Kommunernas intresse för de utländska potentiella väljarna är lätt att förstå: runt 120 000 utlänningar beräknas vara röstberättigade i Málagaprovinsen. I vissa kommuner, som Mijas och Fuengirola, utgör de en betydande del av väljarskaran och skulle mycket väl kunna bli vågmästare om de gick till valurnorna i större utsträckning.

För att kunna rösta som EU-medborgare ska man vara över 18 år, skriven i sin kommun och desutom ha anmält sin avsikt att rösta i kommunalvalet. Kontrollera gärna att uppgifterna i röstlängden är korrekta. Reklamationer kan lämnas in fram till den 11.e april.

I god tid innan valet sänds röstkort ut till alla registrerade väljare. Röstkortet är dock inget krav för att kunna rösta, det räcker att personen finns med i röstlängden och kan styrka sin identitet.

Majoriteten röstar inte
Preliminära siffror visar att knappt 45 000 av de röstberättigade utlänningarna i provinsen har för avsikt att bege sig till vallokalerna 22 maj. Drygt 38.000 är EU-medborgare och resten från länder med särskilt avtal med Spanien, bland dem Norge, Peru och Chile.
– När det kommer till kritan brukar EU-medborgarna vara sämst på att rösta, säger Ricardo Bocanegra, ordförande i Faecosol, utlänningsföreningarnas sammanslutning pâ Costa del Sol, till tidningen Diario Sur.

Den här gången tror han att valdeltagandet blir något högre. Problemet med illegala bostäder har gjort folk mer medvetna om vikten att rösta. En annan orsak är intensiva informationskampanjer från partierna, som uppmanar utlänningar att bidra med idéer.
– Vi är öppna för alla initiativ från våra utländska residenta och jag är övertygad om de har mycket att säga, förkunnar Manuel Marmolejo, ansvarig för PP:s valkampanj i Málagaprovinsen, i tidningen La Opinión de Málaga.
– Särskilt viktigt är det i turistkommunerna, där vi informerar om valet på så många språk som möjligt, så att alla känner sig delaktiga i kustens framtid, poängterar han.

Brev till borgmästaren
Kerstin Lindfors i Fuengirola var en av dem som fick ett brev från kommunen med uppmaning att rösta i maj. Hon bor vid busstorget i centrum och har en hel del åsikter om vad som kunde göras bättre i staden.
– Jag skrev faktiskt ett svarsbrev till borgmästare Esperanza Oña, berättar hon. I dessa tider pratas mycket om hur viktig miljön är. Samtidigt tilllåts bussarna gå på tomgång vid centralen medan de väntar på nästa avgång. Det kan ta upp till 45 minuter! Så håller det på dag ut och dag in. Föreställ dig vad vad det innebär både för bränsleförbrukningen och för luftkvaliteten i centrum.

Hon tycker att det skett vissa förändringar till det bättre, bland annat det nya systemet med skilda soptunnor för sortering av avfall.
– Jag har nu börjat sopsortera även i Spanien och det känns bra. Men några informationskampanjer till allmänheten vore kanske på sin plats. Många grannar slänger fortfarande sopor i vilken tunna som helst., då är de inte till mycket nytta, menar hon.

Kerstin funderar på att rösta, men vill veta om kommunen verkligen lyssnar på invånarna. Hon känner också att hon måste informera sig bättre om olika partiers projekt innan hon bestämmer sig.
– Jag kan inte hålla med om att vi utlänningar ska rösta bara för att visa att vi finns. Är man inte insatt i lokalpolitiken kan det bli helt fel, tycker hon.

Bristfällig information
Janne Persson i Almuñecar, på Granadas kust, vill också betona att utlänningarna vet för lite om vad som händer i kommunen. Under sin tid som ordförande i Club Nórdico bjöd han in lokalpolitikerna till klubbmötena. Någon besökte dem, men det blev inte så mycket mer. Språkbariärren gör det svårt att ta reda på nya regler. Han skulle gärna se att kommunen vände sig till utlänningskolonin med information om exempelvis trafik och byggnation.
– Det behöver inte vara komplicerat, kanske ett informationsblad på engelska i månaden eller en anslagstavla där vi kan gå och läsa, föreslår han.

Janne anser att det är nästan omöjligt att få den enklaste infomation.
– Häromdagen frågade vi en polis om promillegränsen för bilförare. Svaret blev att han trodde att det var 0,25, men han ringde och kollade med en kollega, som trodde att det var 0,50. Ärligt talat vet vi fortfarande inte var gränsen ligger!

Vill hellre tala än lyssna
Det är inte bara utlänningar som svävar i ovisshet om vad som händer innanför rådhusets väggar. Spanjorerna är ofta i samma situation. Karolina Kinnander är uppvuxen i Spanien och har varit engagerad i lokalpolitiken i Torremolinos under många år. Hon anser att dialog med väljarna inte är spanska politikers starka sida.
– I det här landet handlar det mycket om att hålla vackra tal, oftast för de egna anhängarna. Men kommunikationen fungerar inte lika bra åt andra hâllet.

Under sin tid i miljöpartiet LosVerdes höll hon kontinuerlig kontakt med föreningar och organisationer.
– Det viktiga är ju inte att träffa väljarna, utan att ha deras synpunkter i åtanke under hela valperioden. Alla partier är ivriga att träffa grannföreningar och utlänningskolonier när det är dags att rösta, men antecknar de något under mötena?
–Ofta är det svårt, för att inte säga omöjligt, att nå fram med klagomål till kommunerna, medger hon. De ansvariga vet att de flesta till sist tröttnar och inte orkar gå vidare.

För att utlänningar - och även spanjorer - ska bli mer aktiva behövs helt enkelt mer insyn i politiken. Vi vill veta vad de gör!

Lokalpolitiken mindre viktig
För Mattias Wadenstam i Alhaurín de la Torre känns lokalpolitiken mer främmande än världspolitiken. Han är marknadsekonom och ansvarig för företagskontakterna på en spansk sparbank. I hans ögon är det den globala ekonomin och politiken som påverkar vår personliga situation, snarare än de lokala intrigerna i vår hemort.
– Jag hade hellre röstat i det amerikanska valet, säger han skämtsamt. Eller åtminstone i de spanska nationella valen, det är där vi kan åstadkomma en föränding. Men där får vi utländska medborgare inte rösta.

Alhaurín är ett mindre samhälle och de flesta känner sina lokala politiker.
– Här styr konservativa Partido Popular och vi hälsar ofta på borgmästaren ute pâ stan, berättar Mattias. Men vi är dåligt informerade om deras planer för orten.
Han har en känsla av att det egentligen kvittar vad de gör, även för de spanska väljarna. Folk tillhör ett visst parti och är man socialdemokrat röstar man rött även i de kommunvalen.
– De håller på sina egna färger, precis som i fotbollen, menar han. Ofta handlar det mer om värderingar än om konkreta åtgärder. Det ska till något mycket allvarligt för att någon ska byta parti.

Oavsett om man vill rösta eller ej, kan det vara en god idé följa valkampanjerna som drar igång på allvar i maj och säkerligen bjuder på både folkdans och öltält för deltagarna. Sedan återstår det att se om politikerna har tagit till sig något av utlänningarnas initiativ och synpunkter.

Fotnot: Övre gräns för alkoholhalt i blodet vid bilkörning i Spanien: 0,5 gram/liter i blodet (0,3 g/l för yrkesförare) och 0,25 mg/l i utandningsluft. Enheten g/l är jämförbar med promille (mg/g).