(Publicerad 2011-03-22) Säkerheten på kärnkraftverken omprövas i hela världen efter den allvarliga olyckan i Japan. Även Spanien ser över sina anläggningar, men myndigheterna betonar att det inte finns någon anledning till oro.
– Situationen i Spanien är inte jämförbar med den i Japan, menar Juan Lentijo på CSN, spanska statsrådet för atomsäkerhet, i en intervju i den spanska TV-kanalen RTVE. Skalven här är så svaga att det inte finns någon risk att kärnkraftverken skadas.

Det finns dock experter som håller inte med. Reynir Bödvarson, ledare för Svenska Nationella Seismiska Nätet, menar att uppfattningen att Spanien inte drabbas av kraftiga skalv beror på att människans livstid är så kort. Hundra eller tvåhundra år betyder ingenting i ett geologiskt perspektiv.

Medelhavsländerna utsatta
Jordskalv kan inträffa var som helst på jordklotet, men störst aktivitet har de områden som ligger i skarven mellan två tektoniska plattor. Att länderna runt Medelhavet är drabbade beror på att gränsen mellan den eurasiska och den afrikanska plattan går mitt i Medelhavet och genom Gibraltar sund. De kraftigaste skalven inträffar i de östra Medelhavsländerna, samt på den afrikanska kontinenten.

Den senaste jordbävningen med dödsoffer i vårt närområde inträffade 2004 i Alhucemas i Marocko, där drygt 600 personer omkom och över 15 000 förlorade sina hem. Ett jordskalv i nordöstra Algeriet i maj 2003 mätte 6,5 på Richterskalan och krävde 2 300 dödsoffer.

Spanien har en livlig seismisk aktivitet, även om de flesta skalv knappt är märkbara. Några når en styrka på tre eller fyra på Richterskalan och är kännbara över stora områden, men leder sällan till skador på byggnader. En så kallad seismisk karta visar att hela Iberiska halvön drabbas av skalv, men det finns speciellt utsatta områden vid Pyrenéerna, Algarvekusten i södra Portugal, samt kring Málaga, Almería och Alicante.

Dramatiska scener
Andalusien har drabbats av flera kraftiga jordbävningar de senaste århundradena. Den allvarligaste inträffade juldagen 1889 i Arenas del Rey i Granadaprovinsen, med drygt 800 dödsoffer och 4 000 totalförstörda byggnader. Ögonvittnen beskrev hur marken skakade så våldsamt att “olivträdens toppar slog i marken”.

Betydligt värre var dock skalvet 1755 utanför Cabo San Vicente, Portugals sydvästra spets. Det tros ha uppmätt nio på Richterskalan och orsakade en flodvåg med upp till 20 meter höga vågor, som nådde Afrikas norra- och Europas sydvästra kust. Mellan 60 000 och 100 000 människor omkom. Lissabon totalförstördes och i Huelva trängde vattenmassorna flera mil in i landet. I Cádiz raserades stadens murar när flera ton tunga stenblock släpades upp till 50 meter.

Málaga stad drabbades 1494 av en kraftig jordbävning som förstörde en majoritet av byggnaderna. Ett skalv i november 1698 med epicentrum i Alhaurín el Grande mätte 6,8 på Richterskalan och skördade 70 dödsoffer. År 1829 skakades Torrevieja i Alicanteprovinsen av ett skalv som totalförstörde byn, som fick byggas upp igen från grunden.

Många faktorer
Hur stor är risken att något liknande händer igen? Luis Eugenio Suárez, ordförande för Spanska geologkollegiet, berättar på ett pressmöte att frågan inte är om, utan snarare när. De senaste 500 åren har Spanien drabbats av tio jordskalv som uppmätt över 6,5 på Richterskalan. Men han betonar att många faktorer spelar in när det gäller hur stor förödelse de orsakar, som skalvets djup, närheten till storstäder och byggnadernas stabilitet. Som exempel nämner han jorbävningen i Chile förra året, som var betydligt kraftigare än den på Haiti några månader tidigare. På Haiti gjorde närheten till en miljonstad och undermålig byggnation att effekterna blev mycket värre.

Det är inte svårt att föreställa sig vad effekterna skulle bli av en kraftig jordbävning på Solkusten idag. När tsunamin 1755 spolade bort kustbyarna i Cádiz och Huelva, var det mindre fiskebyar det handlade om. Trots det drunknade ett tusental personer i Ayamonte och 400 i Lepe. De senaste 50 åren har befolkningen mångdubblats, miljontals turister besöker stränderna varje år och hela kustlinjen är täckt av höga byggnader nära vattnet.

Emilio Carreño är chef för Spaniens seismologiska nät och menar att en likande händelse idag skulle utgöra en katastrof, med tanke på byggnationen vid kusten. Det råder enligt honom inget tvivel om att det kommer att hända igen, även om vi som lever idag kanske inte drabbas. Jordbävningar av den omfattningen brukar ske med minst 450 års mellanrum.

Varningssystem
Många experter menar att vi borde tänka mer på att förebygga, främst genom säkrare byggnader och ett effektivare varningssystem. I Spanien finns ett väl utvecklat nät med drygt 60 seismiska övervakningsstationer på strategiska ställen. Alla skalv registreras och skickas på bara några minuter till en centralstation i Madrid som analyserar epicentrum, djup och magnitud. Om skalvet har en styrka på över 3,5 grader aktiveras ett larm som skickar information till Civilförsvaret och Spaniens vatten- och kärnkraftverk. Centralen i Madrid är, tillsammans med en liknande anläggning i Paris, en viktig knutpunkt i Europa för ett världomspännade samarbete.

Nästa stora utmaning är att kunna förutspå stora skalv med så god marginal att befolkningen kan evakueras. Idag finns ett system för tsunamivarning, som förbättrades efter jordbävningen utanför Indonesien 2004. Det tar upp till nio timmar för flodvågor att färdas över en ocean, vilket gör att ett fungerande system kan rädda tusentals liv.

Satsning på kärnkraft
Händelserna i Japan gör att många ifrågasätter hur lämpligt det är med kärnkraft i jordbävningskänsliga områden. Vid anläggningen i Fukushima överhettades reaktorerna när jordbävningen och översvämningen satte kylsystemet ur funktion.

I Spanien finns sammanlagt tio kärnkraftanläggningar. Ingen reaktor ligger i Andalusien, men däremot finns ett provisoriskt lager för radioaktivt avfall i El Cabril, i Córdobaprovinsen.

Förra året stod kärnkraften för drygt 20 procent av Spaniens elförbrukning, men inte minst miljöorganisationer anser att säkerheten måste skärpas. Vårt grannland Frankrike är samtidigt världens mest atomkrafttätaste land, där 80 procent av elkonsumtionen härstammar från kärnkraftverk.

Olyckan i Japan kommer säkerligen att påverka debatten i framtiden, men varken Spaniens regering eller det största oppositionspartiet, PP, anser att det finns någon anledning att ifrågasätta kärnkraften i dagsläget. Spaniens industriminister, Miguel Sebastián, betonar att de spanska kärnkraftverken är “moderna och säkra”. De har en beräknad livslängd på 40 år och kommer att ses över mot bakgrund av Fukushimaolyckan, men det finns inga planer på ändringar i Spaniens energipolitik.