Låt oss börja med konflikten i Svenska skolan. Didier Degols är inte den förste rektorn att sägas upp under uppseendeväckande förhållanden. Jag har gjort en djupdykning i Sydkustens digra nyhetsarkiv och konstaterar att det är nästan tio år sedan en rektor avslutade sitt uppdrag som planerat. Det var Olle Sterner, vars kontrakt gick ut sommaren 2001.

Han efterträddes av Jan Eidman. Minns ni honom? Om inte kan det bero på att han varade mindre än ett år på posten. Efter en sällan skådad tumult kastade Eidman in handduken och lämnade detta citat i Sydkusten: “Det håller inte att driva en skola där vissa personer hela tiden lägger sig i skolans verksamhet.”

Eidman efterträddes av Margaretha Wåhlin. Hon blev kvar betydligt längre, men föll å andra sidan med buller och bång, anklagad för allvarlig misskötsel. Under Wåhlins tid flyttades skolan “tillfälligt” till Los Boliches, där den under rektorn Didier Degols blev permanent. Hur det gick för Degols kan du läsa i detta nummer, om du inte visste det redan.

Gemensamt för de tre senaste rektorerna på Svenska skolan i Fuengirola, förutom att de slutat under uppseendeväckande förhållanden, är att de handplockats av skolans styrelse bland mängder av kandidater. Det är därför orimligt att försöka lägga hela skulden för konflikterna på rektorerna. Lika meningslöst är det att försöka skylla enbart på individuella problem. När fyra av de fem senaste rektorerna på skolan hamnat på kollisionskurs med styrelsen står man inför ett tydligt strukturproblem.

Krisen i Svenska kyrkan är av ett helt annat slag, även om det faktiskt finns en del likheter med Svenska skolan och med tidigare konflikter i kyrkan, som förmodades tillhöra en svunnen tid. Varslet om nedläggning av församlingen grundar sig i botten i SKUT:s besparingsbehov, som berör hela verksamheten i Spanien. Att kyrkan i det svensktätaste området verkar stryka med har dock djupare förklaringar, främst grundade i en mycket svag uppslutning. Som du kan se i Sydkustens månadsenkät är kustsvenskarna eniga i att kyrkan behövs. Det faktum att församlingen endast har ett hundratal medlemmar speglar dock ett utbrett ointresse och/eller bristande förmåga från församlingens sida att förankra hos kustsvenskarna behovet av stöd. Sanningen är troligtvis både och.

Parallellt med stängningsvarslet har det funnits ett växande missnöje inom församlingen, där flera medlemmar framfört kritik mot den nuvarande kyrkoherden Mattias Andersson för hans arbetsmetoder.

Bristen på svensk ambassadör i Madrid är inte lika dramatiskt, men ändå en dålig nyhet för Sveriges närvaro i Spanien. En skandal? Inte riktigt. Klantigt av UD? Definitivt! Hur mycket UD än försöker tona ned betydelsen är det tillräckligt uppseendeväckande för att TT skulle följa upp nyheten och citera Sydkustens artikel, som du också kan läsa i denna tidning.

Som om detta inte vore nog har det dessutom kommit till min kännedom att årets lokalrevy som förbereds av Club Nórdico kommer att vara censurerad. Kyrkoförsamlingen som upplåter lokalen har nämligen förbjudit karlar att uppträda i kvinnokläder. Jag har dock ett förslag. Varför inte hylla den förolyckade Per Oscarsson med att uppträda utan några kläder alls. Det blir garanterat succé!