Ett färskt minne är det av en stackars 24-årig yngling som i slutet av november närmast korsfästes i spanska medier som pedofil och barnamördare. Den treåriga dottern till hans flickvän visade sig ha dött av en olyckshändelse i lekparken på Tenerife, men varken journalister eller människorättsorganisationer drog sig inledningsvis för att stämpla pojkvännen som ett monster. Här krävs eftertanke inte bara av medierna. Det är nämligen skrämmande att samhället kommit till en punkt där man direkt tar för givet att en man förgriper sig sexuellt på en treåring. Snart kommer pappor inte att våga ta sina barn till akuten vid olycksfall, av risk för att gripas och hängas ut som pedofiler.

En helt annan historia är säkerheten för spanska medborgare i utlandet. Kapningen av fiskefartyget Alakrana upphörde när piraterna fick flera miljoner euro i lösen. Det var andra gången som det blev en lönsam affär att kidnappa ett spanskt fartyg och det är väl knappast en tillfällighet att tre katalanska hjälparbetare i skrivande stund kidnappats i Mauritanien. När ETA kidnappade företagare och politiker var det uteslutet att betala någon lösensumma eller ge efter för politiska krav. PP:s Miguel Ángel Blanco betalade detta med sitt liv, men nu är det plötsligt legitimt att ge efter för kidnappares krav. Prislappen kan bli mycket hög, när det blir allt riskablare att bära på ett spanskt pass.

Ekonomin är ett annat kapitel där det fortfarande återstår mycket att lära. Om de skumma finansmännens agerande har det skrivits mycket men viktigare är ändå hur makthavarna lyckas hantera situationen. Spanien har på rekordtid dragit på sig ett statsunderskott som slår sönder alla hållbarhetskalkyler för Euroland. Under 2009 har regeringen bemött krisen genom att spendera mer, men den svidande notan lär vi få betala under de närmaste åren.

Jämte ekonomin är korruptionen det bestående minnet av Spanien 2009 och en av de frågor där det återstår mest att korrigera. Partido Popular har imponerat föga när det gäller att stävja girigheten i de egna leden, men de många tillslagen på olika håll i Spanien visar att korruptionen finns överallt. Så länge systemet består kommer även korruptionen att göra det.

Årets sista ledare kan dock inte sluta så här tungsint. För mig som chefredaktör är de stora glädjeämnena när vi lyckas tillfredsställa våra läsare och kunder. De många lovorden från er läsare ger oss regelbundet indikationer om att vår ansträngningar går i rätt riktning. Men även från våra annonsörer får vi ideligen indikationer som gör oss stolta.

När en svensk butik i Fuengirola på en kupongannons får mer än 50 svar och en restaurang får sådan respons på en artikel om dem att de till och med förlänger säsongen, då råder ingen tvekan om vilket svenskt medium som har störst genomslagskraft. Men så har vi också den största, punktligaste och mest innehållsspäckade upplagan. Den enda för övrigt med upplage- och distributionsgaranti genom Spaniens motsvarighet till TS - OJD.

Notera att vårt januarinummer kommer ut fredag 8 januari. Tills dess önskas en riktigt God Jul och den bästa starten på den nya året.