslinje för ungefär ett år sedan och under årets första nio månader har den här busslinjen utnyttjats av 120 000 resenärer. Det är mer än dubbelt så många som kommunens och bussbolagets mest optimistiska prognos. Nu ska en ny busslinje också startas för Doña Ermitaområdet. Cykeltrafiken månar man också om i Mijas kommun. Bara i Las Lagunas kommer man inom kort att anlägga 50 kilometer cykelbanor. 

Det svenskägda boprojektet på gamla hotell Yamasol har däremot inte blivit någon direkt succé. Tanken var alltså ett ”svenskt” bostadsrättshus i Spanien (?) där lägenheterna bara skulle kunna köpas och säljas svenskar emellan. Många har nu fått sina investerade pengar tillbaka med motiveringen att projektet blivit försenat. Sanningen är nog snarare bristande intresse. Jag förstod aldrig idén bakom det hela, och det verkar jag alltså inte ha varit ensam om.

Ett nytt tillskott på bar & restaurangfronten har vi nyligen fått alldeles bakom Busstationen i Fuengirola. Casa Gómez på gågatan Calle Pancracio är både snyggt och trivsamt. Kaffet är italienskt, Caffé Diemme. 

I Mijas Pueblo vankas det traditionsenlig Feria 7-11 september. ”Semana Grande” är det anspråkslösa namnet på festligheterna. Årets feriaaffisch vill jag kalla ett tilltalande traditionsbrott. Den färgstarka affischen har skapats av den grafiske formgivaren Carlos Santiago.

Erinrar mig så att Don Kustsvensk för ett tag sedan, och med all rätt naturligtvis, ondgjorde sig över hur alla bilar med Se Vende-skyltar uppklistrade på sidorutorna ockuperat alla P-platser vid bland annat marknadsplatsen i Fuengirola. Nu ska det i alla fall i Mijas (!) bli ändring på det här ofoget. Böter på upp till 1 500 euro och borttransportering av bilen ska leda till att P-platserna kan användas av det de är avsedda för, redan köpta bilar.

Picudo rojo (Rödnäbben) kallas en skalbagge som nyligen skapat problem för vissa palmer på kusten. Det handlar egentligen om larven till skalbaggen, som antas ha kommit hit från Egypten, och som är överförtjust i palmer. Om inte insekten upptäcks i tid så är det kört för palmen och så har ödet redan blivit för tre träd i området El Faro.  

Betydligt trevligare att kunna rapportera att vårt hemmalag i fotboll, som ju tyvärr i år spelar i division 2, inledde säsongen med seger över Hércules från Alicante. ¡Viva Málaga! 

När nu de svenska flyttfåglarna så småningom återkommer till kusten får vi tyvärr klara oss utan vissa. Bland andra Maggans Kalle, som alldeles för tidigt blev tvungen att tacka för sig, efter en kortare tids sjukdom.

Det gäller verkligen att njuta så länge det varar. Fånga ljuva september med öppna sinnen!   
            [ingress] => På Svenska Skolan i Fuengirola snurrar det just nu på ordentligt. Ja, innan läsåret ens har börjat, så kommer man att slå rekord på flera fronter! Hela femtiofem gäststudenter från Sverige har kommit hit för att tillsammans med fem norska (!) elever läsa på gymnasiet, vilket innebär att skolan i år får totalt hundra gymnasieelever. Det här gör skolan i Fuengirola till världens just nu största svenska utlandsgymnasium. 
            [headline] => Massor av folk
            [page] => 0
            [modified] => 20060828164305
            [created] => 20060828164201
            [publishStart] => 20060901075900
            [publishStop] => 20070224154259
            [fullArticle] => Massor av folk På Svenska Skolan i Fuengirola snurrar det just nu på ordentligt. Ja, innan läsåret ens har börjat, så kommer man att slå rekord på flera fronter! Hela femtiofem gäststudenter från Sverige har kommit hit för att tillsammans med fem norska (!) elever läsa på gymnasiet, vilket innebär att skolan i år får totalt hundra gymnasieelever. Det här gör skolan i Fuengirola till världens just nu största svenska utlandsgymnasium.  Tjugo barn på förskolan och 35 elever som läser kompletterande svenska är även det nytt rekord. Dessutom är projektet med kustens första internationella förskola i full gång. Höstterminen blir för övrigt den sista i skolans anrika lokaler i centrala Funkan. När vårterminen börjar vågar jag sätta en peng på att eleverna får ta tåget till Carvajal och Higuerón, även om inte alla detaljer ännu är helt klara.

Från skola till trafik. I Mijas kommun löser man nu undan för undan med stor framgång olika trafikproblem. I Fuengirola däremot verkar det gå åt helt motsatt håll. Om det skulle delas ut något pris för sämsta trafikplanering så ligger tyvärr Mula och Oña riktigt bra till. Jag tänker på Paseon, som efter åtskilliga miljoner euro, nu blivit riktigt trevlig, för fotgängare. Men snacka om katastrof för den bilburna verksamheten. Att Strandpromenadens alla barer och restauranger ständigt måste få varor tillsända sig verkar ha varit ett faktum som helt undgått de ansvariga. Ärligt talat beundrar jag alla leverantörer som under augusti stått ut med eländet.

I Mijas då? Jo, i Las Lagunasområdet startade man en ny busslinje för ungefär ett år sedan och under årets första nio månader har den här busslinjen utnyttjats av 120 000 resenärer. Det är mer än dubbelt så många som kommunens och bussbolagets mest optimistiska prognos. Nu ska en ny busslinje också startas för Doña Ermitaområdet. Cykeltrafiken månar man också om i Mijas kommun. Bara i Las Lagunas kommer man inom kort att anlägga 50 kilometer cykelbanor. 

Det svenskägda boprojektet på gamla hotell Yamasol har däremot inte blivit någon direkt succé. Tanken var alltså ett ”svenskt” bostadsrättshus i Spanien (?) där lägenheterna bara skulle kunna köpas och säljas svenskar emellan. Många har nu fått sina investerade pengar tillbaka med motiveringen att projektet blivit försenat. Sanningen är nog snarare bristande intresse. Jag förstod aldrig idén bakom det hela, och det verkar jag alltså inte ha varit ensam om.

Ett nytt tillskott på bar & restaurangfronten har vi nyligen fått alldeles bakom Busstationen i Fuengirola. Casa Gómez på gågatan Calle Pancracio är både snyggt och trivsamt. Kaffet är italienskt, Caffé Diemme. 

I Mijas Pueblo vankas det traditionsenlig Feria 7-11 september. ”Semana Grande” är det anspråkslösa namnet på festligheterna. Årets feriaaffisch vill jag kalla ett tilltalande traditionsbrott. Den färgstarka affischen har skapats av den grafiske formgivaren Carlos Santiago.

Erinrar mig så att Don Kustsvensk för ett tag sedan, och med all rätt naturligtvis, ondgjorde sig över hur alla bilar med Se Vende-skyltar uppklistrade på sidorutorna ockuperat alla P-platser vid bland annat marknadsplatsen i Fuengirola. Nu ska det i alla fall i Mijas (!) bli ändring på det här ofoget. Böter på upp till 1 500 euro och borttransportering av bilen ska leda till att P-platserna kan användas av det de är avsedda för, redan köpta bilar.

Picudo rojo (Rödnäbben) kallas en skalbagge som nyligen skapat problem för vissa palmer på kusten. Det handlar egentligen om larven till skalbaggen, som antas ha kommit hit från Egypten, och som är överförtjust i palmer. Om inte insekten upptäcks i tid så är det kört för palmen och så har ödet redan blivit för tre träd i området El Faro.  

Betydligt trevligare att kunna rapportera att vårt hemmalag i fotboll, som ju tyvärr i år spelar i division 2, inledde säsongen med seger över Hércules från Alicante. ¡Viva Málaga! 

När nu de svenska flyttfåglarna så småningom återkommer till kusten får vi tyvärr klara oss utan vissa. Bland andra Maggans Kalle, som alldeles för tidigt blev tvungen att tacka för sig, efter en kortare tids sjukdom.

Det gäller verkligen att njuta så länge det varar. Fånga ljuva september med öppna sinnen!    
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [11] => Array
        (
            [id] => 8021
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Svenska Skolan i Fuengirola kommer med största sannolikhet att starta en Internationell Förskola redan till hösten. Det handlar alltså om spanska, engelska och skandinaviska barn på samma skola med skandinavisk pedagogik. Sånt tycker vi är kul.

Därmed över till något helt annat. Vad är det svåraste som finns? Förvisso är det inte lätt att vara akrobat på Cirque du Soleil (ni har fortfarande chansen att bedöma själva eftersom cirkusen stannar i Málaga till 30 juli). Inte heller är det lätt att vara spanskt fotbollslandslag och försöka lyckas i något stort mästerskap. Att vara engelsman har väl aldrig varit lätt… Nej, skämt åsido; det svåraste av allt är nog ändå att bli duktig i konsten att göra ingenting, och det är nu vi har två månader på oss att träna upp oss i denna mycket ädla konst. Det är nämligen precis vad månaderna juli och augusti är till för. På tidningen föregår vi med gott exempel och gör sommaruppehåll, men så här i sista minuten vill jag komma med några grundtips i verksamheten kosta-på-sig-att-bara-vara.

Det absolut viktigaste är då att sluta planera, och här har vi en stor fördel av att bo eller vistas på Solkusten. Planering har nämligen aldrig varit något som prioriterats av en andalusier. Ta det hela som det kommer; varför skjuta upp till morgondagen det du kan vänta med till nästa vecka; att fånga ögonblicket, har istället av tradition blivit viktiga ledstjärnor i sydspanjorens vardagsvarande. Hur ska vi då med vårt svenska temperament kunna ändra inställning?
Mitt första tips är att ta sig till den buddistiska stupan i Benalmádena. Fridfullare plats, både inne och utanför, kan man leta länge efter. Och alla, oavsett religion, är välkomna. Åk dit och bara var några timmar så glömmer du lätt att det finns något som heter agenda. 

En promenad i strandkanten på Europas längsta sandstrand är inte heller någon dum start. Ett besök i Fuengirola hamn kan också sitta fint även om vissa av båtägarna tycks ha varit så framgångsrika i konsten att göra ingenting att några av båtarnas underhåll blivit helt försummat vilket självklart lett till en viss förfulning. Men i stort sett är det mycket avkopplande i hamnen och dessutom fläktar det oftast befriande svalt. Blir suget till havs alltför stort så passa gärna på att ta en tur med Aqua Vista där du genom stora fönster i botten på båten bara kan sitta och glo på en del av Medelhavets undervattensfauna och flora. För den inbitne stadsbon blir Fuengirolas ZOO det självklara utflyktsmålet. Vilken oas mitt i stadskärnan.

Apropå stadskärna så ska nästa P-garage i Funkan vara färdigt till hösten. Det här garaget ligger under Parque del Rosario (nya sportområdet) och får plats för 191 bilar till en totalkostnad av 67 000 euro, vilket betyder att varje P-plats kostar kommunen drygt 350 euro. Det tycker jag var förvånansvärt billigt! Innan vi lämnar trafiken så kan jag berätta att det ska bli lättare att ta sig upp till Mijas by. Vägen ska nämligen breddas med ännu en fil.   

Mitt i allt bara-vara så finns det ändå vissa sommarmåsten. Det allra viktigaste händer på borgen Castillo Sohail 21 juli när ingen mindre än världsgitarristen Paco de Lucia kommer på besök. Paco, som förresten är född och uppvuxen i Algeciras, bjuder på sin strängkonst med början klockan 22.30. Missa inte denna kvällskonsert! Veckan innan, 14 juli, på samma borg, blir det besök av sångerskan Diana Navarro. Inga dåliga grejer det heller.

En ganska kul sommarnöje är att studera turisternas fotbeklädnad. Inte för att jag är särskilt intresserad av skor egentligen, men det här är ganska roande. Svenska turister som vuxit upp med Mulleskolan känner man igen på långt håll när de kommer småstudsandes i sina fotriktiga sandaler med vristrem, och med en Fjällrävenryggsäck väl förtöjd över axeln. De här sandalerna med vristrem verkar för övrigt också ha blivit en slags uniformpersedel bland lärarna på svenska skolan.

En hemmafru från någon förort till Hull känner man dock igen på att hon gärna går i högklackat till bikini och detta även mitt i stan. De spanjorskor som värnar om det moriska arvet klär helst sina fötter i näbbsandaler, och då gärna fyra nummer för små så att bakdelen på dojjan hamnar mitt i hålfoten. Förstår inte hur de lyckas sitta kvar i de här skorna. Till sist har vi de oftast överviktiga spanska medelålderskvinnorna som haltar omkring i högklackade sjögräspjuck, så kallade espadrillos. Orginalespadrillon är som bekant platt i sulan medan de här modellerna är oroväckande högklackade med tanke på vad de fått till uppgift att bära fram mellan stans olika cafeterior mellan lunch och middag. 

Det är kul och lärorikt att bara vara! 
            [ingress] => Inledningsvis en glädjande nyhet från Svenska Skolan i Fuengirola: elevantalet ökar. Efter ett par år av nedåtgående trend har det nu vänt och till hösten kommer 200 elever att studera vid skolan jämfört med 178 läsåret innan. Ökningen sker både i de lägre klasserna och på gymnasiet. I det senare fallet handlar det om att skolans medvetna satsning på gäststudenter från Sverige har gett resultat.
            [headline] => Dags att bara vara
            [page] => 0
            [modified] => 20060703173539
            [created] => 20060703173435
            [publishStart] => 20060707075800
            [publishStop] => 20061230163459
            [fullArticle] => Dags att bara vara Inledningsvis en glädjande nyhet från Svenska Skolan i Fuengirola: elevantalet ökar. Efter ett par år av nedåtgående trend har det nu vänt och till hösten kommer 200 elever att studera vid skolan jämfört med 178 läsåret innan. Ökningen sker både i de lägre klasserna och på gymnasiet. I det senare fallet handlar det om att skolans medvetna satsning på gäststudenter från Sverige har gett resultat. Svenska Skolan i Fuengirola kommer med största sannolikhet att starta en Internationell Förskola redan till hösten. Det handlar alltså om spanska, engelska och skandinaviska barn på samma skola med skandinavisk pedagogik. Sånt tycker vi är kul.

Därmed över till något helt annat. Vad är det svåraste som finns? Förvisso är det inte lätt att vara akrobat på Cirque du Soleil (ni har fortfarande chansen att bedöma själva eftersom cirkusen stannar i Málaga till 30 juli). Inte heller är det lätt att vara spanskt fotbollslandslag och försöka lyckas i något stort mästerskap. Att vara engelsman har väl aldrig varit lätt… Nej, skämt åsido; det svåraste av allt är nog ändå att bli duktig i konsten att göra ingenting, och det är nu vi har två månader på oss att träna upp oss i denna mycket ädla konst. Det är nämligen precis vad månaderna juli och augusti är till för. På tidningen föregår vi med gott exempel och gör sommaruppehåll, men så här i sista minuten vill jag komma med några grundtips i verksamheten kosta-på-sig-att-bara-vara.

Det absolut viktigaste är då att sluta planera, och här har vi en stor fördel av att bo eller vistas på Solkusten. Planering har nämligen aldrig varit något som prioriterats av en andalusier. Ta det hela som det kommer; varför skjuta upp till morgondagen det du kan vänta med till nästa vecka; att fånga ögonblicket, har istället av tradition blivit viktiga ledstjärnor i sydspanjorens vardagsvarande. Hur ska vi då med vårt svenska temperament kunna ändra inställning?
Mitt första tips är att ta sig till den buddistiska stupan i Benalmádena. Fridfullare plats, både inne och utanför, kan man leta länge efter. Och alla, oavsett religion, är välkomna. Åk dit och bara var några timmar så glömmer du lätt att det finns något som heter agenda. 

En promenad i strandkanten på Europas längsta sandstrand är inte heller någon dum start. Ett besök i Fuengirola hamn kan också sitta fint även om vissa av båtägarna tycks ha varit så framgångsrika i konsten att göra ingenting att några av båtarnas underhåll blivit helt försummat vilket självklart lett till en viss förfulning. Men i stort sett är det mycket avkopplande i hamnen och dessutom fläktar det oftast befriande svalt. Blir suget till havs alltför stort så passa gärna på att ta en tur med Aqua Vista där du genom stora fönster i botten på båten bara kan sitta och glo på en del av Medelhavets undervattensfauna och flora. För den inbitne stadsbon blir Fuengirolas ZOO det självklara utflyktsmålet. Vilken oas mitt i stadskärnan.

Apropå stadskärna så ska nästa P-garage i Funkan vara färdigt till hösten. Det här garaget ligger under Parque del Rosario (nya sportområdet) och får plats för 191 bilar till en totalkostnad av 67 000 euro, vilket betyder att varje P-plats kostar kommunen drygt 350 euro. Det tycker jag var förvånansvärt billigt! Innan vi lämnar trafiken så kan jag berätta att det ska bli lättare att ta sig upp till Mijas by. Vägen ska nämligen breddas med ännu en fil.   

Mitt i allt bara-vara så finns det ändå vissa sommarmåsten. Det allra viktigaste händer på borgen Castillo Sohail 21 juli när ingen mindre än världsgitarristen Paco de Lucia kommer på besök. Paco, som förresten är född och uppvuxen i Algeciras, bjuder på sin strängkonst med början klockan 22.30. Missa inte denna kvällskonsert! Veckan innan, 14 juli, på samma borg, blir det besök av sångerskan Diana Navarro. Inga dåliga grejer det heller.

En ganska kul sommarnöje är att studera turisternas fotbeklädnad. Inte för att jag är särskilt intresserad av skor egentligen, men det här är ganska roande. Svenska turister som vuxit upp med Mulleskolan känner man igen på långt håll när de kommer småstudsandes i sina fotriktiga sandaler med vristrem, och med en Fjällrävenryggsäck väl förtöjd över axeln. De här sandalerna med vristrem verkar för övrigt också ha blivit en slags uniformpersedel bland lärarna på svenska skolan.

En hemmafru från någon förort till Hull känner man dock igen på att hon gärna går i högklackat till bikini och detta även mitt i stan. De spanjorskor som värnar om det moriska arvet klär helst sina fötter i näbbsandaler, och då gärna fyra nummer för små så att bakdelen på dojjan hamnar mitt i hålfoten. Förstår inte hur de lyckas sitta kvar i de här skorna. Till sist har vi de oftast överviktiga spanska medelålderskvinnorna som haltar omkring i högklackade sjögräspjuck, så kallade espadrillos. Orginalespadrillon är som bekant platt i sulan medan de här modellerna är oroväckande högklackade med tanke på vad de fått till uppgift att bära fram mellan stans olika cafeterior mellan lunch och middag. 

Det är kul och lärorikt att bara vara!  
            [puff] => 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [12] => Array
        (
            [id] => 7862
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Symboler behöver för övrigt inte vara rent fysiska objekt. Ta bara sången ”Den blomstertid nu kommer”, som är så starkt symbolladdad att varje föräldraöga blir fuktigt bara vid tanken på den och skolavslutning. I år blir skolavslutningen på Svenska Skolan i Fuengirola dessutom extra känsloladdad eftersom det blir den sista där skolan nu legat i så många år. Det senaste om den definitiva utflyttningen är för övrigt efter höstterminens slut. Var kommer då den nya Svenska Skolan att ligga? En personlig gissning är i Higuerón (!) snarare än i Mijas. 

En högst levande tradition för oss kustsvenskar som bor i trakterna kring Fuengirola/Mijas är naturligtvis också midsommarfirandet på stranden i Carvajal. Och det kan vi tacka eldsjälen Lars Andersson för. Skulle ni i år inte känna igen Lars i folkvimlet på stranden så beror det på att han numera, efter att ha gjort sig av med åtskilliga extrakilon, är mer lik Tom Cruise än Rolf Lassgård. Men det får ni ju själva se när vi träffas på stranden. Något buggande i sanden med undertecknad inblandad i blir det dock inte i år, även om jag redan efter en månad var helt återställd efter meniskoperationen.

Om man nu vill ägna sig åt något mer spanskt under juni månad, vad är då på gång? På Casa de la Cultura i Funkan bjuds det på (ja, det är faktiskt gratis) dansuppvisning 8 juni. Det bör ingen dansintresserad missa. Den kommunala dansgruppen är nämligen otroligt mycket bättre än namnet kanske antyder. Silvermedalj på Sicilien med deltagande av dansgrupper från hela världen bör väl antyda en del. Repertoaren omfattar olika traditionella danser från Andalusien i allmänhet och Málagaprovinsen i synnerhet. Skaffa biljetter på kulturhuset.
Kommunala Blåsorkestern är inte heller så pjåkig. Totalt 42 instrumentalister bjuder på ljuvliga tongångar på Kyrktorget 20 juni och det hela låter sig avnjutas från klockan 21.

Apropå något helt annat så talas det ofta om att allting blivit så mycket dyrare efter införandet av euron. Slog det mig så att vi faktiskt inte bara bytte valuta när vi gick över från pesetan till euron. Pengarna bytte ju kön också, från la peseta till el euro. Märkligt. Men allt är nu inte bara dyrt. Ett helt kilo underbara tomater för 75 cent eller lika mycket färska solmogna aprikoser för en euro skulle väl en stockholmare tycka är gratis? 

Både billigare och lättare ska det bli att parkera bilen. I Funkan håller man som bäst på med ombyggnad av betalapparaterna på flera P-hus så att betalningen blir per minut istället för som hittills per påbörjad timme. Kommunen har också aviserat att nya P-hus med plats för totalt 3 000 bilar inom kort ska börja byggas.
Trafikproblemen i Mijas, och då inte minst i Las Lagunas med gamla Coínvägen som mest avskräckande exempel, ska också rättas till. Två och en halv miljon euro anslår kommunen för att förbättra infrastrukturen.

Apropå Las Lagunas så pågår årets Feria till och med 4 juni, och det tycker inte vår hund Otto är så kul för då skjuts det fyrverkerier så det dånar om det. På lördagsnatten smäller det igång vid 3-tiden. Bara så att ni också vet. Smällt igen har däremot Minnas restaurang gjort, och det var ju tråkigt för alla som giller rikliga portioner med svensk husmanskost. Glädjande däremot att svenskägda Tabasco i Pueblo López kör på för fullt. På torsdagskvällar bjuds det även på levande musik och inom kort blir det grillning på torget på fredagskvällarna. 

Nu blev jag riktigt sugen på matjessill, som i år dessutom kommer att sköljas ner med en mycket exklusiv vodka från Sverige. Nej, inte den (!), den här är helt ny och ännu bättre. Heavy Water heter den och har vunnit pris som världens bästa vid en provning i San Francisco. Själv tjänar jag dessutom pengar på varje snaps jag tar eftersom undertecknad tillsammans med vännen Kristian fått förtroendet att lansera Heavy Water i Spanien. 

¡Salud! och en riktigt Trevlig Juni!
            [ingress] => Juni är en starkt symbolladdad månad. För oss kustsvenskar förmodligen ännu mer än för Sverigesvenskar i allmänhet. Det är nu som den blågula flaggan ska vaja för sommarvinden. Midsommarstången (det tyska ursprunget till trots) ska resas och dansas kring. Matjessillen (trots att den egentligen är holländsk) ska avnjutas med gräddfil och gräslök och nedsköljas med något starkt, som namnet till trots inte har ett dugg med vin att göra. Namnet brännvin skulle egentligen bara få användas för brandy eftersom det är precis vad denna senare dryck är, destillerat vin. Nationaldagen, tidigare Svenska Flaggans Dag, är dock så ursvenskt som något kan bli och i år firas den med pompa och ståt på Svenska Skolan i Fuengirola. Och det blir fest för både härboende och hitresandes.
            [headline] => Traditionsfylld månad
            [page] => 0
            [modified] => 20060529180849
            [created] => 20060529180731
            [publishStart] => 20060602075800
            [publishStop] => 20061125170759
            [fullArticle] => Traditionsfylld månad Juni är en starkt symbolladdad månad. För oss kustsvenskar förmodligen ännu mer än för Sverigesvenskar i allmänhet. Det är nu som den blågula flaggan ska vaja för sommarvinden. Midsommarstången (det tyska ursprunget till trots) ska resas och dansas kring. Matjessillen (trots att den egentligen är holländsk) ska avnjutas med gräddfil och gräslök och nedsköljas med något starkt, som namnet till trots inte har ett dugg med vin att göra. Namnet brännvin skulle egentligen bara få användas för brandy eftersom det är precis vad denna senare dryck är, destillerat vin. Nationaldagen, tidigare Svenska Flaggans Dag, är dock så ursvenskt som något kan bli och i år firas den med pompa och ståt på Svenska Skolan i Fuengirola. Och det blir fest för både härboende och hitresandes. Symboler behöver för övrigt inte vara rent fysiska objekt. Ta bara sången ”Den blomstertid nu kommer”, som är så starkt symbolladdad att varje föräldraöga blir fuktigt bara vid tanken på den och skolavslutning. I år blir skolavslutningen på Svenska Skolan i Fuengirola dessutom extra känsloladdad eftersom det blir den sista där skolan nu legat i så många år. Det senaste om den definitiva utflyttningen är för övrigt efter höstterminens slut. Var kommer då den nya Svenska Skolan att ligga? En personlig gissning är i Higuerón (!) snarare än i Mijas. 

En högst levande tradition för oss kustsvenskar som bor i trakterna kring Fuengirola/Mijas är naturligtvis också midsommarfirandet på stranden i Carvajal. Och det kan vi tacka eldsjälen Lars Andersson för. Skulle ni i år inte känna igen Lars i folkvimlet på stranden så beror det på att han numera, efter att ha gjort sig av med åtskilliga extrakilon, är mer lik Tom Cruise än Rolf Lassgård. Men det får ni ju själva se när vi träffas på stranden. Något buggande i sanden med undertecknad inblandad i blir det dock inte i år, även om jag redan efter en månad var helt återställd efter meniskoperationen.

Om man nu vill ägna sig åt något mer spanskt under juni månad, vad är då på gång? På Casa de la Cultura i Funkan bjuds det på (ja, det är faktiskt gratis) dansuppvisning 8 juni. Det bör ingen dansintresserad missa. Den kommunala dansgruppen är nämligen otroligt mycket bättre än namnet kanske antyder. Silvermedalj på Sicilien med deltagande av dansgrupper från hela världen bör väl antyda en del. Repertoaren omfattar olika traditionella danser från Andalusien i allmänhet och Málagaprovinsen i synnerhet. Skaffa biljetter på kulturhuset.
Kommunala Blåsorkestern är inte heller så pjåkig. Totalt 42 instrumentalister bjuder på ljuvliga tongångar på Kyrktorget 20 juni och det hela låter sig avnjutas från klockan 21.

Apropå något helt annat så talas det ofta om att allting blivit så mycket dyrare efter införandet av euron. Slog det mig så att vi faktiskt inte bara bytte valuta när vi gick över från pesetan till euron. Pengarna bytte ju kön också, från la peseta till el euro. Märkligt. Men allt är nu inte bara dyrt. Ett helt kilo underbara tomater för 75 cent eller lika mycket färska solmogna aprikoser för en euro skulle väl en stockholmare tycka är gratis? 

Både billigare och lättare ska det bli att parkera bilen. I Funkan håller man som bäst på med ombyggnad av betalapparaterna på flera P-hus så att betalningen blir per minut istället för som hittills per påbörjad timme. Kommunen har också aviserat att nya P-hus med plats för totalt 3 000 bilar inom kort ska börja byggas.
Trafikproblemen i Mijas, och då inte minst i Las Lagunas med gamla Coínvägen som mest avskräckande exempel, ska också rättas till. Två och en halv miljon euro anslår kommunen för att förbättra infrastrukturen.

Apropå Las Lagunas så pågår årets Feria till och med 4 juni, och det tycker inte vår hund Otto är så kul för då skjuts det fyrverkerier så det dånar om det. På lördagsnatten smäller det igång vid 3-tiden. Bara så att ni också vet. Smällt igen har däremot Minnas restaurang gjort, och det var ju tråkigt för alla som giller rikliga portioner med svensk husmanskost. Glädjande däremot att svenskägda Tabasco i Pueblo López kör på för fullt. På torsdagskvällar bjuds det även på levande musik och inom kort blir det grillning på torget på fredagskvällarna. 

Nu blev jag riktigt sugen på matjessill, som i år dessutom kommer att sköljas ner med en mycket exklusiv vodka från Sverige. Nej, inte den (!), den här är helt ny och ännu bättre. Heavy Water heter den och har vunnit pris som världens bästa vid en provning i San Francisco. Själv tjänar jag dessutom pengar på varje snaps jag tar eftersom undertecknad tillsammans med vännen Kristian fått förtroendet att lansera Heavy Water i Spanien. 

¡Salud! och en riktigt Trevlig Juni! 
            [puff] => Juni är en starkt symbolladdad månad. För oss kustsvenskar förmodligen ännu mer än för Sverigesvenskar i allmänhet. Det är nu som den blågula flaggan ska vaja för sommarvinden. 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [13] => Array
        (
            [id] => 7742
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Apropå ben så går undertecknad numera på fyra, vilket osökt får mig att tänka på legenden om draken som gick på åtta. När någon frågade hur han lyckades klara av att gå på så många ben så började han själv fundera, och plötsligt så kunde han inte längre gå överhuvudtaget. Så kan det gå. I mitt fall hoppas jag dock snart kunna kasta kryckorna och att allt ska återgå till normala gängor. Fick alltså, på grund av en skadad menisk, även jag prova på den synnerligen höga standarden på spansk sjukvård. Mer om detta senare. 

Nu till Svenska Skolan som i år firar 36-årsjubileum, och det kommer att göras med pompa och ståt eftersom jubileumsfirandet samtidigt blir en nostalgisk avskedsfest då skolan i år efter många år lämnar den anrika villan Isabel i Fuengirola centrum. Som om det inte vore nog med två fester så blir det även en tredje, nämligen storslaget svenskt Nationaldagsfirande eftersom dagen för festligheterna valts till den 6 juni. Arrangörerna vill nu att så många som möjligt av alla de som under åren haft något med Svenska Skolan att göra ska delta, och här kan du kära läsare hjälpa till. Känner du någon som kanske inte fått information om festligheterna så tipsa gärna vederbörande eller kontakta Petronella på mobilen 616 16 06 62.

Dagens konferencier blir för övrigt välkände basisten Peo Jönis, och det blir dans till lokala coverband från såväl en ungdomsscen som en vuxenscen. För de allra minsta blir det dessutom besök från Sverige av kända turnégruppen Bananer i pyjamas. Bananerna är förresten båda före detta elever från Svenska Skolan i Funkan.

När vi ändå är inne på turnégrupper så vill jag gärna tipsa om något ni absolut inte bör missa. Det handlar om en minst sagt annorlunda och utan tvekan en av världens absolut bästa cirkusgrupper. Cirque du Soleil med säte i USA reser jorden runt och gästar faktiskt Malaga och Feriaplatsen 22 juni – 16 juli med föreställningen Dralion. Försäkra er om biljetter redan nu genom att ringa till El Corte Inglés på telefon 902 400 222 (dom pratar engelska på detta nummer). Mer info på cirquedusoleil.com
Innan jag lämnar Málaga tänker jag inte säga ett enda ord om fotboll. Däremot ligger ju meniskskador ganska nära, och då tillbaka till den förträffliga spanska sjukvården.

När min menisk gick av så kom jag till sjukhus samma dag, specialistundersökning dagen därpå, operation två dagar senare och efter en natt i en sjukhussvit var jag hemma nästa dag. Det kan man väl kalla ”rápido”? Okay, jag landade på privatsjukhus eftersom jag har privat sjukförsäkring hos Sanitas. Det rekommenderar jag gärna dig också att skaffa. Hur bra som helst när olyckan eller sjukdomen är framme. 

Så har jag nyligen fått lära mig att det förr i tiden odlades otroligt mycket vindruvor i Fuengirola/Mijasområdet. Men efter att vinlusen slog till så började man med olivodlingar istället för att senare satsa på avokado. Och inte gör det mig något. De avokados jag köper från min lokala odlare är inte så stora, men naggande goda. Finns det något fräschare än att gräva ur en vackert gulgrön avocadohalva kryddad med vitpeppar, pressad vitlök och några stänk citron? Ja det skulle möjligen vara att bara få sitta på terrassen i sitt nya hem uppe i Mijasbergen, lyssna på fågelkvittret och tycka att den spanska solkusten faktiskt fortfarande kan vara som den en gång var… Det gäller bara att flytta bort från det ihärdiga gnisslet från cementblandare till ljuvlig fågelsång, och hoppas att byggkranarna inte hinner ikapp.
Ha en underbar Maj så hoppas jag (eftersom jag missade de Internationella Dagarna) att vi kan bugga tillsammans på Svenska Skolan i juni!
            [ingress] => Högtryck hör naturligtvis den här årstiden till. Men högre tryck än i svenskcasetan under de Internationella Dagarna i Fuengirola i slutet av april får man leta länge efter. Fullare rulle finns bara inte, och Tommy Marcus på 51:an skrev definitivt in sig i den solkustska (sug på den tungvrickaren!) svenskkolonins nöjeshistoria då han lyckades få hit kultbandet The Boppers. Brylkrämsfriserade Boppersfans kom tillresandes ända från Valencia för att ryckas med av de rockiga rytmerna i den ljumma aprilnatten. Sent, sent, sent. Tommys personal kom inte hem förrän vid sjudraget och redan vid tretiden hade ölet tagit slut så det fick lånas från mindre publiklockande granncasetor. När inte Boppers intog scenen så såg Jump-4-Joy till att inte ett feriaben var stilla.  
            [headline] => Högtryck och trygghet
            [page] => 0
            [modified] => 20060501165457
            [created] => 20060501165329
            [publishStart] => 20060505075800
            [publishStop] => 20061028165359
            [fullArticle] => Högtryck och trygghet Högtryck hör naturligtvis den här årstiden till. Men högre tryck än i svenskcasetan under de Internationella Dagarna i Fuengirola i slutet av april får man leta länge efter. Fullare rulle finns bara inte, och Tommy Marcus på 51:an skrev definitivt in sig i den solkustska (sug på den tungvrickaren!) svenskkolonins nöjeshistoria då han lyckades få hit kultbandet The Boppers. Brylkrämsfriserade Boppersfans kom tillresandes ända från Valencia för att ryckas med av de rockiga rytmerna i den ljumma aprilnatten. Sent, sent, sent. Tommys personal kom inte hem förrän vid sjudraget och redan vid tretiden hade ölet tagit slut så det fick lånas från mindre publiklockande granncasetor. När inte Boppers intog scenen så såg Jump-4-Joy till att inte ett feriaben var stilla.   Apropå ben så går undertecknad numera på fyra, vilket osökt får mig att tänka på legenden om draken som gick på åtta. När någon frågade hur han lyckades klara av att gå på så många ben så började han själv fundera, och plötsligt så kunde han inte längre gå överhuvudtaget. Så kan det gå. I mitt fall hoppas jag dock snart kunna kasta kryckorna och att allt ska återgå till normala gängor. Fick alltså, på grund av en skadad menisk, även jag prova på den synnerligen höga standarden på spansk sjukvård. Mer om detta senare. 

Nu till Svenska Skolan som i år firar 36-årsjubileum, och det kommer att göras med pompa och ståt eftersom jubileumsfirandet samtidigt blir en nostalgisk avskedsfest då skolan i år efter många år lämnar den anrika villan Isabel i Fuengirola centrum. Som om det inte vore nog med två fester så blir det även en tredje, nämligen storslaget svenskt Nationaldagsfirande eftersom dagen för festligheterna valts till den 6 juni. Arrangörerna vill nu att så många som möjligt av alla de som under åren haft något med Svenska Skolan att göra ska delta, och här kan du kära läsare hjälpa till. Känner du någon som kanske inte fått information om festligheterna så tipsa gärna vederbörande eller kontakta Petronella på mobilen 616 16 06 62.

Dagens konferencier blir för övrigt välkände basisten Peo Jönis, och det blir dans till lokala coverband från såväl en ungdomsscen som en vuxenscen. För de allra minsta blir det dessutom besök från Sverige av kända turnégruppen Bananer i pyjamas. Bananerna är förresten båda före detta elever från Svenska Skolan i Funkan.

När vi ändå är inne på turnégrupper så vill jag gärna tipsa om något ni absolut inte bör missa. Det handlar om en minst sagt annorlunda och utan tvekan en av världens absolut bästa cirkusgrupper. Cirque du Soleil med säte i USA reser jorden runt och gästar faktiskt Malaga och Feriaplatsen 22 juni – 16 juli med föreställningen Dralion. Försäkra er om biljetter redan nu genom att ringa till El Corte Inglés på telefon 902 400 222 (dom pratar engelska på detta nummer). Mer info på cirquedusoleil.com
Innan jag lämnar Málaga tänker jag inte säga ett enda ord om fotboll. Däremot ligger ju meniskskador ganska nära, och då tillbaka till den förträffliga spanska sjukvården.

När min menisk gick av så kom jag till sjukhus samma dag, specialistundersökning dagen därpå, operation två dagar senare och efter en natt i en sjukhussvit var jag hemma nästa dag. Det kan man väl kalla ”rápido”? Okay, jag landade på privatsjukhus eftersom jag har privat sjukförsäkring hos Sanitas. Det rekommenderar jag gärna dig också att skaffa. Hur bra som helst när olyckan eller sjukdomen är framme. 

Så har jag nyligen fått lära mig att det förr i tiden odlades otroligt mycket vindruvor i Fuengirola/Mijasområdet. Men efter att vinlusen slog till så började man med olivodlingar istället för att senare satsa på avokado. Och inte gör det mig något. De avokados jag köper från min lokala odlare är inte så stora, men naggande goda. Finns det något fräschare än att gräva ur en vackert gulgrön avocadohalva kryddad med vitpeppar, pressad vitlök och några stänk citron? Ja det skulle möjligen vara att bara få sitta på terrassen i sitt nya hem uppe i Mijasbergen, lyssna på fågelkvittret och tycka att den spanska solkusten faktiskt fortfarande kan vara som den en gång var… Det gäller bara att flytta bort från det ihärdiga gnisslet från cementblandare till ljuvlig fågelsång, och hoppas att byggkranarna inte hinner ikapp.
Ha en underbar Maj så hoppas jag (eftersom jag missade de Internationella Dagarna) att vi kan bugga tillsammans på Svenska Skolan i juni! 
            [puff] => Högtryck hör naturligtvis den här årstiden till. Men högre tryck än i svenskcasetan under de Internationella Dagarna i Fuengirola i slutet av april får man leta länge efter.
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

    [14] => Array
        (
            [id] => 7554
            [sectionId] => 61
            [priority] => 9
            [publish] => y
            [body] => Ett annat tecken på befolkningsutvecklingen är naturligtvis att vi i området numera också har ett El Corte Inglés/Hipercor. Det ligger i Mijas kommun. Centro Comercial COSTA MIJAS i Las Lagunas slog upp sina portar, som ska vara öppna från tio på morgonen till tio på kvällen, 29 mars och lustigt nog ligger det på samma mark där marknaden förr höll till. 

Befolkningsexplosion betyder också biltrafikexplosion. I Mijas kommun kommer man att lösa de tilltagande parkeringsproblemen genom att låta bygga fyra nya P-hus. I närheten av Kulturhuset i Las Lagunas, i El Juncal bakom Parque Acuático, i Doña Ermita i närheten av nuvarande marknadsplatsen samt vid La Ciudad Deportiva nära tidigare nämnda El Corte Inglés. Sammanlagt handlar det om 1 000 nya P-platser. Om P-husen ska byggas ovan eller under jord är dock ännu inte beslutat. 

I centrala Fuengirola håller Gågaturiseringen (vilket härligt ord!) på att ta ordentlig fart. I det som av många kallas Gamla Stan, alltså området mellan Bussgatan och Strandpromenaden, kommer ett drygt 20-tal gator inom kort att vara helt reserverade för fotgängare medan endast fem blir körbara för allmänheten. Ett 10-tal gator kommer dessutom att förses med hinder som bara kan öppnas och stängas av ”lokalbefolkningen” med hjälp av speciella kort. Den här utvecklingen applåderar vi gärna. Härligt att kunna flanera i en mer avgasad miljö. Inte minst numera när man i och med spanjorernas hälsoiver och beredvillighet att följa EU:s regler om nedfimpning på lokal tvingas drickas sitt kaffe omgiven av en allt mer tilltagande doft av svett och andra naturgaser.

Senaste tillskottet på café/barfronten i Funkan är annars ett jättelikt tapaspalats alldeles vid nedgången till Las Rampas. Tipi-Tapa med långt över 100 sittplatser och nästan lika många tapas kommer säkert att locka turister både inne och ute. Gatumusikanterna har redan gjort stället till en favorit i sin jakt på turisteuros.

Så var det det här med bridgeintresset på AHN. Det påminner om aktiemarknaden; går alltså upp och ner. Det allra senaste är att fortsättningskursen fick ställas in. Intresset var för litet. Men turnering i Luffarshack blir det 5 april. Sällskapets nya öppningstider på casetan i Las Rampas är för övrigt tisdag-fredag klockan 12-15. På konstfronten blir det närmast utställning med Jussi Suominen med vernissage 2 april. Jussi ställer ut tidigare ej visade verk från såväl Gambia som Björneborg.

April betyder också Feria de los Pueblos, Internationella Dagarna på kustsvenska, på Feriaplatsen i Fuengirola. I år blir det full rulle på festligheterna 27-30 april. AHN i samarbete med restaurang 51:an ansvarar som i fjol för den svenska paviljongen.

Till sist kan jag konstatera att det äntligen blivit dags för sidbyte. Ja, jag tänker inte på fotboll, vilket för övrigt just nu inte är mycket att tänka på för oss som hejar på hemmalaget Malaga även om det var upplyftande med oavgjort mot Henke Larssons Barcelona. Det mesta lutar tyvärr mot nedflyttning. Nej, sidbytet handlar om att promenera på skuggsidan istället för solsidan. Sommaren är alltså här (åtminstone nästan), men trevligast av allt är nog att den senaste tidens kraftiga regnfall tryggat vattenförsörjningen även denna sommar. Dessutom är den andalusiska naturen just nu härligt grön. Och den privata örtagården formligen exploderar med frodigt gröna örter som basilika/albahaca, gräslök/cebollino och dill/eneldo. 

Nu blev jag så där ordentligt sugen på en tostada med vitlök, riven tomat, olivolja och albahaca.

Vi ses på Feriaplatsen!
            [ingress] => Snacka om befolkningsexplosion. Senaste statistiken för Fuengirola visar att invånarantalet bara under undertecknads tid i trakten har fördubblats. För tio år sedan bodde drygt 30 000 människor i Funkan. Nu, vilken dag som helst, passeras 70 000-strecket! Av dessa är faktiskt hela 14 procent icke-spanjorer. Det är ganska mycket det med tanke på att statistiken bara tar upp de officiellt registrerade. Mörkertalet är stort. Förmodligen är säkert minst var fjärde fuengiroleño numera av utländsk härkomst. Utlänningskontoret ska därför få utökade resurser. Ett nytt kontor kommer inom kort att öppnas i Puebla Lucia.
            [headline] => Tillväxt och gåfolk
            [page] => 0
            [modified] => 20060327160250
            [created] => 20060327160138
            [publishStart] => 20060331075800
            [publishStop] => 20060923160159
            [fullArticle] => Tillväxt och gåfolk Snacka om befolkningsexplosion. Senaste statistiken för Fuengirola visar att invånarantalet bara under undertecknads tid i trakten har fördubblats. För tio år sedan bodde drygt 30 000 människor i Funkan. Nu, vilken dag som helst, passeras 70 000-strecket! Av dessa är faktiskt hela 14 procent icke-spanjorer. Det är ganska mycket det med tanke på att statistiken bara tar upp de officiellt registrerade. Mörkertalet är stort. Förmodligen är säkert minst var fjärde fuengiroleño numera av utländsk härkomst. Utlänningskontoret ska därför få utökade resurser. Ett nytt kontor kommer inom kort att öppnas i Puebla Lucia. Ett annat tecken på befolkningsutvecklingen är naturligtvis att vi i området numera också har ett El Corte Inglés/Hipercor. Det ligger i Mijas kommun. Centro Comercial COSTA MIJAS i Las Lagunas slog upp sina portar, som ska vara öppna från tio på morgonen till tio på kvällen, 29 mars och lustigt nog ligger det på samma mark där marknaden förr höll till. 

Befolkningsexplosion betyder också biltrafikexplosion. I Mijas kommun kommer man att lösa de tilltagande parkeringsproblemen genom att låta bygga fyra nya P-hus. I närheten av Kulturhuset i Las Lagunas, i El Juncal bakom Parque Acuático, i Doña Ermita i närheten av nuvarande marknadsplatsen samt vid La Ciudad Deportiva nära tidigare nämnda El Corte Inglés. Sammanlagt handlar det om 1 000 nya P-platser. Om P-husen ska byggas ovan eller under jord är dock ännu inte beslutat. 

I centrala Fuengirola håller Gågaturiseringen (vilket härligt ord!) på att ta ordentlig fart. I det som av många kallas Gamla Stan, alltså området mellan Bussgatan och Strandpromenaden, kommer ett drygt 20-tal gator inom kort att vara helt reserverade för fotgängare medan endast fem blir körbara för allmänheten. Ett 10-tal gator kommer dessutom att förses med hinder som bara kan öppnas och stängas av ”lokalbefolkningen” med hjälp av speciella kort. Den här utvecklingen applåderar vi gärna. Härligt att kunna flanera i en mer avgasad miljö. Inte minst numera när man i och med spanjorernas hälsoiver och beredvillighet att följa EU:s regler om nedfimpning på lokal tvingas drickas sitt kaffe omgiven av en allt mer tilltagande doft av svett och andra naturgaser.

Senaste tillskottet på café/barfronten i Funkan är annars ett jättelikt tapaspalats alldeles vid nedgången till Las Rampas. Tipi-Tapa med långt över 100 sittplatser och nästan lika många tapas kommer säkert att locka turister både inne och ute. Gatumusikanterna har redan gjort stället till en favorit i sin jakt på turisteuros.

Så var det det här med bridgeintresset på AHN. Det påminner om aktiemarknaden; går alltså upp och ner. Det allra senaste är att fortsättningskursen fick ställas in. Intresset var för litet. Men turnering i Luffarshack blir det 5 april. Sällskapets nya öppningstider på casetan i Las Rampas är för övrigt tisdag-fredag klockan 12-15. På konstfronten blir det närmast utställning med Jussi Suominen med vernissage 2 april. Jussi ställer ut tidigare ej visade verk från såväl Gambia som Björneborg.

April betyder också Feria de los Pueblos, Internationella Dagarna på kustsvenska, på Feriaplatsen i Fuengirola. I år blir det full rulle på festligheterna 27-30 april. AHN i samarbete med restaurang 51:an ansvarar som i fjol för den svenska paviljongen.

Till sist kan jag konstatera att det äntligen blivit dags för sidbyte. Ja, jag tänker inte på fotboll, vilket för övrigt just nu inte är mycket att tänka på för oss som hejar på hemmalaget Malaga även om det var upplyftande med oavgjort mot Henke Larssons Barcelona. Det mesta lutar tyvärr mot nedflyttning. Nej, sidbytet handlar om att promenera på skuggsidan istället för solsidan. Sommaren är alltså här (åtminstone nästan), men trevligast av allt är nog att den senaste tidens kraftiga regnfall tryggat vattenförsörjningen även denna sommar. Dessutom är den andalusiska naturen just nu härligt grön. Och den privata örtagården formligen exploderar med frodigt gröna örter som basilika/albahaca, gräslök/cebollino och dill/eneldo. 

Nu blev jag så där ordentligt sugen på en tostada med vitlök, riven tomat, olivolja och albahaca.

Vi ses på Feriaplatsen! 
            [puff] => Snacka om befolkningsexplosion. Senaste statistiken för Fuengirola visar att invånarantalet bara under undertecknads tid i trakten har fördubblats. För tio år sedan bodde drygt 30 000 människor i Funkan. Nu, vilken dag som helst, passeras 70 000-strecket! 
            [member] => p
            [commercialArticle] => n
            [includeInRss] => 1
            [intressenter] => 
            [deletionHash] => 
        )

)